I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation. Vidare syftar den även till att få en insikt i vilka motivationsfaktorer som är möjliga att utöva på distans och vilka som måste utövas fysiskt. Frågeställningen för studien är: hur kan det transformella ledarskapet skapa motivation på distans? Utgångspunkten i arbetet har varit det transformella ledarskapssynsättet som betonar ett ökat ansvarstagande hos medarbetarna vilket är viktigt i en decentraliserad organisation. För att få svar på frågan användes en kvalitativ studie som mynnade ut i en intervjuguide. Intervjuguiden var baserad på den teoretiska referensram som bestod av fyra stycken begrepp som behandlar transformellt ledarskap. Dessa begrepp är individuell hänsyn, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och idealt inflytande. Undersökningen gjordes med sex respondenter, varav tre stycken var ledare på stora internationella företag och tre var anställda till ledarna. Studien visade på att flera faktorer för att skapa motivation i det transformella ledarskapet går utöva på distans, men vidare visade undersökningen på vikten av att även träffas fysikiskt. Vidare visar studien att vissa motivationsfaktorer som exempelvis sociala relationer, skapas på fysiska möten, men kan upprätthållas på distans genom god kommunikation.

My purpose with this essay has been to investigate whether Christian leadership and Psychical Education (PE) leadership can enrich each other. Thru literature studies I examined the issues: What is the meaning of Christian leadership and what is the meaning of leadership for a PE teacher? The chapter stressed the importance of discovering your own leadership style within Christian leadership, and having a clear vision from God. The leadership of the PE teacher aimed more at strengthening the students and having a good attitude towards them. The attitude towards students is critical to the social climate. I selected three PE teachers and two priests for the quality interview. I showed the advantages and disadvantages of qualitative interview and I believe validity was good. The results section examined: Can Christian leadership and PE leadership enrich each other? One of the main points was what one of the respondents said: It´s interesting with the dialogue and talks. Through conversation between church and school, leadership could be enriched to a higher degree, since Christian leadership is clearer in the ethics questions and the PE focuses more on teambuilding. The conclusions I drew was that different kinds of leadership can enrich in different ways in the leadership puzzle, which is solved by individuals. Through conversation and dialogue we can learn from each other and grow as leaders. I have in this essay shown that an exchange between PE teachers and the Christian leadership would enrich both sides.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet. Uppsatsens slutsatser belyser svårigheterna för enhetscheferna att se och bedöma medarbetarnas arbetsinsatser, behov av kompetensutveckling samt skapa delaktighet. Vidare diskuteras det ur ett pedagogiskt perspektiv huruvida kommunen bör skapa en distinktion mellan nära ledare samt distanserade ledare för att därigenom kunna utforma adekvata strategier för de olika formerna av ledarskap.

Lean Production är ett koncept som finns, i mer eller mindre utsträckning, i många företag idag. Konceptet bygger på ett antal principer bestående bland annat av standardiserade arbetsprocesser som syftar till att minska allt slöseri som inte tillför något värde för kunden. Att implementera konceptet i en verksamhet innebär en planerad organisationsförändring och kräver för ett lyckat resultat ett ledarskap som kan motivera de anställda. När ledarskap diskuteras i samband med organisationsförändringar, talas det ofta om transformativt- och transaktionellt ledarskap.   Syftet med uppsatsen är att beskriva samt analysera vilka aspekter av ledarskap som är speciellt framträdande under olika implementeringsfaser av Lean Production. För att besvara detta, samlades empiri in genom semi-strukturerade intervjuer på fyra företag, verksamma inom tillverkningsindustrin i Sverige. En litteraturgenomgång inom ämnet utmynnade i en teoretisk referensram som med tyngdpunkt i organisationsförändringar och ledarskap utgjorde grunden för analysen av empirin.   Studien fann att respektive företags implementeringsarbete innebar olika fokus och dynamik avseende organisationsförändring. För varje företag urskildes olika situationer, främst betingade av medarbetarnas mognadsnivå, som avgjorde för var fokus inom ledarskapet låg. Exempel på transformativt ledarskap uppdagades i samtliga företags respektive Lean-arbete.  I tre av företagen urskildes även spår av transaktionellt ledarskapsbeteende.

