No description available.

Bakgrund. Vård av döende barn kan vara psykiskt påfrestande för många sjuksköterskor som arbetar på neonatala intensivvårdsavdelningar. Internationella studier visar på att de främsta faktorerna är; brist på utbildning inom neonatal palliativ vård och brist på kommunikation. Syfte. Syftet med studien var att beskriva samband mellan sjuksköterskors attityder till att vårda döende barn på en neonatal intensivvårdsavdelning och arbetslivserfarenhet samt utbildningsnivå. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på de neonatala intensivvårdsavdelningarna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien inkluderade 72 sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda minst ett döende barn. Studien är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Resultat. Alla sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet ansåg att det var psykiskt påfrestande att vårda döende barn jämfört med 61% av de med lång erfarenhet. Mer än hälften (59%) av de utan vidareutbildning jämfört med de med vidareutbildning (16%) ville  undvika situationer där de behövde vårda döende barn. Av alla deltagarna önskade 85% mer utbildning än vad de fick i nuläget om vård av döende barn. Konklusion. Brist på vidareutbildning, kort arbetslivserfarenhet och hög tjänstgöringsgrad i konkret omvårdnadsarbete ökar risken för negativa attityder och uppfattningar bland sjuksköterskor i vården av döende barn. / Background. It can be a challenge for nurses to care for dying children in a neonatal intensive care unit. International studies show that the main factors are; lack of training in neonatal palliative care and lack of communication within the health care team. Objectives. The aim of this study was to describe the correlation between nurses' attitudes of caring for dying children in a neonatal intensive care unit and work experience and level of education. Method. The study was conducted using a web-based survey in the neonatal intensive care units at Norrland University Hospital in Umeå and Uppsala University Hospital. The study included 72 nurses with experience of caring for at least one dying child. The study is an empirical quantitative cross-sectional study with descriptive design. Results. All nurses with short work experience felt that it was psychologically stressful to care for dying children , compared with 61 % of those with long work experience. More than half (59%) of those without further education compared to those with further education ( 16%) wanted to avoid situations where they have to care for dying children. Of all the participants 85% wanted more education about caring for dying children. Conclusion. Lack of education, brief work experience and a high degree of service in the real nursing work increases the risk of negative attitudes and perception in the care of dying children among nurses.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att post intensivvårdspatienter har svårt att skilja på illusioner och den reella verkligheten under intensivvårdsbehandlingen. Det framkom även att patienter har upplevt psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet efter intensivvårdsbehandlingen. Patienter har betonat att intensivvårdsdagboken var värdefull för deras återhämtning efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom de har fått hjälp att rekonstruera verkligheten av deras upplevelse. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och anhörigas upplevelser av intensivvårdsdagboken. Metod: En litteraturstudie som omfattas av en kvalitativ deskriptiv design. 18 originalartiklar inkluderades och analysprocessen baserades på nyckelfynd, teman och subteman. Resultat: Analysen genererade tre teman: intensivvårdsdagboken som omvårdnadsåtgärd, holistiskt förhållningssätt och närvarandets betydelse, utifrån dessa skapades åtta subteman. Resultatet påvisade att intensivvårdsdagboken kan leda till att IVA sjuksköterskor kunde arbeta mer holistiskt utefter patienters och även anhörigas unika omvårdnadsbehov. Det framkom dock att IVA sjuksköterskor saknade riktlinjer och rutiner för hur och när de ska använda intensivvårdsdagboken. Anhöriga kunde även använda intensivvårdsdagboken för att bearbeta känslor och tankar över den rådande situationen. Slutsats: Intensivvårdsdagboken är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för både patienter, anhöriga men även för IVA sjuksköterskor. Användning av intensivvårdsdagboken kan leda till en mer evidensbaserad, holistisk omvårdnad för patienter och anhöriga. / Background: Previous research shows that patients had a hard time to separate the real reality from their illusions during the stay at the Intensive Care Unit (ICU) and experienced mental illness and decreased quality of life after. Furthermore patients have emphasized that the ICU diaries have been a valuable tool for their recovery. Purpose: To describe the intensive care nurses’ perceptions and relatives’ experiences of The ICU diary. Method: A literature study that has a qualitative descriptive design. 18 original articles were included and the analysis process was based on key findings, themes and sub-themes. Results: The analysis generated three themes: The ICU diary as a caring action, holistic approach and the meaning of being present. From these themes eight sub-themes were created. The result showed that ICU diaries can help ICU nurses to have a more holistic approach and therefor see to the unique caring needs of both the patient and relatives. ICU nurses emphasized that they wanted guidelines and routines of how to use The ICU diary. Relatives could also use the ICU diary as a tool to process thoughts and emotions. Conclusion: The ICU diary is a caring action that has meaning for both patients, relatives but also for ICU nurses. The use of the ICU diary can result in a more evidenced based and holistic nursing approach.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som förekommer i alla länder. Kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än män. Våldet resulterar i symtom som kan vara både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ansvar att ha kunskap och medvetenhet om ämnet. Genom ett personcentrerat förhållningssätt tillsammans med kunskaper kan sjuksköterskan bidra till förbättrat välmående och minskat lidande för våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i mötet inom hälso- och sjukvården med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt tillämpades. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och Medline där 12 peer-reviewed artiklar blev utvalda efter kvalitetsgranskning och som sedan analyserades med Fribergs analysmodell i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som togs fram var Individuella hinder och Organisatoriska hinder. Underkategorier som togs fram var Att vara medveten om sin roll som sjuksköterska, Sjuksköterskors känslor vid mötet med våldsutsatta kvinnor, Kulturella barriärer i mötet, Arbetsbelastning och miljöns påverkan, Brist på kunskap och utbildning, samt Brist på resurser. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det finns ett behov av utökad kunskap och utbildning om våld i nära relationer för att sjuksköterskan ska kunna uppnå ett förbättrat bemötande för våldsutsatta kvinnor. Det framkommer även ett behov av tydligare riktlinjer och förbättring av stöd och resurser. / Background: Violence in intimate relationships is a social problem that occurs in all countries. Women are more often exposed to violence in close relationships than men. The violence results in symptoms that can be both physical and psychological. The nurse is responsible for having knowledge and awareness of the subject. Through a person-centered approach together with knowledge, the nurse can contribute to improving well-being and reducing suffering for women exposed to violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences and perceptions in meeting within health care with women who have been exposed to violence in close relationships. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was applied. An article search was performed in the databases CINAHL and Medline where 12 peer-reviewed articles were selected after a quality review which were further analyzed with Friberg's analysis model in five steps. Results: The main categories that emerged were Individual barriers and Organizational barriers. Subcategories that were developed were Being are of one ́s role as a nurse, Nurses’ feelings wen meeting with womaen exposed to violence, Cultural barriers in the meeting, Workload and the impact of the environment, Lack of knowledge and training, and Lack of resources. Conclusion: The literature review shows that there is a need for increased knowledge and training about violence in close relationships for the nurse to be able to achieve an improved treatment for women exposed to violence. There is also a need for clearer guidelines and improvement of support and resources.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.