Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: In progress. Paper 4: In progress. Paper 5: In progress. Paper 6: In progress. Härtill 6 uppsatser.

Arbetet är ett förslag i en arkitekttävling på ett nytt bostads- ochhandelsområde i Åmåls kommun. Platserna som behandlas ärMåkeberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta påcirka 50 000m2. Godkänns förslaget av kommunen så är avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvånare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill även illustrera områdets möjligheter till förtätning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskärnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsättningarna för utformningen av området. För att nå fram tillmålet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen. Litteraturstudien ochskisserna behandlar de olika utmaningar som ställs på gestaltning.Utmaningarna är omkringliggande faktorer som påverkarbebyggelsen vilket är Vänerns framtida vattennivå, järnvägenssträckning, avloppsreningsverket och bebyggelsens inverkan pånuvarande centrum. Studiebesöket utfördes för att analyseraområdets potential och hjälpa till i gestaltningsskedet. Arbetet visarpå vilka styrkor och svagheter platsen har samt möjligheter och hotsom finns i området. Resultatet presenteras i tematiska kartor,illustrationsbilder och ritningar. Arbetet visar på hur vi bedömer attpå bästa sätt gestalta Måkeberg och Norra Hamnplan i Åmål så attde tillgodoser de behov och möter de utmaningar som finns istaden.

Detta projekt handlar om att skapa ett nytt krematorium på Norra Begravningsplatsen i Stockholm. Ett krematorium är en komplex byggnad då både hantering av avlidna, personalutrymmen och anhörigutrymmen måste samsas vägg mot vägg, i symbios, utan att konkurrera med varandra. Detta projekt har handlat om att analysera dessa flöden och utrymmen och att med hjälp av detta skapa rumsligheter som skapar en atmosfär av eftertänksamhet och tystnad. I projektet har det varit viktigt att både arbeta med byggnadens interiöra rum och dess exteriöra, vandringen genom kyrkogården fram till byggnaden är lika viktig som rumsligheten där anhörig och personal möts. Under projektets process har jag jobbat med att vikta väggar i ett landskap av björkar för att komma fram till byggnadens utformning. Björkens smala stammar och byggnadens enkla betongväggar i olika höjder skapar ett landskap med riktning, något tomten tidigare saknat. Byggnaden består av en stor ugnshall, två kylrum och en mottagningshall för kistor utan inblick från allmänheten samt mer ljusa och öppna utrymmen för personalen. I anhörigrummet, receptionen och väntrummen är utblickarna till omgivningen speciellt utvalda för att skapa lugn och trygghet hos den som kommer för att hämta aska eller har en ceremoni före kremeringen. Byggnadens material är en ljus betong som på utvalda väggar är perforerad för att skapa ett ljusspel i rummen. / This project is focusing on creating a new crematorium at the Northern Cemetery in Stockholm. A crematorium is a complex building where both the handling of coffins and urns, personell areas and areas for relatives have to intervine, without competing with each other. This project has involved analyzing the flow and spaces necessary and using this to make spatial units that create an atmosphere of contemplation and silence. It has been important to work with both the interior and the exterior rooms of the buildning, the walk through the cemetery towards the building is just as important as the space where relatives and staff meet. During the process of the project I have been working with folding walls in a landscape of birch trees to come up with this specific design of the building. The slender trunks of the birch trees and the buildings simple concrete walls of various heights is creating a landscape of direction, something the site previously lacked. The building material is a white concrete and wich on selected walls are perforated to create a play of light in the rooms.

No description available.

