No description available.

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfte I vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning. Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen. Vi vill även analysera till hur stor del småföretagare använder ekonomisk rådgivning från revisionsbyråerna. Vidare avser vi att belysa revisorernas syn på hur småföretagarna förstår och nyttjar information de erhåller av revisorn. Utifrån studiens resultat kommer vi att argumentera och ge rekommendationer hur småföretagare kan förändra lönsamheten. Genom att använda sig av årsredovisningsinformationen och rådgivning från revisionsbyråerna. Vi har valt att studera hur småföretagare använder redovisningen för att fatta ekonomiska beslut. Ett bra underlag är viktigt för att företagaren ska ta korrekta och effektiva beslut. I vår studie kartlägger vi i vilken utsträckning småföretagare, i olika branscher, använder och förstår den redovisningsinformation som revisionsbyrån lämnar vid årsbokslutet.  Vi har även studerat småföretagarnas inställning till rådgivning från revisionsbyråerna. Studien genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt där våra egna tolkningar och värderingar användes för att sammanställa studiens resultat. Vi utgick från teorier för att på detta sätt förklara verkligheten, detta är vad forskare kallar den deduktiva ansatsen. Genom detta tillvägagångssätt fann vi teorier som användes som referensram vid utformandet av intervjuguiden. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två revisorer och sex småföretagare ur sex olika branscher. Vi fann att årsredovisningen inte var ett effektivt styrmedel för de flesta bolag. Ett mer effektivt styrmedel är månadsboksluten som innehåller en mer aktuell och uppdaterad information. Använder företagen månadsboksluten för ekonomisk styrning kan de fatta korrekta och välgrundade beslut. Ett fåtal småföretagare kan dock använda sig av årsredovisningen som ekonomiskt styrmedel.  Det krävs att dessa företag har stadigvarande låga kostnader för att årsredovisningen ska kunna användas som styrmedel. Företagarna i studien har sällan nyttjat rådgivning utöver den som ingår i årsrevisionen. Vi fann belägg att en bidragande orsak till detta var att företagarna var dåligt informerade. Företagarna hade en dålig insyn i vilka rådgivningstjänster som revisionsbyrån erbjöd. De hade även svårt att inse hur rådgivningen kunde hjälpa dem.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras. Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori. Det empiriska materialet, bestående av dels formella avtal och uppföljningsdokument för fallet i fråga samt en personlig intervju med en ansvarig utredare vid Landstinget i Uppsala Län, har sedan ställts i ljuset av denna teori. Det formella empiriska materialet består av själva avtalskontraktet och har av författarna sållats, så att endast material relevant för uppsatsens syfte presenteras. Detta material har sedan analyserats utifrån den presenterade vetenskapliga teorin och satts i relation till uppsatsens syfte. Resultatet i denna studie är att Landstinget i Uppsala län styr Uppsala Närakut genom mål och kontraktsstyrning där yttre belöningar ska motivera enheten att sträva mot Landstingets mål. För att kontrollera enheten använder sig Landstinget av ett befäst ersättningsbaserat datorsystem för vård och patientregistrering samt administration.  De förlitar sig även på Uppsala Närakut i tron att god vilja skapar ömsesidig tillit genom goda relationer vilket motiverar enheten genom inre belöningar att lämna korrekta uppgifter.

In non-profit organizations, surplus of the organization goes back to the organization's members. We have noted that Hyresgästföreningen initiated a change in 2005 when the organization merged its local membership registries to a national registry. There are few studies explaining how non-profit organizations are using management in an organizational change. What happens with the business management at an organizational change that is similar to the change in Hyresgästföreningen? The aim of this thesis is to explore how the governance of a nonprofit organization is changing at an organizational change. We have interviewed three people with different positions within the organization, who have been active throughout the process of change. This paper shows that the goals and objectives are important for all employees in order to think along the same lines. We have seen that budgeting is important to set goals and the non-financial objectives can be seen in non-profit organizations. In Hyresgästföreningen, the quality criteria are important. We can see that management uses more of the dimensions of organizational change - both financial and non-financial - and that management has a more central role for example in budgeting and management of strategic issues. Management has changed to become more fierce, by the developed quality criteria and partly because the organization uses more measuring and control than before the change.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna. De organisationer som beskrivs i min studie använde sig av interna utbildningar för sina anställda. För den som hade önskemål om att utvecklas inom organisationen var det viktigt att visa ett engagemang för företaget och yrket samt att uttrycka sin vilja till utveckling. I vissa fall kunde den närmaste chefen se en potential och motivera medarbetaren till att vilja utvecklas mer.

No description available.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun