Sammanfattning Den här studien har sin utgångspunkt inom äldreomsorgen och fokuserar på vad en grupp äldre människor anser om olika hjälpinsatser och hur de känner att de kan påverka dessa. Fyra stycken frågeställningar har legat som grund för studien och dessa har bidragit till de fem olika teman som analyserades fram. Två pelare i studien är den tidigare forskning som finns inom området samt tre olika teorier som på ett eller annat sätt berör äldreomsorgen och äldre personers olika livssituationer. Tidigare forskning och de olika teorierna har tillsammans med den empiri som kommit fram genom de sex intervjuer vi genomfört varit grunden i analysen och de slutsatser som dragits. Det tydligaste som kan utläsas tack vare de olika delarna som studien omfattar är tre nyckelord: anhöriga, trygghet och hemtjänstpersonal. Samtliga äldre som intervjuats påpekar att deras anhöriga är väldigt viktiga i deras tillvaro. Hemtjänstpersonalen är även de viktiga för de äldre och de flesta känner en trygghet i att det kan komma hem en människa till dem. Det som skulle kunna vara intressant att forska vidare om inom detta område är att göra en blandad studie där både kvalitativa och kvantitativa mätinstrument används. Det skulle komplettera vår studie genom att kunna generalisera resultatet på ett sätt som vår studie inte haft syftet att göra.

<p>Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi.</p><p> </p><p>Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi. Vidare anser habiliteringspersonalen inte att de har de personalresurser som behövs för att kunna tillgodose en god autonomi för kunden när det är en blandning av olika diagnoser i grupperna där vissa kunder kräver mer personalresurser än andra. Det maktövertag som habiliteringspersonalen har gentemot kunderna säger de sig vara väl medvetna om och kan förhålla sig till i sina beslut. Vi ser dock i våra resultat att habiliteringspersonalen utövar makt och påverkar kunderna omedvetet, vilket de i vissa fall blev medvetna om under våra intervjuer. Samhällets oskrivna regler gör även de att vi omedvetet kategoriserar människor så snart vi möts.</p><p> </p><p>Den slutsats vi har dragit är att det är mycket svårt att göra upp generella regler utifrån den vision som autonomiprincipen innebär. Arbetssättet måste formas individuellt för varje kund och kräver habiliteringspersonal som hela tiden är lyhörd för kundens önskningar. Arbetsgivarens möjlighet att påverka och hjälpa habiliteringspersonalen till att medvetet förhålla sig till den professionella makten gentemot kundernas autonomi är att föra en ständig diskussion i ämnet.<strong></strong></p>

Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi.   Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi. Vidare anser habiliteringspersonalen inte att de har de personalresurser som behövs för att kunna tillgodose en god autonomi för kunden när det är en blandning av olika diagnoser i grupperna där vissa kunder kräver mer personalresurser än andra. Det maktövertag som habiliteringspersonalen har gentemot kunderna säger de sig vara väl medvetna om och kan förhålla sig till i sina beslut. Vi ser dock i våra resultat att habiliteringspersonalen utövar makt och påverkar kunderna omedvetet, vilket de i vissa fall blev medvetna om under våra intervjuer. Samhällets oskrivna regler gör även de att vi omedvetet kategoriserar människor så snart vi möts.   Den slutsats vi har dragit är att det är mycket svårt att göra upp generella regler utifrån den vision som autonomiprincipen innebär. Arbetssättet måste formas individuellt för varje kund och kräver habiliteringspersonal som hela tiden är lyhörd för kundens önskningar. Arbetsgivarens möjlighet att påverka och hjälpa habiliteringspersonalen till att medvetet förhålla sig till den professionella makten gentemot kundernas autonomi är att föra en ständig diskussion i ämnet.

