Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

Dagens samhälle har påverkats avsevärt av reglering, teknologi och övriga omvärldsfaktorer. Förändringarna sker i hög hastighet vilket samtidigt skapar en osäkerhet inför framtiden för många branscher och däribland revisionsbranschen. Revisorn fungerar som en mellanhand mellan företag och dess intressenter och syftar till att ge en försäkran om att företag redovisar en rättvisande bild av deras verksamhet. Dagens revisorsroll har vuxit fram ur en rad olika händelser sett ur ett historiskt perspektiv. Den traditionella revisorsrollen kan dock behöva genomgå ytterligare förändringar för att i framtiden kunna bemöta samhällets utveckling. Detta innebär att revisorsyrket behöver anpassa sig utefter nya förutsättningar för att upprätthålla en relevans ut mot kunder och andra aktörer. Framtidens revision är ett relativt outforskat ämne och därav är avsikten med denna studie att skapa en bredare förståelse över hur revisionsbyråer resonerar gällande revisionsbranschens framtid. Syftet med denna studie är att studera hur fyra större respektive fyra mindre revisionsbyråer ställer sig till framtidens revisionsbransch kopplat till sex faktorer, vilka är (1) Digitalisering och automatisering, (2) Globalisering, (3) Branschglidning, (4) Reglering, (5) Hållbarhets- och samhällsfrågor och (6) Revisorsyrkets attraktionskraft. Vidare görs en jämförelse mellan större respektive mindre revisionsbyråer för att se ifall storleken på byrån har någon påverkan på undersökningsproblemet. Genom en kvalitativ undersökning har insamling av data skett via intervjuer med erfarna revisorer. Det empiriska underlaget har visat på att samtliga faktorer kan komma att ha en påverkan på framtidens revisionsbransch samt att faktorerna har en samhörighet med varandra. Vidare indikerar resultatet på att vissa faktorer anses ha större påverkan medan andra påverkar i mindre grad. Studien tyder på att revisorer i större utsträckning bedömer att digitalisering och automatisering, reglering samt branschglidning kommer att ha en betydande roll inför framtidens revisionsbransch. På motsatt sätt bedöms att globalisering, hållbarhets- och samhällsfrågor samt yrkets attraktionskraft kommer att ha en mindre påverkan på branschen. Vidare visar resultatet på att uppdelningen av vilka faktorer som prioriteras högt respektive lågt är densamma för både större och mindre revisionsbyråer. Studien tyder även på att revisionsbyråerna har liknande strategier för att hantera förändringar. Vidare anser de sig ha goda förutsättningar inför framtiden oberoende av byråns storlek vilket tyder på en fortsatt god konkurrens där revisionsuppdrag snarare bygger på förtroendet mellan kund och revisor än på resurser och ekonomiska förutsättningar.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalité Metod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studie Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teori Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska tester Resultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens / Purpose: The purpose of this thesis is to identify and analyze how auditors define audit quality and how they are ascertain that they perform audit with high quality Methodology: In order to reach a result, an abductive approach with a quantitative method have been used in this exploratory study Theoretical perspective: The study is based on existing theories and scientific studies, but also the results of our pilot interviews are used to identify factors that may explain our purpose. Theories that have been used are professional theory, institutional theory and agency cultural theory Empirical foundation: The empirical material is based on a questionnaire addressed to the Swedish auditors in FARs membership list. The empirical data have been analyzed by statistical tests Conclusion: The analysis showed that the factors that are having the greatest positive impact on audit quality are expertise together with the auditor's proficiency