Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

I Sverige begränsas allmänna och publika bolags totala uppdragstid för en revisor genom ett flertal lagbestämmelser samt kontinuerliga revisors- och byrårotationer. Mindre aktiebolag i Sverige hamnar dock ofta utanför dessa bestämmelser, vilket resulterar i att den enskilde revisorn i hög grad behöver utgå ifrån principbaserade bestämmelser vid svåra avvägningar. De principbaserade bestämmelserna har varit föremål för förändring under de senaste åren, eftersom uppdragstiderna oftast är betydligt längre i mindre bolag gentemot stora bolag. Detta skapar ett spelrum som ställer högre krav på att revisorn agerar utefter en moralnivå som passar yrket för att uppfylla den integritet och objektivitet som yrket kräver, samt för att undvika att oberoendeställningen påverkas eller kritiseras av samhället. Syftet med uppsatsen var att kvalitativt utreda hur olika revisorer uppfattar problematiken kring deras oberoendeställning, som är förknippat med uppdragstiden. Genom att identifiera revisorers individuella uppfattningar kring integritet, objektivitet och deras oberoendeställning har det även kunnat att därefter att analysera vad för påverkningar deras etiska perspektiv samt moraliska nivå har, således förklarar denna uppsats hur deras oberoendeställning kan påverkas av en bestämd uppdragstid i mindre bolag. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de revisorer som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. / In Sweden, general and public companies' total assignment time for an auditor is limited through a several of legal provisions and continuous auditors and agency rotations. However, smaller limited companies in Sweden often end up outside these regulations, which results in the individual auditor needs to be largely based on principle-based regulations for difficult trade-offs. The principle-based regulations have been the subject of change in recent years, as assignment times are usually considerably longer in smaller companies towards large companies. This creates a space for maneuver that places higher demands that the auditor acts along a moral level that fits the profession to fulfill the integrity and objectivity to which the profession requires, as well as to avoid the fact that the independence is affected or criticized by society. The purpose of the study was to qualitatively investigate how different auditors perceive the problem of independence, which is associated with the mission time. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i hur revisorer ser på problematiken gällande oberoende förknippad till uppdragstiden, eftersom de som ingick i studien resonerade utifrån olika etiska perspektiv samt olika nivåer av moral. Men i slutändan hade de liknande uppfattningar kring detta område. By identifying auditors' individual perceptions of integrity, objectivity and their independence has done it possible to analyses what kind of affections their ethical perspective and level of moral has, by other words does this study explains how auditors' independence can getting affected by designed assignment time in smaller companies. The result shows that there are some differences in how auditors look at the problems regarding independence associated to designed assignment time for smaller companies, since the auditors' that were included in this study reasoned based on different ethical perspective and levels of morality. But in the end did they have similar perceptions regarding this area.