<p>Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling?</p><p>Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material.</p><p>Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.</p>

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling? Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material. Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.

Tidigare forskning inom området visar att det finns behov av tydligare av introduktionsperioder samt att vad introduktionsperioder ska innehålla är komplext. Syftet med studien är att belysa introduktionsperioder och dess mentorskap från nyexaminerade lärare i ämnet idrott och hälsa och mentorers perspektiv. Studiens två centrala frågeställningar är: (1) Hur upplevs introduktionsperioden och dess mentorskap av nyblivna lärare och deras mentorer? (2) Vilka faktorer och ramar anser de påverkar introduktionsperioden och mentorskapet? Studien utgår från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide. Urvalet bestod av sex respondenter, tre nyblivna lärare som alla var inne på sitt andra år som behöriga lärare, samt tre mentorer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare riktlinjer, med den största anledningen är att vagheten i riktlinjernas nuvarande utformning leder till diametralt olika utfall. Vidare så visar resultatet att de tre största faktorerna som påverkar introduktionsperioder är tid, trygghet och arbetsbörda. Att planera introduktionsperioder med dessa i hänsyn kan leda till att nyblivna lärare får bättre förutsättningar under sina introduktionsperioder och att deras vilja att stanna inom yrket kan öka.