I denna studie har syftet varit att undersöka vilken betydelse lärares ledarskap i klassrummet har för elevers lärande. I studien har vi använt oss av strukturerade intervjuer med tio respondenter för att samla in information. Resultatet i undersökningen visar på faktorer för ett bra ledarskap är att skapa trygghet och tillit i gruppen genom struktur, tydlighet och bra ämneskunskaper. Detta kan medföra ett bra arbetsklimat i klassen och elever som presterar bättre i skolan och som då oftare når Skolverkets (2016) uppsatta mål. Detta framkom även i litteraturen som vi använt oss av.

<p>Hälsofrämjande frågor har fått ökat fokus i organisationer och ledarskapets betydelse i dessa frågor är central. Begreppet hälsofrämjande ledarskap är mångfacetterat och svårfångat. På uppdrag av Röda Korset genomfördes en studie vars syfte var att undersöka vad som anses vara ett hälsofrämjande ledarskap samt vilka hinder och möjligheter som finns inom Röda Korset för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur de anställda upplever hälsofrämjande ledarskap i dagsläget inom Röda Korset. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med tio anställda inom Röda Korset, fyra män och sex kvinnor i åldern 28-57. Resultatet visade att begreppet är aktuellt och svårdefinierat samt att det idag inte finns ett hälsofrämjande ledarskap i full skala inom Röda Korset. Bland förutsättningarna idag finns flexibla arbetstider och ett intresse för hälsofrämjande åtgärder. Som hinder nämns tidsbrist och organisationskulturen.</p>

<p>Förändringsarbeten pågår ständigt och det är därför av intresse att förstå vilka faktorer som krävs för att lyckas. En biståndsenhet genomförde tillsammans med en handledare ett projekt för att bland annat förbättra kommunikationen. Arbetet genomfördes 2003 och uppföljningen görs med en skriftlig enkät 2006. Upplevelsen av kvarstående effekter av förändringsarbete är av intresse för att utvärdera resultatet av grupphandledningen på längre sikt. Inledningsvis beskrivs typiska utmaningar med förändringsarbete på individ och organisationsnivå. Därefter lyfter författarna fram citat som har hämtats från skriftliga enkäter med biståndshandläggarna och som belyser teoriavsnittet. Enkäten medföljer som bilaga till detta arbete. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet av förändringsarbete kan hållas levande i organisationen. </p><p>Det framkommer i den skriftliga enkäten att den känsla av ökad kommunikation som upplevdes i samband med handledningen har minskat markant med tiden. Som orsak till detta anges bristande uppföljning, bristande ledning, oklara mål och allmän förändringströtthet.</p>

<p> Vårt syftet med denna uppsats är att jämföra tre sociologiska ledarskapsteorier med föreställningar enhetschefer inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun har om det goda ledarskapet. Vi har använt oss av en kvantitativ metod som betår av en enkätundersökning. Med denna undersökning ville vi ta reda på om de teorier vi valt att belysa, korresponderar med enhetschefernas föreställningar. De teorier vi valt är Situationsanpassat ledarskap, Transformativt ledarskap samt Management of meaning.</p>

<p><p>I denna uppsats tittar jag närmare på hur några textilslöjdslärare upplever sin ledarroll. Vad påverkas den av och hur upplever de sin ledarroll? Det handlar om lärarens förmåga att föra och planera undervisningen på ett sätt som gör att elever använder sin tid i skolan på ett så effektivt sätt som möjligt för att lära sig de mål som Skolverket har satt upp.</p><p>I bakgrunden tar jag upp textilslöjdens aspekter såsom historia och relevant fakta för att förstå textilslöjdens innebörd, för att sedan titta på vad ledarskap innebär och vad ledarkompetens innefattar. För att belysa och utforska mitt syfte har jag använt en fenomenografisk intervjustudie av fyra textillärare med olika bakgrund och erfarenhet som ledare i textilslöjden.</p><p>I resultatet har jag fått fram fem kategorier; arbetsmiljön med regler och konsekvenser, reflektion, elevernas påverkan, tidsaspekter samt utbildningens påverkan på ledarskapet. Slutsatserna visar att det är viktigt med regler och att vara konsekvent med dem för att få en god arbetsmiljö både för lärare och elever. En regel bör inte vara ställd som negativ utan mer som ett påbud där det står hur eleven bör göra och vara. Något som påverkar undervisningen och ledarskap mycket, enligt min undersökning, är antalet elever i grupperna. Det är svårt för läraren att hinna med elever i stora grupper och då automatiskt sänks kvalitén på lektionerna. Denna uppsats ger en liten inblick i hur det är att arbeta som ledare i slöjden och vad som kan var bra att tänka på när man skall börja undervisa.</p></p>

No description available.