Många kustnära svenska städer riskerar att drabbas av framtida klimatförändringar, men framförallt stigande havsnivåer, något som ska beaktas och tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Men hur? Parallellt med detta pågår stadsomvandlingar, med bland annat nybyggnation i kust- och vattennära områden, för att skapa en attraktiv kommun där folk vill bosätta sig och bo kvar. Den fysiska planeringen präglas , å andra sidan, av en osäkerhet kring hur anpassning till ett förändrat klimat, och särskilt stigande havsnivåer, ska gå till fastän det på den lokala nivån finns medvetenhet om detta. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring hur klimatfrågor, i synnerhet risker med stigande havsnivåer, hanteras i den fysiska planeringen, genom att undersöka hur detta har behandlats i detaljplanering av tre planområden i Norra Älvstranden i Göteborg. För att undersöka syftet har en fallstudie gjorts över tre planområden i Norra Älvstranden, med en kvalitativ dokumentstudie som metod. Detaljplan, med tillhörande plankarta och planbeskrivning för respektive planområde, har ingått i fallstudien. Vidare har Plan- och bygglagen, Boverket och Länsstyrelsen studerats i enighet med uppsatsens syfte. Dessa har undersökts enligt följande analysfrågor som lyder: Hur hanterar lagar och regler samt riktlinjer på nationell nivå klimatfrågor i den fysiska planeringen, mer specifikt i detaljplanering? Var och i vilken utsträckning behandlar detaljplanerna klimatfrågor, framförallt stigande havsnivåer? Hur beskriver detaljplanerna synen på vattnet? Hur hanteras bebyggelsen när det gäller: a) lägsta golvnivå för färdigt golv? b) avstånd till vattnet? Diskussionen i uppsatsen görs utifrån teoretiska utgångspunkter som har sin grund i hur den fysiska planeringen hanterar risker med klimatfrågor i dagens samhälle med den ökade globaliseringen och den tekniska utvecklingen, också kallad för ett risksamhälle. Begrepp som robusthet, ett robust samhälle, experternas roll och expertkunskap diskuteras. Att dagens klimatförändringar är orsakade av mänskliga aktiviteter är något många forskare diskuterar idag. Det innebär att vi ska möta dess konsekvenser, inte minst inom den fysiska planeringen. Risker med stigande havsnivåer är något som de flesta av kustnära svenska städer möts av redan idag. Norra Älvstranden i Göteborg ligger vid Göta Älv och dessutom i en låglänt terräng. Området, som tidigare har varit ett hamnområde, har successivt omvandlats till ett attraktivt bostadsområde med blandade aktiviteter. Av de granskade detaljplanerna går det att se en medvetenhet om klimatriskerna i detaljplaneringen. Planerna föreslår åtgärder för att anpassa bebyggelsen inför kommande klimatförändringar, exempelvis höjs den lägsta grundläggningsnivån. Å andra sidan går det läsa hur synen på vatten kvarblir som ett viktigt element i planeringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en ganska oföränderlig syn på hur klimatfrågorna i detaljplaneringen ska behandlas.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå problemen och motsättningarna som kan uppstå vid byggandet av ett stort infrastrukturprojekt. Fokus ligger på vägprojektet Norra länken i Stockholm där lagen om nationalstadsparken och hur den ändrades 2009 har en central betydelse. Hur processen bakom denna lagändring sett ut är en av de frågeställningar som ställs. Intervjuer med berörda parter, yttranden, plandokument och andra förarbeten tydliggör hur åsikter går isär och hur geotekniska svårigheter i kombination med vissa aktörers motstånd mot vägbygget har fördröjt projektets färdigställande. Klara samband med tidigare forskning kring infrastrukturella projekts kostnadsutveckling och teori rörande rationell planering synliggörs i uppsatsen. Komplexiteten i fråga om vad rationellt agerande kan anses vara diskuteras generellt för att sedan belysas med detta specifika fall. Resultatet av uppsatsen visar hur ett starkt miljöskydd reducerades för att minska projektets totalkostnad då den höll på att skena iväg.

The area of Lycksabäcken northwest of Lycksele is a national interest of natural conservation because of its geological values with many unique landforms. Many of these landforms indicate that the deglaciation process in the area was very complex. However, the deglaciation process in the area has not previously been fully understood. The aim is to add to the knowledge of the events that took place during the last deglaciation. To do this, the glaciofluvial landforms in the area were mapped by studying aerial photographs with a Wild Aviopreter and a five-day field inventory of key areas for the interpretation. These landforms were then transferred to a map in ArcGIS in which scenarios of the deglaciation were constructed. The inversion from landform pattern to a scenario of the deglaciation was based on seven general assumptions and the attempt to create the least complex explanation of the origin of these landforms. The results show that the valley of Umeälven must have been blocked at least three times during the deglaciation in the area, which lead to a redirection of the meltwater flow into the area of Lycksabäcken. There, dead ice played a major role in the formation of the glaciofluvial landforms by damming lakes which enabled delta formation, the formation of many meltwater channels and a large sandur. During the field inventory a large amount of preglacially weathered rock surfaces was found in the area which would be interesting to investigate further.

