<p>Uppsatsen behandlar husen i småstugeområdet Norra Ängby i Bromma, som är ett resultat av den bostadspolitik som bedrevs i Stockholm under 1900-talets första decennier. Området Norra Ängby byggdes ut mellan 1930 och 1938 och är Stockholms största sammanhängande småstugeområde.</p><p>Uppsatsen diskuterar begreppen egnahem, småstugor och trädgårdsstad. Uppsatsen tar även upp en historik om trångboddheten i staden efter industrialismens framfart och de bostadspolitiska åtgärder som gjordes för att få bukt med bostadsbristen.</p><p>Området Norra Ängby och dess arkitektur undersöks i fem avslutande fältstudier, med fokus på byggnadernas arkitektur vad avser rumsfördelning och exteriör, med utgångspunkt i rådande byggstilar som nationalromantik, 20-tals klassicism och funktionalism.</p>

Skånelandskapen är en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett gränsområde mellan Skåne och Småland under skånska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt område. Gränsbygden blev plundrad och bränd av både svenskar, danskar och snapphanar, många förlorade allt de ägde. Norra Åsbos dombok från 1680 innehåller mycket information om trakten och hur människorna påverkades och använde krigets omfattning på tinget vid rättsfall. Hur hanterades denna traumatiserade händelse av allmogen och av överheten? Söktes rättvisa, försoning eller sattes händelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hänt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats på tinget.

Thesis (doctoral)--Universitet i Lund. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (v. 1, p. 217-224).

Akademisk avhandling--Arkeogoliska institutionen--Stockholm, 1992. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 336-350.

Throughout the course of history flint has been used in Sweden. However, flint does not naturally occur in the northern parts of the country. Yet flint has been discovered in the North.This is the result of humans transporting the material from southern most Scandinavia and/or from south-eastern Karelia. This begs the question, which way did the flint travel to northern Sweden? This paper aims to try to answer this question by analyzing the distribution and concentration of flint that has been found in the Swedish counties of Norrbotten,Västerbotten, Västernorrland and Jämtland. To do this it is first necessary to gather information regarding finds of flint. This is the first task of this paper. Its second task is to analyze this information using Qgis, with its associated tools, to create maps showing the distribution and concentration of flint. It has also been assumed that the modes of contact might have changed over time, therefore additional maps were created showing the distribution of flint from two different periods. The paper's third and final task, through theuse of the maps, is to suggest and discuss possible ways of contact that allowed flint to find its way into northern Sweden. It has been observed that the flint is not distributed evenly across the North and that there are certain areas with higher concentrations of flint. It has also been noted that the distribution of flint from two distinct time periods have dissimilar distribution patterns suggesting different modes of contact.

Miljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen. Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ”Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimålen för NDS uppnås?”. För att kunna besvara huvudfrågan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att få data och fakta från litteraturstudier och djupintervjuer. Med hjälp av energibehovet från intervjuerna kan koldioxidbelastningen beräknas och en jämförelse över de olika kombinationerna av energilösningar kan göras. Ett av resultatet från intervjuerna var att det framgick tydligt Boverkets energikrav för flerbostadshus är för lågt satt. Detta eftersom alla byggherrarnas modellfastigheter hade väsentligt lägre energibehov än Boverkets krav samt att respondenterna tyckte att kravet antingen var rimligt eller kunde skärpas. Respondenterna tyckte generellt att fjärrvärme var ett bättre alternativ vid uppvärmning då värmepumpar drivs av el. Detta då det finns risk att marginal el används som ger högre koldioxidbelastning enligt respondenterna. Vid efterföljande beräkning blev resultatet att den bästa modellfastigheten ur koldioxidsynpunkt var ett lågenergihus med frånluftvärmepump som använder grön el. I fallet nordisk elmix hade de båda passivhusen lägst koldioxidbelastning, följt av lågenergihuset i kombination med FTX och fjärrvärme. Viljan att bygga lågenergihus som samtidigt är lönsamma var hos alla respondenterna stor. Emellertid valet över tekniken som att bygga passivhus eller lågenergihus var åsikterna både negativ och positiv. Vid frågan om hur stor viljan och intresse över ny teknik som solenergi och gröna tak visade det sig att respondenterna inte använde solenergi i nybyggnation utan avvaktar tills det blir ekonomisk hållbara och kommersiellt gångbart. Under litteraturstudien framgick det att gröna tak skulle vara en energiåtgärd eftersom uppvärmnings- och kylbehovet skulle minska. Detta till motsatt till vad respondenterna svarade, de använde inte gröna tak som en åtgärd utan främst ur estetisk synpunkt, det såg vackert ut eller om en grönytefaktor behövdes uppfyllas. Att bygga modellfastigheterna som hade lägst koldioxidbelastning kan endast bidra till att NDS:s visions mål kan uppnås, men inte ensamt göra att dessa uppfylls. / Due to recent environmental concern regarding the climate change more and more pressure is laid on restricting the energy consumption on residential buildings, primarily to lower the carbon dioxide strain on the environment. The aim of this report is to answer how different combinations of energy solutions in residential buildings can contribute to the vision and energy goals of Norra Djurgårdsstaden (NDS) in Stockholm can be achieved. To answer this question an extensive literature study was done and interviewing five constructors who are connected in the NDS project. From the constructers the carbon dioxide strain could be calculated from energy consumption values of their model buildings. One of the results from the interviews was that the limit for energy consumption of residential buildings from Boverket was too low. This conclusion is due to the fact that all respondents’ model buildings had lower energy consumption than Boverkets’ limit and the response from the respondents said that the limit was reasonable or could be stricter. The general response of the respondents was that district heating is the better choice between using district heating or heat pumps when heating. This is because heat pumps are driven by electricity and when using electricity there is a risk of using marginal electricity. After the calculation of the carbon dioxide strain, the model building with the lowest strain was the exhaust air heath pump if it was driven by environmentally friendly electricity. If the model building was using Nordic electricity mix the model building with the lowest strain was the passive houses, then low energy house with the combination of FTX and district heating. The will to build low energy building was high, if it was on the same time profitable. But the response was both positive and negative on building passive house. It was clear after the interviews that new technology like solar energy and green roofs was negative. Using solar energy was interesting but the constructors are waiting until solar energy is more profitable and commercial marketable. Using green roofs to lower energy consumption was not likely, the constructors use green roofs on esthetic reasons or if the building had restriction on green areas. The conclusion of this report is if building model buildings with the lowest energy consumption would only contribute to NDS’s vision goals, not to alone fulfill the goal.

Shallow Tunneling through highly populated areas of big cities is a challenging task. Almost in all the tunneling projects of shallow tunnel some or the other types of tunneling problems have been encountered and are still being faced. The stability of shallow tunnel is also influenced by many factors, primarily the in situ stress, geological structures, groundwater, rock mass quality, shape of tunnel etc. The design of shallow tunnel in past was almost purely a matter of experience. During last decays computational methods have been introduced as powerful design aids tool to arrive at safe and economical shallow tunnel structure. The purpose of this thesis work is to provide technical criteria and guidance for the design, and stability of Norra Länken shallow tunnel in rock for civil works projects. The design of shallow tunnels in highly dense areas is an iterative process. A good starting point is essential to the process and facilitates safe and economic design. Currently there are many practical two and three-dimensional software tools available for carrying out the task. This master thesis provides an overview of a methodology being used by tunneling experts, which captures the three-dimensional essentials of tunnel behaviour with two-dimensional analysis tools, PLAXIS. Though it is not a full and final situation and conclusion, but there is a lot to learn from such conditions .

