Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen för hur svensklärare på högstadienivå kan planera, anpassa och analysera sin normkritiskt inspirerade undervisning. En förståelsemodell, med elevernas blivande som kärna, presenteras som sammanfattningen av forskningen och teorierna om normkritiskt inspirerad undervisning grundad i postperspektiven. Förståelsemodellen blir sedan testad som ett analysverktyg på empiriskt material från en muntlig examination i svenskämnet för niondeklassare. Slutsatsen är att niondeklassarna har mycket gemensamt med postperspektivens förhållningssätt. De delar speciellt postepistemologins förhållningssätt till kunskap. Eleverna anser kunskap står i relation till makt och de ifrågasätter objektiviteten både hos fakta och hos deras eget perspektiv. Niondeklassarnas förhållningssätt liknar också det hos postetiken och det hos ett nomadiskt subjekt. Samhällets värden är någonting att omförhandla om så krävs. De har en relativt reflexiv blick på identitet. När eleverna talar om världen och identitet återkommer både revolt och maktlöshet. Denna slutsats visar att en förståelsemodell grundad i postperspektiven fungerar som analysverktyg för normkritiskt inspirerad svenskundervisning. Den preciserar niondeklassarnas förhållningssätt till värden, identitet och kunskap. Det abstrakta i förståelsemodellen kan bidra till förståelsen av normkritiskt inspirerad undervisning, men den undflyr också några av de konkreta problemen med att planera, anpassa och analysera undervisningen. / The purpose of this work is to contribute for second school Swedish teachers understanding of how to plan, adjust and analyze norm critical inspired Swedish teaching.  An understanding-model, with the pupils becoming as the core, is presented as a summary of the research and theories about norm critical education grounded in the postperspectives. This understanding-model is being tested as a theoretical analyze tool on empirical material from an oral exam in Swedish language for ninth graders. The conclusion is that the ninth graders have much in common with the ratio of postperspectives. Especially do they share the postepistemological ratio about knowledge. The pupils see that knowledge stands in relation to power and they question the objectivity of both facts and of their own perspective. The ninth graders ratio also has similarities with the ratio of postetic and a nomadic subject. Values in society is something to renegotiate if necessary. They share a somewhat reflexive onlook at identity. When the pupils speak about the world and identity both revolt and powerlessness recure. This conclusion shows that the theoretical understanding-model grounded in the postperspectives work as an analyze tool of norm critical inspired Swedish teaching. It pinpoints the ninth graders ratio to values, identity and knowledge. The abstractness of the understanding-model can contribute to the understanding of norm critical inspired Swedish teaching, but it escapes some of the problems of planning, adjusting and analyze the teaching.