Många byggprojekt håller på att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Frågan är om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring är att ambitionerna att skapa en ökad jämställhet finns men att de inte införlivas. Den svenska staten försöker implementera jämställdhetsarbetet inom de flesta områden idag men samhällsplaneringen har inte visat något större intresse för detta. Det är Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men också för den sociala hållbarheten där jämställdhet räknas in. Det finns flertalet dokument från bland annat Trafikverket (tidigare Vägverket), Stockholms stad och andra aktörer om hur jämställdhetsproblem ska tacklas men ännu syns inga tecken på sådan aktivitet i den fysiska planeringen. Samhällsplaneringen har i princip alltid varit könsblind och är fortfarande idag, så även i Sverige. Inom samhällsplaneringen betyder detta att kvinnors behov och erfarenheter inte uppmärksammas och man fortsätter att befästa och reproducera denna ojämställdhet. Studien som har genomförts är av kvalitativ typ och har analyserat intervjumaterial, litteratur och dokument för tydliggöra hur genus- och jämställdhetsfrågor behandlas av de inblandade aktörerna. Det är en deduktiv och hermeneutisk studie som till största del baseras på intervjuer av semistrukturerad natur. Intervjuerna har skett öga mot öga med representanter från Stockholms stad, politiker, byggföretag med flera. Resultatet av studien visar att jämställdhetsfrågan inte berörs i någon större utsträckning inom fysisk planering. En långsiktig framtidsvision publicerades 2007 där det fanns en önskan om att göra Stockholm till världens mest jämställda huvudstad till år 2030. Detta är dock något som inte syns idag. Det empiriska materialet visar på att Hjorthagen troligtvis inte kommer att bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm eftersom inget arbete för detta sker.

Studien bygger på hur kvinnorna vid Norra Åsbo häradsrätt framkommer i domboken under åren 1680 och 1681. I förhållande till tidigare forskning har en diskussion förts gällande om kvinnan var underordnad mannen och i så fall hur detta har framkommit i domboken. Yvonne Hirdmans genusteori har använts för att studera dikotomier, det vill säga motsatserna mellan manligt och kvinnligt samt hierarkin mellan könen. De ärenden som kvinnorna hade störst delaktighet i var de rörande ekonomi, affärer, arv och stöld. Ärenden rörande trolovning, lägersmål, ärekränkning och fysiskt våld har också framkommit i domboken. Enligt dansk lag hade kvinnorna rätt att föra sin egen talan vid tinget men de behövde inte närvara. I studien har det framkommit att kvinnorna, om så i små mängder, kunde ansvara för männens affärer och ärenden vid tinget.  Det har också framkommit att männen oftast förde kvinnornas talan.

Krematoriet kommer att utgöra en övergång genom dess huvudsakliga uppgift, kroppen som blir till aska. Min strävan är att byggnaden och behandlingen av landskapet som omger den genom arkitekturen blir till övergång med hänsyn till flera aspekter, tillgodoser mötet mellan det oförenliga. Härigenom uppnås byggnadens specifika behov på samma gång som övergången artar sig just tack vare byggnaden. Utifrån byggnadens allvar, vardaglighet, omgivning och insida har jag försökt låta rationalitet och hänsyn avgöra formen. Gestaltningsvalen eftersträvar enkelthet och tillmötesgående. / The crematorium means transition through its main purpose, the transformation from a body to ashes. I’ve set out to use architecture to shape the building and the surrounding landscape as a passage from on state to another, in order to merge the fragmentary state of the site as well as the building’s program. A strive to meet the specific needs of the building while the passage can take form through the building. Rational consideration has deciphered the result in the attempt to tie together parameters such as life, death, inside, outside, city, cemetery, the trivial and the tragedy.