Antalet skilsmässor i Sverige har varit växande sedan senare delen av 1900-talet och idag har vart fjärde barn föräldrar som inte bor tillsammans. Denna utveckling innebär att familjer ser ut på olika sätt idag och det gör även deras sätt att bo på. Däremot har utformningen av bostäder inte följt med i utvecklingen och det ritas fortfarande familjebostäder främst åt den traditionella kärnfamiljen. För att alla samhällsgrupper ska känna sig inkluderade är det viktigt att tänka normkreativt och forma en hållbar stadsutveckling. De föräldrar som väljer att flytta isär och dela på vårdnaden av sina barn ställs många gånger inför en stor ekonomisk utmaning. Att gå från en delad ekonomi med två inkomsttagare till att ensam betala för hushållsutgifter är dyrt. Därför har separerade föräldrar ofta inte råd med en bostad som uppfyller deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det går att bygga bättre anpassade bostäder för separerade föräldrar med barn. För att uppfylla syftet har information samlats från tidigare studier och projekt, ur faktasamlingen togs ett antal skisser fram som testades i en intervjustudie. Målet var att ta fram ett förslag på planlösningar och visa på hur de kan bidra till att bostadspriset för den enskilde kan minska. Därefter utföra en analys med styrkor, svagheter, möjligheter och hot för konceptet utifrån ett investeringsperspektiv. Förslaget är applicerat på ett pågående projekt som ägs av Serneke. Företaget har fått en markanvisning avseende kvarteret Östra Terrassen som är en del av statsutvecklingsprojektet Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Området är utpekat som ett hållbarhetsprofilområde i Stockholm och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Exploateringskontoret i Norra Djurgårdstaden vill eftersträva variation och har en ambition att bygga nya kreativa boendeformer i området. För den särlevande föräldern är boendekonceptet som tagits fram i studien ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ. Barn och föräldrar i separerade familjer kan få en bättre boendesituation genom att turas om eller dela ytor. En viktig nyckel till att lyckas skapa en varierade och inkluderade bostadsmarknad är att forma innovativa koncept med funktioner som möjliggör att dela utrymmen och som dessutom är flexibla över tid. Flera aspekter pekar på att boendeformen har en marknad och det finns en tydlig ambition både från näringslivet och statliga organisationer att bygga mer normkreativt i framtiden

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.