Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån. Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen. Den andra delen är en fallstudie som baseras på deltagande observationer samt intervjuer och handlar om förekomsten av metagovernance i en specifik policyprocess. Efter undersökningen visade det sig att respondentundersökningen och fallstudien genererade lite olika resultat. Sett till fallstudien hade inte den horisontellt baserade styrningen påverkat förutsättningen för metagovernance och att tjänstemännen i hög grad anteciperar sina politikers viljor samt att rollfördelningen under processen har varit tydlig. Den mer allmänt inriktade respondentundersökningen visade däremot att den horisontella strukturen har komplicerat förhållandet mellan politik och förvaltning, gjort rollerna otydligare och att de politiska nämnderna fått en försvagad ställning till förmån för höga tjänstemän och även för kommunstyrelsen. Skillnaderna i resultaten förklaras till stor del av egenskaper som rör det specifika fallet som studerats. I och med att metagovernance via antecipering förekom krävdes ingen ytterligare styrning och i och med detta aktualiserades inte heller de problematiska strukturer och rollfördelningar som respondentundersökningen visar på.

This master’s thesis was written on the behalf of Saba Frukt och Grönt AB in Helsingborg and is the final part of the Master program in Mechanical Engineering at Halmstad University. The main task was to introduce visual control and increase the rate of concept in two of the departments of the company. The goal is to come up with implementation proposals, and if possible to implement one in the near future. The author attacks the problem by using the Six Sigma DMAIC-methodology as it is a clear and structured approach. As a complement Lean-inspired tools are used. After compiling the results from the interviews and benchmarking some suggestions are made. These are reviewed with stakeholders and a discussion of how to go on further was held. Within a short time the implementation starts on one department with visual methods such as marks on the floor and an andonlamp. Unfortunately, due to time constraints, nothing is yet implemented in the other department. However the work is going on and it requires a lot of planning and preparation. Conclusions are drawn that the goal is achieved and recommendations for future work are presented in this master’s report.

S AMMANFATTNING Titel: Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteende och på verksamhetsstyrningen Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Afram Hanouch och Emelie Forsmark Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – augusti Bakgrund: Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nya yrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- och kunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individer som är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för att uppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om. Det finns krav och definitionspunkter som enligt forskare bör uppfyllas för att ett yrke ska anses vara en profession. Vilket medfört att vi valt sju punkter vi kommer utgå från i studien, vilka är: Akademiskt utbildningskrav, Utvecklandet av färdigheter, Professionell kunskap garanters av examination, Det finns en yrkessammanslutning/ branschorganisation, Handlingsetik och lagstadgat skydd finns, Delar gemensamma värderingar och språk (identitetsskapande) och Heltidssyssla för de allmännas bästa . Syfte: Huvudsyftet är att bidra till ökad förståelse för hur en yrkesprofession kan utvecklas och hur det kan påverka individer verksamma inom professionen. Särskilt betonas hur förändringar av standarder påverkar en yrkesprofession och individer inom den. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats, där det studerade fenomenet antas utgå från ett aktörssynsätt. Den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen har omformats genom abduktion. Vidare har ett kvalitativt angreppssätt använts i studien, och med hjälp av en fallstudie har ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamling och analysering av data har skett genom inspiration från grundad teori. Resultat och slutsats: Studien visar på att standarder inte är nödvändigt för alla yrkesgrupper utan det är i yrken där trovärdigheten är viktig det är nödvändiga. Detta då standarder hjälper till att skapa en trovärdighet hos yrkesgruppen. Studien tyder på att målet med en profession är att skapa självstyrda individer, vilket är det branschorganisationer försöker styra individerna och verksamheten till att bli. Nyckelord: profession, standarder, individ, styrning, utvecklande, yrkesprofession, Reko, auktoriserade redovisningskonsulter, verksamhetsstyrning,

