Syftet med denna undersökning är tredelat. Första delen använde vi oss utav litteraturstudie för att kunna redogöra från yogans utveckling från klassisk indisk yoga till den fysiska yoga idag som har blivit en populär träningsform i väst. I nästa del har vi intervjuat sex personer som utövar yoga regelbundet för att undersöka om forskningens bild av yoga stämmer överens med de sex yogautövarna. Vi ville även undersöka hur dessa sex yogautövare beskriver yogans påverkan på deras kroppar och själar. Vilken skillnad yogautövarna finner både fysiskt och psykiskt, samt vad är det som gör att dessa personer utövar yoga regelbundet.  Vidare redogör vi för vad Frisk (1998) skriver om sin modell för gemensamheter för nyreligiösa religioner.     Våra intervjuer beskriver att yogan gör intervjupersonerna avslappnade och yogan har varit ett hjälpmedel i deras studier. Våra intervjupersoner menade alla, utom en att yogan ses som en träningsform och inte som en religiös handling.   Vi reflekterar slutligen med hjälp av våra intervjuer kring möjligheten till att integrera yoga i skolan som en form av hälsoterapi för barn och ungdomar. Då våra intervjupersoner alla rekommenderade yoga till andra men också rekommenderade yogan som ett hjälpmedel till elever i skolan. Vi reflekterar även över hur yogan skulle fungera i en ämnesintegrerad undervisning.

Hur religion och andra livsåskådningar framställs i läroböcker är ett nödvändigt fält att vetenskapligt forska om. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och kontinuerligt emottar ny information; sålunda har religionsämnet tillfallit att bli ett ytterst relevant läroämne. Detta grundar sig i att Statens läroboksnämnd SIL (Statens institut för läromedelsinformation), vars uppdrag var att granska centrala läromedel lades ned 1992. Därefter instiftades Skolverket och den granskningen av läromedel som fanns tidigare upphörde. I dagens skolväsende har läroboken en stark ställning som dels anger vilken riktning som lämpar sig för kommande undervisningsupplägg och som dels är kunskapsgaranterande. Det massmedia skildrar kan böcker antingen validera eller bestrida, sålunda är det väsentlig att granska den inställning och bild som presenteras i svenska läroböcker. Studiens syfte är att granska  hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker utarbetade i enlighet med Lgr 11 och Lgy 11. Sedermera åskådliggöra hur de olika framställningarna skiljer sig och problematisera detta. Materialet till detta arbete innefattar totalt nio läroböcker där fem av dessa inriktar sig på högstadiet och resterande fyra för gymnasiet. Utifrån väl avgränsat material och den teoretiska utgångspunkten granskas det hur Jehovas vittnen framställs i läroböckerna. Ramverket grundar sig på islamologen Jonas Otterbecks forskning kring läromedelsanalyser där han utformat en matris som fungerar som ett analysverktyg. Det verktyg som Otterbeck konstruerat har omarbetats för att bättre lämpa sig till denna undersökning. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån att läroböckers beskrivningar har en benägenhet att vara tendentiösa i sitt urval, onyanserade, väsentlig information utelämnas och sålunda har olika religioner eller livsåskådningar framställts ofördelaktigt. Efter granskning av materialet synliggörs det att läroböckernas framställningar är stundom tendentiösa, förenklade och att grundläggande information har utsorterats. Rörelsen framställs som emellanåt homogen, att Jehovas vittnen allenast knackar dörr och förkastar födelsedagsfiranden. Största skillnaden mellan läroböckerna är att gymnasieböckerna tenderar att vara mer detaljrika i sina skildringar, men kan dock bero på att författarna har fått ett större utrymme. För att motverka att den stereotypa bilden av Jehovas vittnen kvarstår är det sålunda essentiellt att skolundervisningen förmedlar en saklig och korrekt skildring av rörelsen.

<p>The purpose of this study was to try to develop a better understanding of the process that being a member in a new religious movement might imply, and to find out how the identity of a defector changes from the time upon entering the movement, while they are within the movement and after leaving the movement. We also wanted to examine what kind of help and support would be needed around a defection. The study focuses on identity and our questions were: How does the defector describe him/herself and his/her identity before joining the new religious movement until the period after defecting? What demand for support and help may there be when defecting from new religious movement? The theoretical starting point was The Identity Theory, Structural Role Theory and KASAM. A qualitative method was used and four defectors from new religious movements were interviewed. The findings were that they described themselves as ”seekers” and ”lost” when they entered the movement and within the initial phase they repressed their personal identity whilst their social identity increased in strength. In due course, doubts began to arise and these continued to grow until the time of defection with mental instability as a result. The process led to the creation of a new selfidentity. Primarily support and help with strengthening the personal identity was needed. It would be advantageous if this support could be given by someone that had defected previously and with whom they could identify.</p>

The purpose of this study was to try to develop a better understanding of the process that being a member in a new religious movement might imply, and to find out how the identity of a defector changes from the time upon entering the movement, while they are within the movement and after leaving the movement. We also wanted to examine what kind of help and support would be needed around a defection. The study focuses on identity and our questions were: How does the defector describe him/herself and his/her identity before joining the new religious movement until the period after defecting? What demand for support and help may there be when defecting from new religious movement? The theoretical starting point was The Identity Theory, Structural Role Theory and KASAM. A qualitative method was used and four defectors from new religious movements were interviewed. The findings were that they described themselves as ”seekers” and ”lost” when they entered the movement and within the initial phase they repressed their personal identity whilst their social identity increased in strength. In due course, doubts began to arise and these continued to grow until the time of defection with mental instability as a result. The process led to the creation of a new selfidentity. Primarily support and help with strengthening the personal identity was needed. It would be advantageous if this support could be given by someone that had defected previously and with whom they could identify.

Uppsatsens undersökning bygger på en studie av den officiella Scientologikyrkans hemsida: www.scientologi.se. Den frågeställning varpå uppsatsen främst baseras på är: På vilket sätt förmedlar Scientologikyrkan sitt budskap via www.scientologi.se? Tidigare forskning kring ämnet är väldigt knapphändig vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt baseras på Christopher Hellands begrepp religion online och online religion. Studien lägger därför stor vikt på huruvida Scientologikyrkans svenska hemsida är en religion online eller en online religion. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien.