Det valda ämnesområdet för litteraturstudien är sociomatematiska normer, eftersom dessa är oundvikliga och förekommer i alla matematikklassrum. Forskningen kring ämnet är begränsad trots att sociomatematiska normer är en del av lärares och elevers vardag. Syftet med litteraturstudien är att belysa sociomatematiska normer som förekommer i den dagliga verksamheten i skolan samt deras påverkan. Utgångspunkten i studien är både ur ett lärar- och ur ett elevperspektiv. Följande frågeställningar behandlas för att uppnå syftet med studien:   Hur skapas sociomatematiska normer av lärare och elever i matematikklassrummet? På vilket sätt kan olika sociomatematiska normer samt en förändring av dessa påverka elevers lärande?   Tillvägagångssättet i studien är informationssökning i olika söktjänster. Den funna analyserade litteraturen är vetenskapligt granskad och riktar sig mot grundskolan. Vidare består litteraturen av både internationell och nationell forskning. Resultatet i studien visar att sociomatematiska normer skapas genom interaktion mellan elever och mellan elever och lärare. Genom ett sådant skapande av dessa normer uppstår ett flertal lärandemöjligheter för såväl lärare som elever. Sociomatematiska normer är unika för varje elevgrupp och matematikklassrum. Elevers lärande påverkas av sociomatematiska normer och för att påverkan ska vara positiv krävs acceptans av och förståelse för dessa normer från både lärare och elever.  Även vid inkludering och exkludering av normer i matematikklassrummet påverkas elevers lärande.   Sociomatematiska normer är ett komplext ämne och forskning visar att lärare har bristfällig kunskap kring ämnesområdet. Följaktligen finns ett stort behov av fortsatt forskning och en utveckling av kunskaper kring sociomatematiska normer.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om hur barn har framställts som könade subjekt i bilderböcker över tid. Vidare har vårt syfte varit att belysa vad vuxna aktörer med stark relation till barnlitteratur menar att detta kan ha för betydelse i förskolan. För att kunna undersöka vårt syfte har vi belyst följande frågeställningar: - Hur framställs kön i bilderböcker från tidigt 1900-tal, respektive tidigt 2000-tal? - Hur resonerar vuxna aktörer om betydelsen av kön i bilderböcker?Studien bygger på barnboksanalyser och kvalitativa intervjuer. Analyserna behandlar sex stycken bilderböcker, tre från tidigt 1900-tal och tre från tidigt 2000-tal. Denna metod valdes för att få en djupare kunskap av bilderböckernas förändring. Intervjuerna är genomförda med hjälp av en intervjuguide (se bilaga) där vi beskriver frågorna som vi tar upp vid varje enskilt intervjutillfälle. Informanterna var tre vuxna aktörer med stark koppling till barnlitteratur. Dessa bestod av en litteraturvetare, en barnboksförfattare och en genuspedagog. Genom att ha använt oss av både kvalitativa intervjuer och barnboksanalyser har vi kommit fram till en markant skillnad i hur barn framställts som könade subjekt i bilderboken över hundra år. I förskolans verksamhet anser informanterna att det är viktigt att bevara den äldre barnlitteraturen och diskutera kring dem. Barnbokens utveckling tror vi främst beror på hur samhället och synen på barn har förändrats.

Studien syftar till att undersöka, analysera och diskutera hur barn i fri lek utomhus kan konstruera och utmana kön och könsnormer, samt att synliggöra en grupp om fyra förskollärares föreställningar om barn i den fria leken ur ett genusperspektiv. Kan man se och förstå hur barn upplever och närmar sig kön kan det underlätta i arbetet att utmana dessa föreställningar. Metoden för studien är intervju med förskollärare och observation av barn i deras fria lek i utomhusmiljön på en förskola. Resultaten i studien visar att förskollärares närvaro är avgörande för hur barn kan konstruera och utmana könsnormer i den fria leken. Det framgår även att förskollärares syn på barn utifrån en könsneutraliserande praktik påverkar deras bemötande av barn. Detta förhållningsätt kan få till följd att barn förhåller sig till traditionella könsnormer i den fria leken. Studiens resultat visar även på vikten av att diskussionen om genus bör hållas levande.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur normer kommer till uttryck och jämföra barns identifikationsmöjligheter i bilderböcker på två förskolor. I samhället finns olika normer som kan ses som positioner eller sociala konstruktioner, som individer bygger upp sin identitet kring. Vår teoretiska utgångspunkt är det intersektionella perspektivet för att skapa förståelse för hur olika identitetspositioner samverkar med varandra och är sammanflätande. Undersökningen genomfördes med hjälp av två förskolors totala tillgängliga litteraturutbud. Sammanlagt analyserades 179 böcker. Resultatet visar att det finns tydliga gränser och hierarkier mellan olika sätt att vara, leva och se ut. Exempel på det är att en pojke med skandinaviskt utseende som lever i en kärnfamilj eller med någon av sina föräldrar och tillhör det socioekonomiska mellanskiktet befinner sig inom normen i alla identitetspositioner. Detta resulterar i att de synliggörs i stor omfattning. Är du däremot missgynnad i en eller flera positioner,     t ex en flicka med annan etnicitet som lever i en regnbågsfamilj, är det stor risk att aldrig bli synliggjord genom litteraturen.

