Titel: Våld i nära relationer – Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie. Bakgrund: År 2011 anmälde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för våld i en nära relation. Skador som våldsutsatta kvinnor drabbas av är allt från psykiska besvär till svåra fysiska skador. Många av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvården och sjuksköterskor i olika organisationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie där inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Huvudresultatet påvisade sjuksköterskornas känslomässiga svårigheter att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, då det bland annat påverkade sjuksköterskans privatliv. Det var även svårt för sjuksköterskan att ställa frågan till kvinnan angående våldsförekomst om sjuksköterskan misstänkte det, samt hur sjuksköterskan skulle ställa frågan. Sjuksköterskan fann även svårigheter att finna tid och en bra miljö för dessa kvinnor att känna sig trygga i. Många sjuksköterskor strävade efter att få utbildning inom ämnet våld i nära relationer eller att få ytterligare utbildning inom ämnet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att utbildning inom området våld i nära relationer är en nödvändig och central faktor som i dagsläget inte är tillräcklig. Nyckelord: “intimate partner violence”, “domestic violence”, “encounter*”, “experienc*” och “nurse- patient relations”

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar. Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap. Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad. Det finns behov av fortsatt forskning och utveckling av klinisk verksamhet relaterat till kommunikation och bemötande av personer med demenssjukdom. / Background: People with dementia often feel alienated because of difficulties in communicating. Caregivers who meet these persons have an important role in supporting wellbeing, quality of life and the possibility to participate in daily care. If communication and treatment is not adapted to the person with dementia and he or she is not seen as unique individual, it can lead to reduction of the person’s capacity. Aim: The aim was to describe how caregivers through communication and treatment can create conditions for persons with dementia to participate in their daily care. Method: Literature review based on 12 articles. Result: It was revealed that caregivers by communicating and responding with presence in the meeting and conveying joy could create conditions for persons with dementia to participate in their own care. Presence in the meeting was to be responsive, distinct and confirm the person. The confirmation could be done by showing interest, respect, trust, support memory and promote equality and community. Discussion: The most important finding was the importance of confirmation, which is supported by the theory behind person-centred care and confirming nursing. There is need for continued research and development of clinical practice about communication and treatment of persons with dementia.

Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att patienten ska kunna delta och vara motiverad till att förbättra sin psykiska hälsa. Patienter med borderline personlighetsstörning (BPD) och självskadebeteende är patientgrupper som omnämns med en negativ attityd inom psykiatrisk omvårdnad. Vårt syfte med studien är sjuksköterskors beskrivning av faktorer som kan påverka vårdrelationen med patienter med BPD och självskadebeteende. Metoden är systematik litteraturstudie där sökning av vetenskapliga studier har gjort i databaserna OneSearch beta, Medline , Cinahl och PSYC-info. Studierna granskades utifrån modifierade kvalitetbedömningsprotokoll. Data analyserades, granskades och bygger på ramen för innehållsanalys. Resultatet visade att patienter med BPD och patienter med självskadebeteende skapade känslor av bl.a. frustration och hopplöshet hos sjuksköterskor. Känslorna skapades av att inte kunna ge adekvat vård pga. resursbrist, kompetensbrist och brist på tillit från patienterna. Att inte vara överens i arbetsgruppen skapade känslor som påverkade patienternas vård negativt. Vår förhoppning är att fler studier kan göras, och resultaten tydliggöras för att få ökad kvalité på arbetet inom psykiatrisk omvårdnad för främst dessa patientgrupper.

Background: Communication allows people to gain understanding of themselves and their surroundings, which is a prerequisite for good health. The nurse may in her communication help patients develop a feeling that they are not alone in their situation. If the patients cannot express themselves and make themselves understood, it can lead the patients to feel left out which emphasizes the suffering at having aphasia. Aim: The aim of this study was to identify the components which affect nurse’s communication with patients with aphasia. Analysis method: A literature review was made based on eleven scientific articles in which similarities were pointed out. Results: The result of this study is presented in three main categories: Time, Environment and Strategies. Eighth subcategory emerged: Knowledge and patient under Time; Physical and psychosocial under Environment; and Verbal, Nonverbal, Augmentative and Alternative Communication (AAC) and Individual Care under Strategies. Conclusion: This study reveals how nurses can provide the opportunity for patients to increase self-confidence. The result suggests that a person-centered communication care plan as a basic instrument to facilitate patient and caregiver interaction is needed.

No description available.

The media is an important information source regarding psychiatric nursing care. There has been limited English language research that has specifically explored the nurse-patient relationships that were depicted in film between psychiatric nurses and the people for whom they cared. Using an interpretive visual inquiry method, fifteen films were selected and analyzed using a relational ethics framework. The films were: Cosi (Joffe, 1996), Frances (Clifford, 1982), Girl, Interrupted (Mangold, 1999), Gothika (Kassovitz, 2003), Harvey (Koster, 1950), High Anxiety (Brooks, 1977), One Flew Over the Cuckoo’s Nest (Forman, 1975), Persona (Bergman, 1966), Snake Pit (Litvak, 1948), Terminator 2: Judgement Day (Cameron, 1991), The Caretakers (Bartlett, 1963), The Cobweb (Minnelli, 1955), The Jacket (Maybury, 2005), The Sleep Room (Wheeler, 1998), and Titicut Follies (Wiseman, 1967). The roles of the nurses were described using Peplau’s (1952/1988) role descriptions. These included the roles of stranger, resource person, teacher, leader, surrogate, counsellor, consultant, tutor, safety agent, mediator, administrator, recorder, observer, and researcher. Exemplars were drawn from the films to discuss each of the following relational ethics themes: mutual respect, engagement, embodied knowledge, environment, and uncertainty. Two primary discourses were found embedded within the relational ethic themes: otherness and power/control. Within these discourses, sub-discourses relating to stigmatization, prejudice, domination, and marginalization were also found. Nursing must be attentive to the messages contained within the depictions of psychiatric nursing care. Nurses can no longer afford to be silent; as these images have consequences for the patients, their families, and the nurses working in this complex specialty area.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 2001. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1976.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1976.