I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna? Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Svenska lärarna undervisar omkring 25 elever på grundskolan och har tillgång till en speciallärare. Dock otillräckligt enligt, de svenska lärarna. De chilenska lärarnas klasser omfattar cirka 40 elever, som dock är uppdelade på två omgångar. De har begränsad tillgång till speciallärare, endast tre elever per klass får specialundervisning och det är bara läs- och skriv- undervisning som ges.

Syftet med den här studien är att synliggöra förskolepersonalensuppfattningar och agerande i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Studienutgår från en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuergjorda tillsammans med tio legitimerade förskollärare och barnskötare. Föratt synliggöra teman som framkommit under insamlingen av det empiriskamaterialet har en tematisk analys nyttjats. I resultatet redovisas det insamladematerialet utifrån de två huvudteman uppfattningar och uttryck om barn ibehov av särskilt stöd och ageranden kring barn i behov av särskilt stöd. Därblev det tydligt hur utbildningsnivån visade sig ha betydelse för hur dettalades om barn i behov av särskilt stöd. Det framkom även tre aspektergällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Dessa aspekter gällermindre barngrupper, fortbildning och samsyn. Det presenteras också hursamarbeten med specialpedagog och andra organisationer ser ut mellan deolika förskolorna, samt hur förskolepersonalen uttrycker sig gällandemöjligheter att räcka till.