Spelling suggestions: "subject:"counterface"" "subject:"biointerface""
1 |
Etude d'interface entre matrice polymère et renforts à base de carbone, à l'aide d'observations multiéchelles et multimodales en microscopie électronique / Interface Study between polymer matrix and carbon-based reinforcements, using the electron microscopy in multiscale and multimodalLiu, Yu 10 November 2017 (has links)
Cette thèse vise à étudier le comportement multiéchelle (nano-, micro- et macroscopique) des composites, basé sur une étude fine utilisant les techniques les plus modernes pour comprendre les interfaces et les quantifier. Deux séries de renforts sur une échelle micrométrique, des fibres de carbone (CF) et des matériaux à base de graphène ont été utilisées ici. Pour améliorer l'interaction entre les nanorenforts et la matrice polymère, deux voies principales ont été utilisées dans cette thèse : l'oxydation des renforts et la greffe de nanotubes de carbone sur leur surface.L'étude en elle-même a été menée à une échelle microscopique pour étudier la résistance interfaciale entre une fibre de carbone (CF) et la matrice époxy, avec des essais de traction effectués in situ dans la chambre d'un microscope à double colonne MEB-FIB (microscope électronique à balayage couplé à un faisceau d'ions focalisé). Le faisceau d'ions a été utilisé pour découper une éprouvette de traction du composite contenant à la fois de l'époxy et de la CF. Le champ de tractiona été appliqué via le nanomanipulateur et l'essai a été observé via les deux colonnes ionique et électronique (sous deux angles de vue différents) et a permis d'estimer le champ de déformation, et donc la résistance interfaciale au moment de la rupture. Une expérience similaire a été menée sur un composite où les renforts sont des nanoplaquettes de graphène.Enfin, l'étude en microscopie électronique en transmission de la région de l'interface entre l'époxy et les renforts a révélé la présence d'une interphase et a permis de mesurer son épaisseur et donner une indication de sa nature. À cette fin, une analyse EELS (spectroscopie par pertes d'énergie des électrons) a été effectuée, permettant de mesurer la densité de l'échantillon très localement (taille de sonde de l'ordre du dixième de nanomètre) en travers ou parallèlement à l'interface. Un scénario sur les modes de liaison chimique entre les deux milieux en fonction du traitement de surface utilisé permet d'expliquer la nature des interphases observées. / This thesis aims to investigate the multiscale (nano-, micro-, and macro-scopic) behavior of the composites based on a fine investigation using the most modern techniques, to understand the interfaces and to quantify them. Two series of reinforcements on a micrometer scale, carbon fibers (CFs) and graphene-based materials, were studied here. To improve the interactions between these nanofillers and the surrounding polymer matrix, two major routes were used in this thesis: the oxidation of the fillers and the grafting of carbon nanotubes on their surface.The study itself was conducted on a microscopic scale on the interfacial strength between CFs and the epoxy matrix, with tensile tests carried out in-situ in the chamber of a double-column FIB-SEM microscope (scanning electron microscope coupled to a focused ion beam). The ion beam was used to mill a thin bond-shaped tensile specimen of composite containing both an epoxy and a CF part. Thetensile stress field was applied using the nanomanipulator and the test was observed both via the ionic and the electronic columns (with two different angles of view) to estimate the strain field, hence the interfacial strength when the failure is observed. A similar experiment was led on a composite with GNPs.Finally, the transmission electron microscopy (TEM) study of the interface region between the epoxy and the graphene-based nanofillers revealed the existence of an interphase and allowed to measure its thickness and give an indication of its nature. For this purpose, an EELS (electron energy-loss spectroscopy) analysis was carried out, making it possible to measure the density of the sample very locally (probe size of the order of a tenth of a nanometer) across or parallelly to an interface. A scenario on the chemical bonding modes between the two media as a function of the surface treatment used makes it possible to explain the nature of the observed interphases.
