Bakgrund: Ökad decentralisering och ökade krav på kostnadseffektivitet har tillsammans med andra faktorer gjort att företag med global produktionsstrategi möter nya utmaningar när det kommer till att utforma prestationsmätningssystem. Få studier har gjorts i syfte att belysa hur ett vertikalt och horisontellt styrningsperspektiv kan användas för att utforma en effektiv prestationsmätning inom företag med global produktionsstrategi. Genom att möjliggöra integrering av ett vertikalt och horisontellt styrperspektiv kring prestationsmätning görs ett försök att lösa de utmaningar som finns kring att styra företag med global produktion. Syfte: Syftet med studien är att genom kartläggning, och jämförelse av prestationsmätning inom tre företag med global produktionsstrategi identifiera aspekter för en effektiv prestationsmätning med vertikal och horisontell styrning. Aspekterna ämnar mynna ut i en empiriskt förankrad referensram gällande prestationsmätning för företag med en global produktionsstrategi. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallstudie på tre globala produktionsföretag. Teoretiskt material sammanställdes till en konceptuell modell som låg till grund för empiriinsamlingen. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med personal på fallföretagen samt interna och externa dokument. Slutsats: Värdeskapande genom standardiserade produktionssystem har identifierats som viktigt för att kunna vara kostnadseffektiv med en global produktion. Dessutom blir en nedbrytning av vision och strategi och informationsutbyte mellan enheter viktigt för att skapa en likartad struktur i prestationsmätningen. För en effektiv styrning krävs även en mix av mått som även kan användas för jämförelser. Prestationsmätningen kan visualiseras med hjälp av ett kommunikationsverktyg som sammanlänkar olika enheter och möjliggör beslutsfattande på olika nivåer. / Background: An increased amount of decentralized production and cost efficiency has together with several other factors led to that companies with a global production strategy are facing new challenges when it comes to developing a performance measurement system. There is limited research in this area regarding how a vertical and horizontal management perspective can be used in order to successfully develop a performance measurement system for companies with a global production strategy. Purpose: The purpose of the study is through mapping and comparing of performance measurement, within three companies with a global production strategy; identify aspects needed for an efficient performance measurement with vertical and horizontal management. The aspects aim to build an empirical based framework for performance measurement regarding companies with a global production strategy. Method: This study is a qualitative multiple case study on three different companies. The theoretical foundation was compiled in a conceptual model which later was used to gather the empirical data. The gathering of data has been done through interviews on the companies and by studying internal and external documents. Conclusion: Creation of value through standardisation of production systems has been identified as one important aspect in order to cost effective. Further is the breakdown of vision and strategy important to create a similar structure of the performance measurement system. In order to manage effectively, a mix of performance measure is needed which also can be used for comparison. Performance measurement can be visualized by a communication tool which connects business units and enables decision making on different levels.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers relation till barns fria lek i förskolan, utifrån ett makt- och styrningsperspektiv. För att kunna få syn på detta har vi använt oss av en kvalitativ studie med observationer som metodval. Under våra observationer har vi tagit hjälp av ett observationsschema för att se hur pedagogerna agerar under barnens fria lek och vilka tekniker som eventuellt används för att styra barnen till och från olika lekar. Studien har genomförts på två förskolor i två olika kommuner, där barn i åldrarna tre-fem år har befunnit sig. Utifrån studiens syfte har ett resultat synliggjorts, där fyra kategorier vuxit fram baserat på olika tekniker pedagogerna styr barnen i deras fria lek. Kategorierna är pedagoginitierad lek,reglering mot önskvärd lek, disciplinerande teknik och inne- och uteslutande teknik. Ofta upptäckte pedagogerna lärandepotentialen i barnens lekar och leken blev således riktad åt det hållet. En del av barnens lekar avbröts relativt omgående för att de antingen upplevdes för högljudda eller rörliga, eller i förebyggande syfte för att minska konflikter. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Problemformulering: Skiljelinjen mellan privat och offentlig sektor har på senare tid blivit allt mer otydlig då offentliga organisationer applicerar idéer och modeller som vanligtvis förekommer inom den privata sektorn. Samtidigt måste offentliga organisationer förhålla sig till sin ägandeform och de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Syfte: Genom att tillskansa sig en djupare förståelse kring offentlig ägandeform och vilka konsekvenser som tillkommer av den, ämnar studien studera hur ägandeformen påverkar en offentlig organisations styrning. Metod: För att studera hur ägandeformen påverkar en organisations styrning applicerades ett explorativt tillvägagångssätt gällande de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Datainsamlingen var av kvalitativ karaktär då studien är induktiv. Vidare applicerades ett brett perspektiv på styrning baserat på tidigare forskning, för att således erhålla en djupare förståelse kring hur organisationens styrning påverkas av ägandeformen. Resultat: De konsekvenser som tillkommer av offentlig ägandeform påverkar utformningen av organisationens styrsystem, vilket i sin tur påverkar organisationens styrprocess då processen förhåller sig inom styrsystemets ramar. Således anser studien att ägandeformen bör tas i beaktning när styrning studeras.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet. Under 1990-talet framkom en av de mest använda styrmodellerna, det av Kaplan och Norton utformade balanserade styrkortet. I modellen presenteras olika perspektiv som ska beaktas i den ekonomiska styrningen, varvid medarbetarna ingår i ett av dem. Medarbetarfokus i styrningen utifrån ledningens syn är intressant att undersöka, då medvetenheten om personalens påverkan på resultatet har ökat de senaste decennierna. Vi har därmed valt att undersöka hur verksamheter i privat och offentlig sektor använder sig av en medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen för att uppnå ökad effektivitet samt att redogöra för eventuella skillnader som uppkommer av en jämförelse mellan de två sektorerna. Vidare utgår vår undersökning från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt, vilket baseras på primärdata i form av intervjuer i fyra privata organisationer och fyra offentliga organisationer. Undersökningen utgår från teorier om bland annat ekonomisk styrning, organisation och ledarskap. Utifrån undersökningens resultat kan vi avläsa att undersökningsenheterna har olika grad av formalisering gällande styrningen. Vi anser att detta troligen har ett starkare samband med organisationens storlek än med ägandeförhållandet. Vidare finns det en tydligare koppling mellan intäkter och kostnader i de privata organisationerna än i de offentliga, vilket påverkar budgetarbetet. Benchmarking tillämpas främst i de offentliga organisationerna eftersom tydliga finansiella referenspunkter där ofta saknas. Gällande appliceringen av en medarbetarfokus i styrningen kan vi konstatera att vi fann mer likheter än olikheter i jämförandet mellan de privata och offentliga verksamheterna. I undersökningen framgår det att två offentliga enheter och en privat enhet använder sig av det balanserade styrkortet och även tillämpar ett medarbetarperspektiv inom det. Nyckeltal med avseende på medarbetarna används i olika utsträckning men vi kan inte se någon skillnad beträffande vilka mått som används i de olika sektorerna. Alla enheter använder medarbetarsamtal för att förmedla organisationens visioner och övergripande mål till medarbetarna. Även olika typer av attitydenkäter tillämpas för att mäta mjuka värden som en del i styrningen. Belöningssystem såsom bonus och friskvård visade sig också vanligt förekommande i styrningen av medarbetare för att uppnå effektivitet och i förlängningen lönsamhet.

