No description available.

<p>Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.</p>

No description available.

Background There are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control. Purpose The purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard. Method To answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations. Therefore we have used questionnaires to include the employees of the lower level in the hierarchy. Conclusion The result of the study shows that one of the organisations, which we assumed to be bureaucratic, fulfilled the assumption for the most part and the other organisation was professional which we also had assumed prior to the study. The control in the two organisations was different, in the bureaucratic the control was also bureaucratic while in the professional the control was divided into bureaucratic and clan control. The result also show that the use of the balanced scorecard on the lower level has not spread in the way the management of the organisations had expected. The goals presented in the scorecard have not lead to any goal congruence since the employees do not find the scorecard important. Another result of the study is that efficiency is difficult to measure. / Inledning Det finns olika strukturer och styrformer och det har visat sig vara svårt att finna en kombination mellan dessa som leder till målöverensstämmelse och att effektiviteten ökar. En organisation kan vara strukturerad efter hierarkiska nivåer och beslutsfattande kan vara decentraliserat eller centraliserat. Styrning kan klassificeras utifrån graden av regler i organisationen och det balanserade styrkortet kan användas för att svetsa samman strukturen med styrningen. Syfte Syftet är att skapa en förståelse för hur två typer av verksamheters strukturer och styrning ser ut samt att undersöka hur dessa skiljer sig åt dels när det gäller tillämpningen av balanced scorecard som styrverktyg och dels hur variablerna målöverensstämmelse och effektivitet påverkas. Metod För att besvara vårt syfte har vi till största del använt oss av den kvalitativa metoden då vi ingående har undersökt två verksamheter genom att utföra intervjuer på olika hierarkiska nivåer inom dessa. Studie har också en kvantitativ prägel då vi för att få en mer sanningsenlig bild av organisationerna har vi in-kluderat de anställda på den lägsta nivån genom en enkät. Slutsats Studiens resultat visar på att den ena verksamheten som vi förutsatt skulle vara byråkratisk till största del var det och att den andra verksamheten som vi förutsatt skulle vara professionell också stämde i vissa avseenden. Styrningen i verksamheterna var olika då den byråkratiska organisationen dominerades av den byråkratiska styrmodellen. Den professionella verksamhetens styrning var däremot tvådelad eftersom det visade sig att den byråkratiska styrmodellen användes på den administrativa nivå men den operationella nivån använde sig av klanstyrning. Resultaten visar också att styrkortets tillämpning på avdelningsnivå var minimal då styrkortet inte fått den spridning som ledningsnivåerna hoppats på. Vad gäller de mål uttryckta i styrkortet har det inte lett till någon målöverensstämmelse eftersom de anställda inte finner styrkortet viktigt och således inte arbetar utifrån det. Studien visar också att effektivitet är något som är svårt att mäta.

Syftet med vår undersökning är att undersöka pedagogernas syn på lek ur ett genusperspektiv. Vi vill veta vad pedagogerna anser att lek är och om de ser någon skillnad i pojkar och flickors val av lekar och om de själva anser att de styr flickor eller pojkars lek mest. Vi vill även se om det går att se någon skillnad i hur pedagogerna tillrättavisar barnen beroende på kön. Valet att använda oss av två förskolor med olika inriktningar var för att se om den förskola som aktivt jobbat med genus och som fått kontinuerlig utbildning via föreläsningar och litteratur bemötte barnen på ett neutralare sätt än förskolan som inte hade fått samma tillgång till utbildning. Vi valde att använda oss av intervjuer och observationer för att få så mycket information som möjligt. Vi kom fram till att det inte gick att se skillnad på hur pedagogerna tilltalade barnen beroende på kön. Det vi såg var att pedagogerna styrde pojkarnas lekar mer än de styrde flickornas, detta beroende av att pojkarnas lekar ofta var mer aggressiva och rörligare vilket oftare slutade i bråk eller att någon gjorde sig illa.

Syftet med vår studie är att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och män som ledare styr sina medarbetare. Vår studie är en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. Primärdata får vi genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärdata samlas in genom litteratur i ämnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primärdata genomförs genom att jämföra de olika respondenternas svar med varandra. Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vår studie tenderar att styra på kvinnligt vis i vissa frågar och de manliga respondenterna tenderar att styra på manligt vis i vissa frågor. I andra frågor styr kvinnorna och männen lika, mer likt ett kvinnligt styrsätt. Det vill säga, det är vanligare bland våra respondenter att en ledare styr genom ett typiskt kvinnligt styrsätt. Förslag till vidare studier är att göra en liknande undersökning hos ett större urval respondenter, detta för att nå ett trovärdigare resultat.  Denna studies bidrag är att vi visar på att det bland våra respondenter tycks finnas vissa likheter och även olikheter mellan hur kvinnliga och manliga ledare styr sina medarbetare.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor. Analysen av materialet har sedan skett utifrån ett Zygmunt Baumans teori kring konsumtionssamhället, Michael Foucaults begrepp governmentality som har vidareutvecklats av Mitchell Dean, samt David Lyons teori kring övervakningssamhället. De slutsatser som drogs i analysen var att relationsmarknadsföringen kan förstås som en produkt av vårt nuvarande samhälle genom att strategin går i linje med dess utmärkande egenskaper såsom individualisering, dynamiken mellan trygghet och frihet, övervakning, samt självreglering. Relationsmarknadsföringen är för företagen en effektiv styrningsmetod för att få sina kunder att vara lojala och konsumera mer. Det speglar en ny form av maktutövning i samhället som skiljer sig från disciplineringen i produktionssamhället. I denna styrning är den viktigaste faktorn att den sker genom individens frihet.

I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal. Motivationsarbetet kan betraktas som organisationens disciplinering av personalen, som ett led i att skapa så pass självständiga och aktiva individer inom organisationens ramar, att direkt styrning inte längre är nödvändig i samma utsträckning. Undersökningen visar att i möjligheterna en organisation ger personalen går att även utläsa förväntningar på ett visst beteende och prestation, således kan ett samband mellan motivation och styrning menas föreligga. Undersökningens slutsats är att genom att se motivation som relationell, att individen kan vara motiverad respektive omotiverad i förhållande till något, kan disciplinering och maktstrukturer synliggöras. Motivation kan således ses som styrning, något som kan förefalla manipulativt från ledningens sida. Undersökningen menar dock att även om så är fallet bör det avdramatiseras, då utfallet ändå kan verka gynnsamt för individen, exempelvis vad gäller hälsa och välmående.