The purpose of this study is to examine a preschool's work to counteract traditional gender roles, which strategies are used and how norms about gender roles are produced and treated. The study also examines whether the preschool has an intersectional perspective in it's gender work, which analyzes how they relate to other categories such as ethnicity, race, class, age and sexuality in their work. I have been observing and conducting four interviews with teachers at a preschool with a gender profile. In my analysis I have used Foucault's theories about discourse and power. The results show that the informants had a high awareness of gender and that the main strategies used were: an individual perspective, seeing the individual and not the sex, and a gender-neutral strategy, removing everything that is gendered, for example, in language and environment. The preschool's work implementing the equal treatment plan (Likabehandlingsplan) allowed them to replace their gender profile, which included discrimination based on forms of ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation, gender identity or expression and age. The results showed some examples of an intersectional perspective, for example, how the preschool worked with sexuality/different family structures and age, but other categories were harder to include, such as ethnicity, race and class. The conclusions I have drawn are that there are risks with these gender strategies. They confirm and reinforce gender roles, and there is a risk that the work is based on a white middle-class heterosexual norm, which means it is based on privileged positions. The work with the equal treatment plan requires an intersectional perspective and a self-reflected approach from the teachers. / Syftet med studien är att undersöka en förskolas arbete med att motverka traditionella könsroller samt vilka genusstrategier som används och hur normer kring genusuttryck produceras och bemöts. Studien undersöker även om förskolan har ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur de arbetar med andra kategorier såsom etnicitet, ras, klass, ålder och sexualitet i deras genusarbete. Jag har gjort observationer och intervjuer med pedagoger på en förskola med uttalad genusprofil. I min analys har jag använt mig av Foucaults teorier om diskurs och makt. Studiens resultat visar att informanterna hade en hög medvetenhet kring genus och att de vanligaste strategierna de använde var ett individuellt perspektiv, att se individen och inte könet, samt en könsneutral strategi, att avlägsna det som anses könat i exempelvis språk eller miljö. Förskolans arbete med sin likabehandlingsplan hade börjat ersätta deras genusprofil, vilket innebar att de även inkluderar förebyggande arbete mot diskriminering relaterat till etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Studiens resultat visar exempel på ett intersektionellt perspektiv, exempelvis hur förskolan arbetade med sexualitet och olika familjebildningar samt ålder. Resultatet visar dock hur det var svårare att arbeta med andra kategorier såsom etnicitet, ras och klass. Slutsatserna jag dragit är att det finns risker med de genusstrategier som jag upptäckte. De riskerar att befästa och förstärka könsroller samt baseras på en vit heterosexuell medelklassnorm, vilket innebär att de baseras på positioner som ständigt privilegieras. Arbetet med likabehandlingsplanen kräver därmed ett intersektionellt perspektiv samt ett självreflekterande förhållningssätt hos pedagogerna.