<p>Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.</p>

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.

Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem. Denna patientgrupp är stor och förekommer inom all hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Litteraturstudie var metoden som användes med hjälp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline. Efter urval och granskning med hjälp av Karlstads Universitets granskningsprotokoll (2004) valdes sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sedan återigen granskats och bearbetats med hjälp av Polit &amp; Beck (2008). Huvudfynden resulterade i tre kategorier, stigmatisering, attityder och skuld och skam. Huvudkategorin stigmatisering handlande om att patienter kände sig stigmatiserade dels av att inte få plats fysiskt i olika utrymmen, dels av andra människors uttalanden och förhållningssätt gentemot dem. Huvudkategorin attityder tar upp både positiva och negativa attityder som patienterna möts av när de kommit i kontakt med sjukvårdspersonal i olika sammanhang. Merparten av attityderna som angavs var av negativ karaktär. Huvudkategorin skuld och skam tar upp de känslor av skuld och/eller skam som patienterna kände på grund av sin övervikt och obesitas.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem världen över och de två senaste årtionden har en ökning skett bland överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att beskriva interventioner riktat mot att främja viktnedgång. Metoden som använts var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar valdes ut efter artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt manuella sökningar. Dessa kvalitetsgranskades sedan med hjälp av granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Artiklarna redogjorde för studier genomförda med både kvalitativ och kvantitativ metod. Med artiklarna som underlag framkom två kategorier i resultatet; Informera och undervisa samt stödja och motivera. Dessa kategorier kommer att fokusera på kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Författarna drog slutsatsen att personer som önskar minska i vikt måste ändra beteende för att sedan kunna tillgodose sig optimal kost och motion.

Bakgrund Tidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal. Metod Studien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet. Resultat Resultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att de hade bra möjlighet att samråda om beslut gällande sin vård. Drygt 75 procent ansåg att det var av allra största betydelse eller av stor betydelse med ett bra bemötande. Det kan inte ses någon signifikant skillnad i hur patienter uppfattar att de blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. Efter att ha rangordnat respondenternas beskrivning av vad ett gott bemötande innebar upplevde de att respekt, trygghet och förståelse var de viktigaste delarna i gott bemötandet. Ett bra bemötande från sjukvårdspersonal fick respondenterna att känna sig glada och trygga. Respondenterna upplevde att ett mindre bra bemötande påverkade dem på ett sådant sätt att de kände ilska och hjälplöshet, men det framkom även att de kände sig ledsna och i värsta fall kränkta. Slutsats Studien visar att sjukvårdpersonal på överviktsmottagning har ett gott bemötande till patienter med obesitas, studien påvisar också att det inte föreligger någon skillnad i hur patienterna blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. För patienterna anses detta vara av allra största eller av stor betydelse. Den genomförda studien visar också att patienter upplever respekt, trygghet och förståelse som viktiga delar i bemötandet. Patienter med obesitas påverkas med positiva känslor, såsom glädje, av ett bra bemötande och upplever känslor av irritation och ledsamhet av mindre bra bemötanden.

Gegenstand der Untersuchung ist die medizinische Diskussion um die Fettleibigkeit von 1800 bis 1914. Dargestellt werden die unterschiedlichen Betrachtungsweisen der Fettleibigkeit beeinflusst durch gesellschaftliche, industrielle und medizinische Entwicklungen im Untersuchungszeitraum unter den Aspekten der Ursachen (Lebensführung, erbliche Veranlagung, Geschlecht, Alter, Stoffwechselstörungen) und Folgen (Gesundheitsgefahren, Ästhetik, psychische Auswirkungen). Des weiteren werden Konzepte zur Gesunderhaltung und Lebensverlängerung vorgestellt. / The object of the investigation is the medical discussion about the obesity from 1800 to 1914. The different approaches of obesity are shown influenced by social, industriel and medical developments in the investigation period under the aspects of the causes (livestyle, paled disposition, gender, age, metabolism disturbances) and results (health dangers, aesthetics, psychic consequences). Moreover draughts to preserve health and for live lengthening are introduced.

<p>Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.</p>

Övervikt och fetma är ett växande problem och betraktas som en global epidemi. Också i Sverige har detta ökat avsevärt. Ett för stort energiintag i förhållande till förbrukning är den största orsaken, men också ärftliga faktorer kan leda till övervikt. Detta medför ofta komplikationer för den enskilde personen i form av ökade hälsorisker och sämre livskvalitet. Större kunskaper om orsaker och prevention är viktigt, samt att ha ett korrekt och professionellt bemötande är av stor vikt hos vårdpersonalen som behandlar dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals attityder till överviktiga patienter. Metoden var en litteraturstudie som var grundad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet kunde indelas i två kategorier, positiva attityder och negativa attityder. Vårdpersonal som huvudsakligen arbetade med överviktiga patienter hade mer positiva attityder och ett bättre förhållningssätt gentemot de aktuella patienterna. Gruppen med negativa attityder, dominerade i resultatet, de visade fördomsfullhet och negativism och att överviktiga patienter ofta särbehandlas. Överviktiga ansågs som lata och själva skyldiga till sin övervikt. Vårdpersonalen uttryckte ofta att de helst skulle vilja slippa vårda överviktiga patienter. En ökad medvetenhet om egna attityder och större kunskap om denna sjukdom vore önskvärt för framtiden för att uppnå den bästa omvårdnaden för dessa patienter.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Övervikt och obesitas har ökat kraftigt i västvärlden de senaste decennierna och beskrivs som en epidemi. Obesa människor diskrimineras i samhället och upplever stigmatisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt och obesitas. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på Polit &amp; Becks (2017) nio steg. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Polit &amp; Becks (2017) granskningsmallar användes för kvalitetsgranskning av artiklar, för att säkerställa en god vetenskaplig kvalitet, vilket resulterade i 12 artiklar som inkluderades i resultatet. Databearbetning: Artiklarnas resultat bearbetades och attityder sammanställdes till tre teman relaterade till attitydernas uppbyggnad i kognitiva, affektiva och handlingsinriktade attityder. Resultatet visade att sjuksköterskor bär på negativa attityder till överviktiga och obesa patienter, men också att sjuksköterskor i varierande grad förhåller sig neutrala. Slutsats: Fördomar mot obesa människor är spridd i samhället och sjuksköterskor delar attityder och fördomar med övriga i samhället. Många sjuksköterskor eftersträvar opartiskhet och en professionell attityd oavsett patientens egenskaper och storlek. Anser sjuksköterskorna att orsaken till obesitas ligger under den personliga kontrollen var deras negativa attityder mot de obesa patienterna mer uttalade.