Bullying is today a major problem in schools worldwide. Far too many children are forced to undergo bullying day in and day out without anyone seeing or doing something. My purpose with this study is to find out how four F-6 schools in a municipality south of Stockholm are describes their work to get zero tolerance for bullying at their school. My questions are: How does the four F-6 schools' anti-bullying group in a municipality south of Stockholm describes their work to have zero tolerance for bullying? What do the employees in the school anti-bullying groups consider that bullying is? Why do the employees in the school anti-bullying groups think bullying occurs? Who do the employees in the school anti-bullying groups think are bullies or are being bullied? To get my results I have done four interviews with those in charge of the school's anti-bullying group. My theory is based on standards, what is acceptable behavior and normative theory, hypotheses, what is right and wrong as well as desirable or undesirable behavior. My conclusion of the study is that schools can work in different ways to fight bullying and that they should adapt their practices after the school´s own problems and circumstances. I have also come to the conclusion that the causes bullying, who or which exposes or is exposed has no correct answer, everyone has different ideas about it.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas. Slutsatsen i denna uppsats är därför att strukturer återspeglas i skolans aktörers föreställningar och sätt att tala och agera och detta är något som utgör hinder för både elevens möjligheter att bli en fullvärdig medlem av den sociala gemenskapen men också för elevens möjligheter att få sina behov tillgodosedda för att nå målen med utbildningen.

Syfte och frågeställning Jag har valt att skriva om elevers förhållningssätt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omständigheterna i förhållande till elevernas handlande. Min frågeställning är: Hur förhåller sig elever i en mångkulturell skola till skolans regler och normer? Forskningsbakgrund Under kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom området. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan på identitetskonstruktioner och hur normer och regler används för att upprätthålla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av människors identitet. Jag förklarar bland annat begreppen kulturrasism, diskurser, monokulturell och mångkulturell. Metod I mitten av uppsatsen kommer en presentation av min metod. Jag har utfört en kvalitativ studie där jag använt mig av intervjuer och observationer som datainsamling, under en veckas tid. Under metod presenteras även mitt urval av elever och de forskningsetiska överväganden jag tagit hänsyn till. Resultat Under kapitlet Resultat står det om vad jag sett och hört under studien. Här redovisas både det eleverna berättat under intervjuerna och det jag observerat under rasterna. Kapitlet är indelat i tre underrubriker. "Killgrupper och tjejgäng" redovisar för vad jag sett och hört om elevers förhållningssätt till regler, normer och diskurser i de olika grupper som finns på skolan. Vidare visar jag resultaten från förhållningssätten utifrån en kulturell vinkel där läraren har en stor roll, under "Visa inte alla andra vilken dålig svenska ni pratar". Kapitlet avslutas med delen "Regler och normer" som tar upp det mest synliga och av eleverna medvetna andelarna av deras förhållningssätt. Diskussion och analys Jag avslutar med att diskutera och analysera mitt resultat, samt binda samman det med forskningsdelen. Jag diskuterar hur jag sett hur eleverna förhåller sig till regler och normer på skolan i protest till omgivningen och omständigheterna. I kapitlet finns även ett kort stycke där förslag ges på fortsatt forskning. Slutsats I följande studie har jag iakttagit förhållanden till normer och regler i en mångkulturell skola. Jag har sett hur lärarnas förhållande till barnen kan ha påverkan på hur de ser på varandra och sig själva. Lärarna bemöter eleverna med misstänksamhet och misstrogenhet, vilket gör att eleverna handlar utefter den synen. En stor del av hur man bör vara handlar om att visa upp ett tufft, hårt yttre. Detta visar man genom att använda svordomar, nedsättande ord och bryta skolans regler. Det råder en elever-mot-lärare-stämning på skolan. I en kamp om sin egen identitet gör eleverna revolt mot lärarnas regler. På skolan sätts reglerna för att upprätthålla ordningen. Jag har iakttagit hur spår av kulturrasism präglar skolans regler.

