Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten. Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.