I december 2016 kommer en ny lag förmodligen att träda i kraft i Sverige som innehåller krav på att företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Enligt lagförslaget kommer stora företag och företag av allmänt intresse att bli tvungna att rapportera om deras arbete kring miljö- och sociala frågor samt antikorruption. Rapporteringen måste ge information om vissa förutbestämda kriterier av lagen, såsom affärsmodell, policy, resultat av policy, väsentliga risker och hur dessa hanteras och andra relevanta icke-finansiella faktorer.Tidigare forskning visar att obligatorisk hållbarhetsredovisning inte hade den effekt som var förväntad då den abstrakta formuleringen gav företagen möjlighet att göra egna tolkningar av lagen. Tidigare forskning visar också att företag inom klädbranschen lämnar mer omfattande upplysningar än banker, speciellt vad gäller deras arbete kopplat till miljö och de sociala förhållandena i deras produktionsenheter. Banker rapporterar istället mer omfattande om sociala frågor kopplade till samhället. Vissa forskare hävdar att det fortfarande finns brister i sättet att redovisa hållbarhet inom alla branscher.Syftet med vår studie har varit att diskutera vilka konsekvenser den nya lagen kan komma att få för stora företag och dess hållbarhetsrapporter. Vi har jämfört innehållet av sex företags hållbarhetsredovisningar, tre i klädbranschen och tre i bankbranschen, gentemot lagförslagets krav på vad som ska ingå. Vidare har vi även analyserat huruvida det fanns en skillnad i sättet att rapportera mellan dessa branscher. Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar i företag som uppfyller lagförslagets kriterier på stora företag eller företag av allmänt intresse. Vår studie visade att även om företag rapporterade om alla områden som lagförslaget kräver, så gav inte rapporterna fulländad information om de speciella kriterier som krävs enligt lagförslaget. Företagens rapporter gav mycket information om hantering av risker och deras affärsmodell, men inte tillräckligt med upplysningar om deras väsentliga risker eller resultat av deras hållbarhetspolicyer. En anledning till detta kan vara att företagen inte vill rapportera om sådant som kan skada deras image. Vår studie visar också att omfattningen av företagens rapportering om de olika områdena skiljer sig beroende på bransch. Företagen i klädbranschen rapporterade utförligt om miljö- och sociala frågor men väldigt lite om antikorruption och personal. Banker rapporterade om alla områden som lagförslaget nämner, speciellt om personal, antikorruption och delar av sociala förhållanden och miljö. Överlag rapporterade bankerna mer generellt medan klädföretagen hade en mer detaljerad rapportering, speciellt vad gäller deras miljöarbete.Att implementera kraven från lagförslaget kommer att innebära ökade kostnader i form av både tid och pengar för företagen i vår studie. Båda branscherna kommer att behöva förbättra deras rapportering om risker och resultat av policy. Klädföretagen kommer att behöva komplettera deras rapportering om personalfrågor och antikorruption medan bankerna kommer att behöva konkretisera deras rapportering överlag. En stor risk med formuleringen av det aktuella lagförslaget är att företagen kan hitta kryphål för att göra sina egna tolkningar av den, vilket försvagar de förväntade effekterna av lagen. / In June 2016, a new law requiring companies to report on sustainability is likely to come into force in Sweden. According to the bill, large and public-interest companies are required to report their efforts on environmental issues, social issues and anti-corruption. The reporting need to include criteria predetermined by the law, such as business model, policies, results of such policies, main risks and how they are managed and other relevant non-financial factors.Previous research shows that mandatory sustainability reporting didn´t have the expected effect. Abstract law formulations gave the companies the opportunity to make their own interpretations of the law. Previous studies also show that companies working in the clothing industry provide more comprehensive information than banks, especially on their efforts connected to the environment and to the social conditions in their manufacturing units. Banks, on the other hand, report more extensively on social issues connected to society. Some scientists argue that there are still weaknesses in the way of reporting corporate sustainability across all industries.The aim of our study was to discuss the impact that such law might have for large companies and their sustainability reports. We compared the content of the corporate sustainability reports of six companies, three in the clothing industry and three in the banking sector, to what the current bill requires. In addition, we analyzed whether there was a difference in the way of reporting used by these two industries. We conducted a quantitative content analysis of the sustainability reports of companies that fulfill the bill´s criteria for large companies or public-interest entities. Our study showed that even though the selected companies reported on all the areas required by the bill, their reports didn´t give all the information specifically required by the bill. The reports described the companies' business model and risk management but they did not give enough information about the main risks or the result of their sustainability policies. One reason for this may be that companies don’t want to report information that may damage their image. Our study also showed that the degree, to which the companies reported in each area, differed depending on the industry. Companies in the clothing industry provided extensive information about environmental and social efforts but very little information about anti-corruption and employee policies. Banks reported in all areas mentioned by the law, particularly within employee related issues, anti-corruption and parts of their social and environmental efforts. As a whole, banks reported in a more general manner while clothing companies had more detailed reporting, especially on their environmental efforts. To implement the requirements of the law will mean costs in terms of time and money for the companies in our study. Both industries will need to improve their reporting of main risks and result of their sustainability policies. The clothing companies will need to complete their reporting within employee relations and anti-corruption, while the banks will need to be more detailed in the overall reporting. A major risk with the current law formulation is that companies can find loopholes to make their own interpretations of it, weakening the expected effects of the law.This paper is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.