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill. Med tanke på den osäkerhet som är förknippad med värderingen, är det av största vikt att företag är öppna med vilka underliggande antaganden de baserat sina bedömningar på. Studier baserade på företag utanför Sverige har visat på bristfällig överensstämmelse med den obligatoriska upplysningsplikten enligt IAS 36 punkt 134, därmed syftar denna studie till att undersöka graden av överensstämmelse hos företag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien baseras på ett stickprov om 61 företag som var noterade på börsen och innehade goodwill under 2012. Studien är utformad så att både kvalitativa- och kvantitativa metoder används. Inledningsvis är studien kvalitativt utformad med kvalitativa tolkningar av upplysningspunkten i IAS 36 och kvalitativ textanalys av företagens årsredovisningar. Vidare kodades de kvalitativa tolkningarna för att sedan kunna sammanställa studiens empiri i tabeller och utföra signifikanstest för att upptäcka eventuella samband. För att kunna uttala oss om hur väl företag uppfyller kriterierna enligt upplysningskravet konstruerade vi ett index som mäter överensstämmelsegraden hos företagen. Studiens resultat visar på stora brister i företagens årsredovisningar vid rapporteringen av goodwill. Förutom att besvara studiens forskningsfråga syftar en del av studien till att studera om det föreligger ett samband mellan å ena sidan överensstämmelsegraden hos företag och å andra sidan segmenttillhörighet och andel goodwill av eget kapital och totala tillgångar. Vi kunde inte identifiera något samband mellan segmenttillhörighet och överensstämmelsegraden, däremot kunde vi identifiera ett samband mellan goodwillandel av eget kapital och totala tillgångar. Studiens resultat bidrar även med ökad insikt i de brister som föreligger rapporteringen av goodwill / Goodwill is an asset that is fundamentally difficult to define and measure, since it is not an physical object. At the start of 2005 new international standards were introduced, this led to a substantial increase in the extent of mandatory disclosure required by companies reporting goodwill. The new international standards replace previous Swedish standards which mean that companies from now on must perform an annual impairment test of goodwill, instead of annual depreciation. Since goodwill has become an increasing share of companies’ total corporate assets, the new standards are intended to provide investors and other stakeholders with greater relevance of goodwill. Several consider, however, that the annual impairment test is now based largely on assumptions by management, which increases the uncertainty in the value of goodwill. Given the uncertainty associated with the valuation, it is vital that companies disclose the underlying assumptions that judgments are based on. Studies based on companies outside Sweden have shown poor compliance with the mandatory disclosure requirements in IAS 36 paragraph 134, thus this study aims to examine the degree of compliance held by companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm Stock Exchange. This inquisition is based on a random sample of 61 firms which were listed on Stockholm Stock Exchange and reported goodwill during year 2012. Throughout the study both qualitative and quantitative methods are used. Initially, the study is qualitatively designed with interpretations of IAS 36 paragraph 134 and qualitative textual analysis of corporate annual reports. Furthermore, we recoded the qualitative interpretations into quantitative empirical data which served as a base on which we performed significance tests and analyzed the results. In order to identify the compliance with the criteria of the mandatory disclosure requirements, we constructed an index of compliance. The inquisition show significant weaknesses in the reporting of goodwill. In addition to answering the main question, the study intends to identify whether there is a correlation between the level of compliance and witch segment companies belong to. Furthermore the study intends to test the correlation between the level of compliance and goodwill divided by total equity and total assets. Through this study, we could not identify any correlation between segment belonging and compliance. However, we were able to conclude a correlation between goodwill divided by total equity and total assets. Our results contribute to an increased enlightenment of the shortcomings that exist in the reporting of goodwill

The study is ethnographic and the collected material consists of questionnaires, interviews andconducted practical exercises. The purpose of this study is to examine whether it is possible tochange boys attitude to poetry and poetry teaching through practical exercises. The questionswhich the study is based on concerns how frameworks for tasks can enhance the creativity ofthe students, the standards students have as a reference point and what attitudes boys have topoetry. The study shows that students feel that they are more creative if there is a frameworkfor the task, it has also been shown that boys do not have any special attitude to poetry,because they do not know what the word means. One of the most important results in theresults section is that boys have a positive attitude to poetry as long as the teacher gives themthe right tools to work with.

Detta är en kvalitativ textanalys med syftet att undersöka hur läromedel framställer islam och hur detta står i relation till läroplanens ambition till en interkulturell skola. Tidigare forskning visar på att islam genom historien ofta har framställts som en mer konservativ och maktlysten religion. Utifrån att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle är det relevant att undersöka hur detta ställs inför ambitionen att skapa ett mer interkulturellt lärande. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen utformad av Fairclough undersöks fyra läromedel i religion för årskurserna 4-6 och deras beskrivningar av islam. Det material som valts ut till analysen är publicerade mellan år 2008 och 2014, Fem världsreligioner (2008), Upptäck religion (2008), Puls Religion (2011) och SOS religion (2014). Uppsatsen svarar på frågeställningarna Vilka maktförhållanden åskådliggörs i läromedel med avseende till kristendomen och islam? Samt Hur kan dessa maktförhållanden hindra eller skapa ett upprättande av en interkulturell skola? Dessa frågeställningar är utformade efter studiens syftesformulering.   Resultatet i studien visar att det finns stora skillnader mellan framställningen av islam och kristendomen i de utvalda läromedlen. Det visade sig också att det finns vissa hinder med framställning av maktförhållanden inom islam som kan ge konsekvenser för den ambitionen från läroplanens ambition till en interkulturell skola. De analyserade läromedlen framställer kristendomen som en mer normgrundande religion medan islam framställs mer som främmande och utanför det svenska samhället.