SAMMANFATTNING Denna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever självledarskap. Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag måste hitta nya sätt att särskilja sig från konkurrenterna. Service har idag blivit ett sätt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig från konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande är idag avgörande för att kunderna ska känna att de får bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt på företags framgång. Självledarskap inom företag används som ett redskap för att skapa inre motivation och välbefinnande för medarbetarna på arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av självledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjälp av företagets värderingar. När företaget låter frontpersonalen vara mer delaktig i beslut och själva känna att de är med och påverkar kan servicekvalitén förbättras eftersom att personalen får en frihet och tillit att agera efter egna beslut. För att lyckas med detta krävs det att företaget tränar, fortbildar och motiverar sin personal i värderingar för att de själva ska känna sig säkra i sin roll som säljare och i kundbemötandet. Självledarskap ger sig i uttryck i olika grader beroende på om företaget har en hierarkisk eller platt organisation, där det i en platt organisation ges större utrymme för självledarskap. För att självledarskapet ska fungera ute bland företag är det viktigt att frontpersonalen får vara delaktiga i de beslut som tas samt att företagets värderingar stämmer överens med medarbetarnas värderingar, dessa måste verka i symbios för att självledarskapet ska fungera. Graden av frihet och kreativitet är två faktorer som påverkar självledarskapet i en hög grad, även det ansvar och befogenheter ledningen ger personalen. Med detta som underlag har jag med hjälp av en kvalitativ metod intervjuat fem kunniga inom områdena självledarskap, kommunikation, försäljning och detaljhandel samt fem respondenter inom detaljhandeln. Detta för att få ett djup i förståelsen av självledarskapets betydelse inom detaljhandeln och att få möjlighet att ta del av enskilda individers uppfattningar. Denna studie har ett branschperspektiv. Jag har utgått från mina tre problemformuleringar; 1.) Hur upplever frontpersonalen i detaljhandeln självledarskap? 2.) Hur påverkas kundbemötandet av självledarskap? 3.) Vilken roll har företag inom detaljhandeln i att ge frontpersonalen de rätta förutsättningarna för självledarskap? 　 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur självledarskap påverkar kundbemötandet inom detaljhandeln. Med detta som bakgrund kommer jag att jämföra i vilken grad det som frontpersonalen säger stämmer överens med experternas kunskaper om självledarskap och den teori som finns. Detta för att se vilka likheter och skillnader det finns i hur frontpersonalen upplever självledarskap, beroende på hur de själva känner att de upplever faktorer som frihet och kreativitet inom företaget. Jag har sammanfattat mina slutsatser i tre huvudområden: • Frontpersonalen upplever idag lite självledarskap och önskar på mer. • Kundbemötandet påverkas starkt av självledarskap. • Företagen inom detaljhandeln har en viktig roll att fylla när de ska ge frontpersonalen förutsättningar att utöva självledarskap. / ABSTRACT This thesis concerns itself with the question of how frontline personnel in the retail sector experience self-leadership. Among all the companies in the retail sector, a continuously increasing competitiveness inherently requires companies to find new ways by which to differentiate themselves from their competitors. Nowadays, the service aspect represents one of those ways as frontline personnel knowledge and customer service is argued to be crucial to ensuring customer satisfaction. Moreover, research has shown that the level of service stands in direct, positive correlation to business success. As part of the service aspect, self-leadership is often times used as a management tool implemented in order to create internal motivation as well as workplace wellbeing for company employees. Company management can, with the help of self-leadership tools, allow its personnel to make more independent decisions as such would still be based on and reflect the set company values. Hence, for such self-lead, independent decisions to reflect company values it is important that those values are an indirect reflection of the personnel’s own values. Also, if companies allow their frontline personnel to be involved in decision making processes and simultaneously communicate confidence in the personnel’s decision making capabilities and values, then overall service quality stands to be improved. In order to install a certain sense of confidence in sales roles and customer service capabilities amongst personnel, it is rather necessary for companies to train, continuously educate and motivate their personnel. Ultimately, in order for the self-leadership tool to be truly effective, both correlating values between the company and its personnel and the involvement of frontline personnel in decision making processes must exist simultaneously. However, self-leadership can be exemplified in a variety of ways depending on whether a company has a hierarchical or flat organization. Within a flat organization, for instance, self-leadership can be received and be implemented on a much greater scale. In order to verify and perhaps compliment these arguments, a qualitative method approach, implying interviews with five experts within the fields of self-leadership, communication, sales and retail as well as five respondents from the retail sector, was taken. Put differently, the interviews were performed in an attempt to gain a greater understanding of the meaning and importance of self-leadership within the retail sector. Consequently, this study seeks to provide a wider industry perspective. As a base for discussion, this thesis seeks to answer to the following three problem statements: 1) How do frontline personnel in the retail sector view self-leadership? 2) How is customer care affected by self-leadership? 　 3) What role does a company in the retail sector play in providing its personnel with the right conditions and tools to implement self-leadership? Finally, the purpose of this thesis is to identify to which degree self-leadership affects customer service in the retail industry. Therefore, a comparison between the information and expert opinions gathered from interviews and the existing theories of academic literature will serve as a base for further discussion. In the end, that information and those arguments will seek to identify both the similarities and differences between how frontline personnel experiences self-leadership and, in turn, to which extent personnel themselves feel they experience the variables of freedom and creativity within companies. This thesis’ conclusions can be summarized into three main points: • Frontline personnel are currently experience some self-leadership and wish for more. • Customer treatment is strongly influenced by self-leadership. • The companies in the retail sector has an important role in the provision of front staff capacity to exercise self-leadership