Sammanfattning   Kremering av avlidna ökar i Stockholm och behovet av ytterligare ett krematorium är stort.   Konceptet och idén till projektet utgår från tanken om att livet är föränderligt och att alla människors liv och intryck är olika. Hypotesen för projektet är ett krematorium uppdelat i tre delar med tre entréer. En entré för anhöriga, en för personal och en för begravningsentreprenörerna. Ett krematorium, med sammanfogade volymer och växlande höjder med materialitet som kontrasterar mot varandra, det beständi­ga, det föränderliga.   Exteriört består krematoriet av fem sammanfogade byggnadskroppar med väx­lande höjder. Byggnaden har fasader i bärande betong med fönsterpartier som bryter upp det kompakta intrycket av betongen och skapar inblickar och utblickar samt tillför ljus till krematoriet. Två av byggnadskropparna har fasader av koppar,   En högtidlig och ceremoniell känsla, utan re­ligiös anknytning, har funnits med som en grundidé i projektet och löper som en röd tråd genom samtliga delar av krematoriet. / Abstract Cremation of the dead is increasing and there is a huge need for another crematorium in the Stockholm area. The concept and idea of the project proceeds from the idea that life is variably and that life of each human being is different and unique. The hypothesis for the project is a crematorium divided into three parts with separate entrances: one for the relatives, one for the staff and one for the undertakers. A crematorium, with merged volumes and various heights and materials that contrast, the eternal, the inconstant. The exterior consists of five buildings attached to each other, with a variety of heights. The trimming is made of load-bearing concrete with sections of windows, breaking up the compact impression of the concrete, creating views and insights and permits daylight into the crematorium. Two of the buildings have coppertrimming. A solemn and ceremonial feeling, without religious connection, has been the basic idea and theme for all parts of the crematorium.

Krematoriet När en människa kremeras bli hon ett moln. Det nya krematoriets gestaltning är inspirerat av molnets egenskaper  - translucens, lätthet, förändring och ljus. Byggnaden har en rationell plan som stödjer den naturliga arbetskedjan för begravningsentreprenörer, tekniker och expedit. Samtidigt är det en plats för anhöriga. För människor i sorg som behöver utrymme för att säga farväl. / Crematorium When a person is cremated she is transformed into a cloud. The design of the new crematorium is inspired by properties of the cloud - translucency, change and light. The building has a rational plan that supports the natural chain of work by people working there . At the same time it is a place for families, for people in mourning who need room to say goodbye.

SYMMETRI: När någon gått bort upplever anhöriga ofta förvirring och tvivelkänslor. I detta vill jag arbeta med symmetri för att den fysiska platsen ska ingjuta tilltro hos de sörjande. När en individ upplever att tillvaron är ologisk finner hon stöd i den uppenbara logiken hos spegelsymmetri (t.ex. bevisar många studier ett samband mellanmental sjukdom och preferens för symmetri). TYNGD: Genom att anspela på monumental arkitektur vill jag tillåta de sörjande en paus från det beslutsfattande ett dödsfall innebär och ge dem möjlighet att uppleva sin litenhet och därigenom orka fortsätta sina liv. Tidigarefann människor i Sverige stöd hos kyrkan och i vedertagna ritualer kring döden och jag tror att dessa riterunderlättade genom att ta lätta individens eget ansvar. Jag vill i krematoriet underlätta genom att antyda ettallvar som ger anhöriga tillfälle att luta sig mot en outtalad tro. TRANSPARENS: Det är en liten del av dagens krematorier som tillåter insyn. Som anhörig kan detta ge en känsla av osäkerhetoch undran kring vad som sker i resten av byggnaden, särskilt i Sverige där kollektivet luckrats upp och individenblir chockad över att inte få bestämma vad som sker med den avlidnas stoft. Jag vill genom att arbetamed transparens ge anhöriga lugn i sitt förtroende för processen.I en artikel om Råcksta krematorium beskrevs bristande säkerhet och noggrannhet vid hanteringen avstoftet. Jag ser många anledningar att ge allmänheten insyn i delar av verksamheten, inte minst för att deanställda aldrig ska tvivla på allvaret i sin uppgift. Genom att göra tydlig skillnad på personalens fikarum etc. / SYMMETRY: When someone has passed away relatives often experience confusion and doubt. In this, I want to work with symmetry in order to let the physical environment instill confidence. When an individual experiences that life lacks logic they find support in the apparent logic of mirror symmetry. WEIGHT: By alluding to monumental architecture, I want to allow the bereaved a pause from the decision-making of a funeral and give them the opportunity to experience their smallness and thus be able to continue their lives. In earlier times people in Sweden found support in the Church and the established rituals around death and I think these rites helped by reducing the individual's own responsibility. I want the crematorium to provide ease by suggesting a gravity that allows the bereaved the opportunity to lean on an unspoken belief. TRANSPARENCY: Only a small part of today's crematoria are transparent. As a relative, this can provide a sense of uncertainty and worry about what happens in the rest of the building. By working with transparency I want to give the bereaved the peace of feeling confidence in the process.