Människor tenderar att motiveras av olika saker och svarar på så vis olika på motivationsförsök. Det är därför viktigt för ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjörer är två grupper av akademiker som ofta figurerar på samma typer av arbetsplatser, därför blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjörer och hur de tenderar att motiveras en viktig fråga. En individs prestation är i högsta grad beroende av hur motiverad individen är att utföra en arbetsuppgift. För att utföra ett bra arbete behöver därmed individer känna sig motiverade i sitt arbete. Studiens syfte är att undersöka vad ekonomer och ingenjörer motiveras av och vilka eventuella skillnader som finns mellan de två grupperna. Uppsatsen baseras på en enkätstudie. Enkätstudien är utförd på ekonomer och ingenjörer vid ett stort internationellt företag som kommer vara anonymt i studien, där många ekonomer och ingenjörer är anställda. Studiens syfte har besvarats genom en enkätstudie med grunder i Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori och inre och yttre motivation. I undersökningen framkommer det att båda grupperna främst tenderar att motiveras av inre motivation och att det inre behovet är störst hos respondenterna. Faktorn som är viktigast för ekonomers motivation på arbetsplatsen är känslan av att prestera väl och den viktigaste faktorn för ingenjörernas motivation är ett intresse i arbetsuppgifterna. Den faktorn som gemensamt för de båda grupperna är den faktorn som är mest betydelselös för motivationen är status i min yrkesbefattning. Det har visats i studien att det främst är motivationsfaktorerna som är de mest betydelsefulla faktorerna för motivation hos båda grupper, även fast vissa hygienfaktorer visat sig mer betydelsefulla än vad Herzberg traditionellt förklarade de som. Studien har påvisat att det finns skillnader i hur de två grupperna motiveras. Skillnaderna är dock små men det finns tillfällen där det skiljer sig en del. Exempelvis motiveras ekonomer i en högre utsträckning av befordringsmöjligheter på arbetsplatsen än vad ingenjörer gör. Det är viktigt för ledningen i företag att lägga tyngd i ekonomer och ingenjörers inre motivation samt att försöka uppfylla det inre behovet hos individerna. Det finns även en betydelse för ledningen att behandla de två grupperna olika när det kommer till motivation för att uppnå bästa möjliga resultat för företaget.

Syftet med denna studie är hur rökpolicy påverkar på personalen inom en organisation. Även vilket synsätt som personalen har gentemot policyn och hur vida förändringar i tankesättet hos personalen har infunnit sig efter att den nya policyn har implementerats. Vi valde i denna studie att använda oss av institutionell teori och normativ styrning. Uppsatsens bygger på en kvantitativ studie med en webbenkät som skickades ut till berörda respondenter inom en Kommun. Respondenterna hade ett eget val om de vill delta eller inte i studien. En analys gjordes av materialet i SPSS. Slutsatsen vi kan dra av detta arbete är att det går att se att om en organisation arbetar mycket med exempelvis rökpolicy så kan den lättar implementeras i organisationen. Vi har även kommit fram till att det i denna undersökning är hur införstådd en person är med rökpolicyn som gör vilken syn den har på rökning i allmänhet.

This thesis reports on a collaborative concept development with Volvo Car Corporation. The problem underlying the concept development was to innovate a steering device for a level-four autonomous car. Specifically: How can the steering wheel and its mount be designed to give the driver more room when the car can drive itself? The product development process was combined with a hybrid strategy view, both an in-side-out and outside-in approach. The thesis is written by the project leader Victor Wetterlind for his bachelor’s thesis in Innovation and design engineering at Karlstad University. This with supervision from postdoctoral researcher within innovation, Jakob Trischler and examiner, professor in manufacturing engineering, Leo de Vin. The thesis corresponds to 22.5 hp and belongs to the faculty of health, science and technology. Along the project, analysis of field tests, research on related subjects, discussions with experts and lead-users were held. Concepts were created with both individual and group-based methods. The project has used computer-aided design as a tool to test concepts along the evaluation phase. 2-D and 3-D models were used to perceived size, proportion and design as well as for digitally verifying kinematics and function. After several evaluation iterations and concept refinement, a concept recommendation was done to the company in the shape of a presentation and 3D-model.

Genom en fallstudie av planeringsverktyget grönytefaktorn undersöks i denna masteruppsats offentliga och privata aktörers samverkan och strategier i arbetet för mer miljövänliga städer. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med olika aktörer som arbetat med grönytefaktorn samt analys av styrdokument. De teorier som används för att förstå samverkan runt planeringsverktyget är Bulkeley och Kerns teori om styrning, Hrelja et al samt Youngs perspektiv på samverkan och de Certeaus begreppspar strategi och taktik. Resultatet visar att planeringsverktyget kräver en genomgående samverkan i hela planprocessen och att offentliga aktörer behöver hitta nya sätt att kombinera styrande genom auktoritet med dialog och förhandlade överenskommelser. Genom att studera planeringsverktygets implementeringsprocess uppstår nya kunskaper om dess operationella svårigheter och insikter om att det i ett planeringslandskap med en mängd olika privata och offentliga aktörer krävs kontinuerliga kombinationer av styrning och samverkan, exempelvis möjliggörande, tillhandahållande och stegvist förtroendebyggande. Det krävs även en delad förståelse hos de inblandade aktörerna om hur och varför planeringsverktyget ska användas.

Modersmålsenheten för förskolor i Uppsala kommun avvecklades år 2016. Beslutet grundade sig i att stödet från Modersmålsenheten inte ansågs vara tillräcklig och förutsätter att undervisningen ska ske kontinuerligt i den dagliga verksamheten. Syftet med denna studie är att följa upp det lokala politiska beslutet att avveckla modersmålsenheten utifrån förskollärarnas perspektiv. Detta har vi gjort genom att föra semi-kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef. De teoretiska perspektiven som vi använt oss av i studien är framförallt det fenomenografiska perspektivet. De vi har intervjuat och forskningen som vi har redovisat har använt sig av ett sociokulturellt perspektiv. De intervjuade förskollärarna menar att en av konsekvenserna efter förändringen är att besöken från en modersmålspedagog uteblir och att de inte kan ersätta den på samma sätt. De arbetar med språk och kultur efter sina förutsättningar. Undervisningen sker exempelvis genom barnens hemkultur samt förskolans kultur som de skapar tillsammans.

Administration är något alla ägnar tid åt både till vardags och i arbetet. Denna studie behandlar administrationen inom arbetslivet vid ett svenskt universitet. Debattartiklar och forskning visar på en spricka mellan kärnverksamheten och administrationen i diskussionen om universitetens uppdrag, roll och styrning. Administrationen ses som antitesen till akademin, men vad är administration och vad är dess funktion i styrningen? Syftet med studien är att undersöka hur administrativa chefer ser på sin roll i verksamheten och om administrationen fått en mer framträdande roll i styrningen. Studien tillämpar både det teoretiska och metodologiska förhållningssättet i Bruno Latours aktör-nätverksansats. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med administrativa chefer situerade på institutioner vid ett svenskt universitet. Resultatet visar hur institutionerna drivs som företag, de är producerande verksamheter som i hög grad finansieras av externa bidrag. Dessa finansiella aktörer ställer krav varpå styrningen inte bara återfinns inom universitetet utan också utanför. De administrativa cheferna rör sig i gränslandet mellan institutionen och det omgivande samhället men också mellan akademin och den centralt styrande förvaltningen och det är här deras roll som ”förmedlare” och ”medlare” blir tydlig. Genom att de översätter och anpassar handlingar och processer till mottagaren knyts aktörerna samman. Funktionen och rollen som ”support staff” gentemot kärnverksamheten är klart uttalad, däremot är de ytterst beslutsfattande i sin roll. Studien visar på fyra faktorer som inneburit att administrationen fått en mer framträdande roll och därmed en större påverkan på styrningen. Dessa faktorer är decentralisering, samhällsutveckling, teknisk utveckling och specialisering. Reformerna som legat till grund för organisationsförändringarna har medfört ett större ansvarsområde och utvecklingen mot ett granskning- och administrationssamhälle där regelverk, reviderbarhet och kontroll fått en allt större betydelse har inneburit ett ökat inflytande över verksamheten. Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter och en ökad kapacitet. All denna utveckling har inneburit att nya administrativa specialistroller har skapats.

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek. Dessa var glädje, samspel och lärande. De lekar som pedagogerna såg som önskvärda hade ofta med samspel och samarbete att göra medan de icke önskvärda lekarna ofta var de fysiska lekarna som t.ex. jaga- och brottningslekar. Dessa fick dock ändå fortsätta ibland då man upplevde att barnen tyckte de var roliga och att de hade ett behov att leka dem. Studien visar på ett fokus kring det icke önskvärda. Styrningen sker framför allt från de icke önskvärda, genom att stoppa och avstyra och styrs sällan mot det önskvärda genom uppmärksamhet och uppmuntran.