|
2 |
Distriktssköterskans erfarenheter av samverkan vid utskrivning från slutenvården / District nurse's experiences of collaboration when discharged from inpatient careHellby, Klara, Boring, Jonas January 2021 (has links)
Bakgrund: När patienter vårdas på sjukhus görs bedömning om förväntade behov efter att patienten är färdigbehandlad i slutenvården och ska gå hem. När behov av insatser i hemmet bedömts för att ge patienten en trygg utskrivning behöver slutenvård, öppenvård och kommun samverka. Distriktssköterskor i öppenvård och kommunal vård deltar i samverkan runt patienten. Samverkan sker för att vårdansvaret ska flyttas över från en part till en annan samt att insatser från socialtjänst ska kunna säkerställas. 2018 kom en ny lag, Samverkanslagen som anger hur samverkan ska genomföras och studien syftar till att undersöka denna process utifrån distriktsköterskans erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av samverkan mellan öppenvård, slutenvård och kommunal vård kring patienter vid utskrivning från slutenvård. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Då avsikten var att undersöka informanters erfarenheter av en företeelse genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 informanter. Materialet som samlats in analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys för att belysa ett manifest innehåll i materialet. Resultat: Distriktssköterskorna identifierade faktorer som avgjorde hur väl samverkan fungerade när en patient ska skrivas ut från slutenvården. Faktorerna kunde delas in i två kategorier. Den första kategorin var faktorer som främjar samverkan som innefattade underkategorierna att samarbeta över verksamhetsgränser, att vidta försiktighetsåtgärdersamt att patienten medverkar. Den andra kategorin var faktorer som försvårar samverkan som innefattade underkategorierna när inte alla professioner tar sitt ansvar, när patienten inte vill medverka samt när covid-pandemin påverkar samverkan. Slutsats: Distriktssköterskorna ser en positiv utveckling av samverkan över tid. De tillkortakommanden som identifierats i studien tyder på behov att utveckla organisatoriska förutsättningar för samverkande parters möjlighet att ta ansvar i samverkan. Distriktssköterskorna har ett personcentrerat förhållningssätt och verkar för att överbrygga brister som kan ha en negativ effekt på patientsäkerheten / Background: When patients are cared for in hospital, an assessment of expected needs is conducted after the patient has completed treatment in inpatient care and is deemed ready to go home. When the need for interventions in the home has been assessed necessary in order to give the patient a safe discharge, inpatient care, outpatient care, and the municipality need to cooperate so as to achieve the desired outcome. Collaboration takes place so that the responsibility for care is transferred from one party to another and that efforts from social services can be ensured. A new law was passed in 2018, the Collaboration Act, which states how collaboration is to be implemented. This study aims to investigate the process of collaboration between departments based on the district nurse's experiences. Aim: The purpose is to describe district nurses' experiences of collaboration between outpatient care, inpatient care and municipal care for patients upon dischargement from inpatient care. Method: The study was conducted with a qualitative method and an inductive approach. As the intention was to investigate informants' experiences of a phenomenon, semi-structured interviews were conducted with seven informants. The material collected was then analyzed by qualitative content analysis in order to illuminate a manifest content in the material. Results: The informants in the study identified a number of factors that determine how well the collaboration works when a patient is to be discharged from inpatient care. The factors could be divided into two main categories. The first category, factors promoting collaborationcontained the subcategories to cooperate across organizational boundaries, to take precautionary measures, and that the patient participates. The second category, factors impeding collaboration contained subcategories when not all professions take their responsibility, when the patient does not want to participate and when the Covid pandemic affects collaboration. Conclusion: District nurses see a positive development of collaboration over time. The shortcomings identified in the study indicate the need to improve the organizational conditions for all collaborating parties in order for them to be able to take their responsibility in collaboration. The district nurses work with a person-centered approach and bridge shortcomings that can have a negative effect on patient safety
|
Page generated in 0.0916 seconds