The increasing level of computerization in design and engineering work has led to development of software such as Digital Human Modeling (DHM) Tools. These tools are used to simulate and visualize human work as well as evaluating ergonomic conditions. The ergonomic assessment methods based on observations, such as OWAS and RULA, are used for characterizing static load and are usually integrated in DHM tools. Researchers now aims at developing assessment methods of dynamic work where even time-dependent variables are taken into account. The purpose of this thesis is to develop a concept for quantification of wrist movements in flexion and extension, based on three exposure variables; angular position, angular velocity and repetitiveness. The concept is intended to form the basis for further development of a comprehensive assessment method for wrist movements, adapted for use in DHM tools. Such an approach is necessary because of the large amount of work-related cumulative disorders, reported from industry. The method approach contained a literature review, an establishment of concept content, a collection of motion data using goniometry and computer programming, in order to illustrate the function of the concept. The result proposed a quantification concept for wrist movements in flexion and extension, concerning angular position exposure, angular velocity level exposure and repetitiveness. The concept is based on a combination of modified and established evaluation methods, including suggestions for how to identify fundamental cycles, in order to determine repetitiveness. The presented concept provides a basis for further development of a comprehensive assessment method and highlights deficiencies in the lack of existing definitions concerning exposure threshold values. / Den ökande datoriseringen av konstruktion och produktionsplanering har lett till utveckling av mjukvaror såsom Digital Human Modeling (DHM)-verktyg. Dessa används för att simulera och visualisera människors arbete samt utvärdera ergonomiska förhållanden. De metoder som används för detta bygger på observation av statiska positioner, exempelvis OWAS och RULA, vilka i de flesta fall finns implementerade i DHM-verktygen. Forskare strävar nu efter att utveckla ergonomiska bedömningsmetoder av dynamiskt arbete där även tidsberoende variabler beaktas. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett koncept för kvantifiering av handledsrörelser i flexion och extension, med avseende på handledsposition, vinkelhastighet och repetitivitet. Konceptet ska ligga till grund för vidare utveckling mot en komplett bedömningsmetod av handledsrörelser, anpassade för användning i DHM-verktyg. En sådan är nödvändig på grund av den stora mängd arbetsrelaterade belastningsskor som rapporteras från industrin. Genomförandet bestod av litteraturstudier, beslut om konceptinnehåll, insamling av rörelsedata för handleden med hjälp av en electrogoniometer samt programmering för att illustrera kvantifieringskonceptet i siffror samt för att förenkla implementering i DHM-verktyg. Resultatet visar ett kvantifieringskoncept för handledsrörelser i flexion/extension med avseende på de ovan givna exponeringsvariablerna, samt ett förslag på hur identifikation av fundamentala cykler kan ske. Detta för att ge en uppfattning om graden av repetitivitet. Det presenterade konceptet i denna rapport ger en grund för fortsatt utveckling mot en heltäckande bedömningsmetod, samt belyser svårigheter i definitioner av exponeringsgränsvärden.

Cringe är en känsla som har funnits länge, men dess betydelse har förändrats och användsidag på ett annat sätt än tidigare. Idag betyder cringe för de flesta en kombination av pinsamhet och social obekvämlighet, med inslag av skam. Det som gör känslan cringe unik, är hur känsla uppstår av någon annans handling. Det innebär att känsla kan uppstå beroende på vad som händer i en reklamfilm. Frågan är då om det är något positivt eller negativt förvarumärkesattityden och vad som kan orsaka att konsumenterna upplever en reklamfilm som cringe. Syftet är att finna egenskaper i reklamfilm som orsakar cringe och sedan undersökahur cringe påverkar varumärkesattityden hos konsumenterna. Målet är att hjälpa industrin attgöra reklam som använder cringe till sin fördel eller att undvika cringe för dess nackdelar. Vetenskapligt fyller studien ett kunskapsgap i relationen mellan marknadsföring och cringe. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att undersöka den forskning som tidigareutförts inom liknande område. Utifrån det framställdes studiens konceptuella ramverk, somligger till grund för studien. En kvalitativ studie utfördes i form av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna genomfördes med utvalda kandidater inom spannet 18-35 års ålder. Den insamlande datan tillämpades i en tematisk analys för att identifiera mönster irespondenternas svar, vilket utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar tydligt att känslan cringe uppstår när någon bryter mot en social norm. Enreklam som var cringe, genom att vara obekväm eller pinsam, gav ett resultat attreklamfilmen upplevdes sämre, vilket kan skapa en negativ attityd gentemot reklamen och resultera i negativ varumärkesattityd. Samtidigt när känslan cringe kombinerades med humorresulterade det i en positiv syn mot reklamfilmen, således kan det resultera i en positiv varumärkesattityd. / Cringe is an emotion that has been around for a long time, but these days its meaning haschanged and it is used in a different way than before. Today, for most people, cringe means a combination of embarrassment and social awkwardness, with an element of shame. What makes the feeling cringe unique, is how the feeling arises from someone else's action. Which, in this case, means that it is a feeling that can arise from what happens in a commercial. The question then is whether it is something positive or negative for the brand attitude and what can cause consumers to experience a commercial as cringe. The aim is to find characteristicsin commercial films that cause cringe and then investigate how cringe affects the brandattitude of consumers. The goal is to help the industry make advertising that uses cringe to its advantage or to avoid cringe to avoid its disadvantages. Scientifically, the study fills a knowledge gap in the relationship between marketing and cringe. To start with, a literature study was carried out to examine the research that had previouslybeen carried out in a similar area. Based on that, the study's conceptual framework, which is the basis of the study, was prepared. A qualitative study was carried out in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with selected candidates in the 18-35 age range. The collected data was applied in a thematic analysis to identify patterns in the respondents' responses, which form the basis of the study's findings. From the result, a pattern can clearly be seen that if someone violates a social norm, the feeling of cringe arises. One ad that was cringe, by being uncomfortable or embarrassing, resulted in the commercial being considered less good, which can be interpreted as giving a negative attitude towards the advertisement and thus result in a negative brand attitude. At the same time, some commercials gave a "positive cringe feeling", the respondents thought that acommercial was silly and funny, because the commercial was cringe and combined with a humorous element. Thus, it can lead to respondents strengthening their attitude towards thebrand.