<p>Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion. I studien har det framkommit att företaget på ledningsnivå tillämpar en ekonomistyrning som främst är baserad på ekonomiska mätetal, medan styrningen på användarnivå baseras på en egenutformad styrning för att med snabbare och enklare metoder kunna styra verksamheten. Enligt den valda modellen tyder det på att ekonomistyrningen har en underordnad funktion på användarnivå, vilket enligt modellen kan förklaras med att de direkta funktionerna förekommer med lägre frekvens än de indirekta funktionerna, vilket också är fallet i denna studie.</p><p>Nyckelord: Ekonomistyrning, styrning, Länsförsäkringar, verksamhetsstyrning, funktioner</p>

<p>Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet. Under 1990-talet framkom en av de mest använda styrmodellerna, det av Kaplan och Norton utformade balanserade styrkortet. I modellen presenteras olika perspektiv som ska beaktas i den ekonomiska styrningen, varvid medarbetarna ingår i ett av dem. Medarbetarfokus i styrningen utifrån ledningens syn är intressant att undersöka, då medvetenheten om personalens påverkan på resultatet har ökat de senaste decennierna. Vi har därmed valt att undersöka hur verksamheter i privat och offentlig sektor använder sig av en medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen för att uppnå ökad effektivitet samt att redogöra för eventuella skillnader som uppkommer av en jämförelse mellan de två sektorerna. Vidare utgår vår undersökning från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt, vilket baseras på primärdata i form av intervjuer i fyra privata organisationer och fyra offentliga organisationer. Undersökningen utgår från teorier om bland annat ekonomisk styrning, organisation och ledarskap.</p><p>Utifrån undersökningens resultat kan vi avläsa att undersökningsenheterna har olika grad av formalisering gällande styrningen. Vi anser att detta troligen har ett starkare samband med organisationens storlek än med ägandeförhållandet. Vidare finns det en tydligare koppling mellan intäkter och kostnader i de privata organisationerna än i de offentliga, vilket påverkar budgetarbetet. Benchmarking tillämpas främst i de offentliga organisationerna eftersom tydliga finansiella referenspunkter där ofta saknas. Gällande appliceringen av en medarbetarfokus i styrningen kan vi konstatera att vi fann mer likheter än olikheter i jämförandet mellan de privata och offentliga verksamheterna. I undersökningen framgår det att två offentliga enheter och en privat enhet använder sig av det balanserade styrkortet och även tillämpar ett medarbetarperspektiv inom det. Nyckeltal med avseende på medarbetarna används i olika utsträckning men vi kan inte se någon skillnad beträffande vilka mått som används i de olika sektorerna. Alla enheter använder medarbetarsamtal för att förmedla organisationens visioner och övergripande mål till medarbetarna. Även olika typer av attitydenkäter tillämpas för att mäta mjuka värden som en del i styrningen. Belöningssystem såsom bonus och friskvård visade sig också vanligt förekommande i styrningen av medarbetare för att uppnå effektivitet och i förlängningen lönsamhet.</p>

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

No description available.

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.