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll. Vidare påvisades ett negativt samband mellan harmonisk passion och frekvens träningstimmar. Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning.

Studien vill belysa det gemensamma rummet på ett äldreboende, utifrån de äldres perspektiv. Syftet är att synliggöra den äldres självbestämmande och dess resurser i det gemensamma rummet, samt rummets betydelse för den äldre individen utifrån hur makten ter sig mellan boende och boende, och mellan boende och personal. På det valda boendet gjordes observationer och semistrukturerade intervjuer med de äldre personerna. Den röda tråden igenom arbetet är de äldre personernas uppfattning om det gemensamma rummet utifrån deras självbestämmande. Det vill säga–hur tolkar den äldre sin livssituation i det gemensamma rummet på ett äldreboende.  Metod som används var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer vilket är en kvalitativ metod. Resultaten visar det gemensamma rummets betydelse för de boende på äldreboendet utifrån boendets utformning, inredning, trivsel, aktiviteter och användning av rummet. Resultatet visade på ett dolt maktperspektiv utifrån personalens och de äldres egna rutiner. Slutsats som kan dras utifrån intervjuer och observationer är att utvecklandet av ett hälsofrämjande arbetssätt där individens resurser och förutsättningar främjas för att eftersträva och tillgodose den äldre individens möjligheter för att känna platstillhörighet i rummet behöver utvecklas och förstärkas. / The study wants to highlight the common room in a nursing home, based on older people's perspective. The purpose is to expose the elderly to self-determination and its resources in the common room, and the room's significance for the older individual basis how power appears between elderly and elderly and between elderly and health professionals. On the chosen accommodation, observations and semi-structured interviews with older people. The thread running through the work is the older people's perception of the common room based on their self-determination. That is to say-how interprets the older their lives in the common room in a nursing home. Method used was participant observation and semi-structured interviews as a qualitative method. The results show the common room's importance to the residents of the retirement home outside the accommodation design, interior design, comfort, activities and use of the room. The results revealed a hidden power perspective based personnel and the elderly own routines. Conclusion that can be drawn from interviews and observations is that the development of a health promotion approach in which individual resources and conditions encouraged to pursue and meet the older individual's ability to feel the place belonging in the room needs to be developed and strengthened.

<p>Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen.</p>

Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin tränare och dennes tränarbeteende samt hur dessa faktorer påverkar spelarnas upplevelse av självbestämmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var män (M= 17.6 år). Vid undersökningstillfället tränade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat på en semistrukturerad intervjuguide, grundad på studiens syfte. Datan analyserades via innehållsanalys och citatplocksmetoden varpå kategorier skapades, baserade på tidigare forskning. Spelarna upplevde överlag att de hade god möjlighet att påverka sitt liv och sin fotbollssituation, de hade dock ofta svårt att konkretisera hur de skulle göra för att utnyttja det självbestämmande de upplevde sig ha. De tolv respondenterna gav intryck av att tränarna försöker skapa förutsättningar för ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, vissa spelare upplevde också att tränarnas beteende hade inslag av resultatorienterad karaktär. Studiens resultat och implikationer diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen.