This study aims to investigate the professional perception of principals, concerning the political reform lärarlönelyftet of 2016. The purpose is to examine the area of tension between the political and the professional governance of the school, and provide principals an opportunity to evaluate the effects of their distribution based on their professional perceptions. To achieve a result, the empirical study is based on semi-structured interviews with three principals within Växjö Kommun, to reach their professional perceptions considering the purpose of this study. The collected data was analyzed through a thematic content analysis in relation to the theoretical framework of the study: division of responsibilities within the public control system.  The results implied that all three principals were positive towards the intention of lärarlönelyftet as an attempt to raise the salaries of the teaching profession. However, the implementation turned out to bring negative effects. The principals emphasize a stress to act on behalf of the government and become responsible for all decisions and aftermath that arises. The common problem of implementation, among political decisions into local executives, was a part of this reform as well, due to the principals’ limited prerequisites. Thus, the principals consider that a change in the implementation is necessary in a future similar reform as lärarlönelyftet.

Bakgrund och problem: Den digitala transformationen har drastiskt påverkat hur bankernaskunder genomför sina bankärenden och de spenderar mindre tid på bankkontoret än tidigare.Samtidigt som bankerna vill att kunden ska bli mer självständig med sina bankärenden i ettlönsamhetssyfte vill de fortfarande ha en stark relation med kunden. Det är en utmaning förde lokala bankkontorscheferna att skapa långvariga kundrelationer när kunden interegelbundet kommer in till det lokala kontoret och om det lokala bankkontoret inte anpassarsitt arbetssätt riskerar de att kunderna blir mer flyktiga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lokala svenska bankkontor styr för attuppnå starka kundrelationer. Anledningen är att vi vill få en ökad förståelse för hur lokalabankkontor arbetar med kundrelationer i en alltmer digital värld och vad de intervjuadecheferna anser är rätt tillvägagångssätt för att lyckas med detta. Vi vill därmed bidra medkunskap om hur kundrelationer kan hanteras under denna delen av den digitalatransformationen. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ metod.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lokala bankkontorschefer i Kalmar Län.Medverkande banker var Handelsbanken, Häradssparbanken och Ölands Bank. Slutsats: Fem styrningsaktiviteter med tillhörande utmaningar har identifierats som hjälpertill att förklara hur det lokala bankkontoret arbetar för en stark kundrelation. De femstyrningsaktiviteterna är att kontoret ska vara proaktiva, skapa en kundfokuseradorganisationskultur, skapa mervärde, vara tillgängliga samt ha en säker personligidentifiering.

Den offentliga sektorn har under lång tid varit föremål för granskning och forskning, olikareformidéer har avlöst varandra gällande hur den offentliga förvaltningen på bästa vis skastyras. Gemensamt för alla reformidéer är att de alla har svar på föregående reformidéers bristereller svagheter. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en kommun tar sig anreformidéer och hur den har översatt och anpassat reformidéer till sina lokala förutsättningar.Studien har särskilt tittat på hur Halmstads kommun har tolkat och översatt det senastestyrningsidealet och reformidén, tillitsbaserad styrning och ledning. Fokus har varit att titta påhur kommunen beskriver sin nya styrmodell i olika interna dokument. För att kunna göra dettavaldes en kvalitativ dokumentstudie; närmare bestämt en kvalitativ innehållsanalys medinduktiv ansats. Dokumentstudien gjordes på Halmstad kommuns nya styrmodell, sombeslutades november 2019. Studien visar att styrmodellen har spår av Public Administration,New Public Management, New Public Governance och Post-NPM. Kommunen har inspireratsav den nya reformidén och därmed också av tillit som fenomen, men har därutöver även behållitgamla reformidéer och dess styrprinciper. Kommunen visar även en ambition att fördjupa denhorisontella samverkan genom begreppet tillit. Vidare visar denna studie att kommunen hargjort en egen översättning och tolkning av begreppet tillit som är anpassad till kommunenskontext och dess styrmodell; ledningsbegreppet saknas i styrmodellen. Övergripande bidrarstudien till en nyanserad bild av tillitsbegreppet, och därmed kan studien också bidra till ettkritiskt förhållningssätt för kommuner som befinner sig i ett förändringsarbete. Studien skaparockså ett bidrag till samhällsdebatten och forskarvärlden genom en fördjupad analys avbakomliggande krafter och uppkomsten av nya reformvågor inom den offentliga sektorn. / The public sector has, for a long time, been a subject of review and research. Different publicmanagement reform ideas have replaced each other according to how the public administrationcan best be managed. A commonality between reform ideas is that they all have answers forprevious reform ideas' deficiencies and weaknesses. The purpose of this study was to examinehow municipalities take on different reform ideas, and how they have translated and adaptedthese reform ideas for their local requirements. The study has, in particular, investigated howHalmstad Municipality has interpreted and translated the latest governing ideal and the reformidea trust-based management and leadership. The focus has been to look at how themunicipality describes its new governing model in various internal documents. To accomplishthis, a qualitative document study was chosen; more specifically, a qualitative content analysiswith an inductive approach. The document study was conducted on Halmstad Municipality'snew governing model, which was passed in November of 2019. The study shows that thegoverning model has aspects of Public Administration, New Public Management, New PublicGovernance, and Post NPM. The municipality has picked up new reform ideas, and therebyalso trust as a phenomenon, but has additionally kept old reform ideas and their principles ofmanagement. The municipality also shows ambition to deepen horizontal cooperation throughthe principle of trust. Furthermore, this study shows that the municipality has made its owntranslation and interpretation of the concept of trust, which is adapted to the municipality'scontext and its model of management. Leadership is missing in this model of management. Asa whole, the study contributes to a nuanced picture of the concept of trust and can thereby alsocontribute to a critical approach that exists when working towards change. The study alsocontributes to a debate in society and academia regarding deeper analysis of underlying forcesand the appearance of new waves of reform in public management.

Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.

Over the past six years, trust based leadership has rapidly gained popularity in municipalities all over Sweden. The upswing in popularity followed a report published by Tillitsdelegationen in 2018 and resulted in multiple municipalities leaving their old detailed oriented management for a new management style that focuses on trust in the employees and their skills. Since Tillitsdelegationen did not provide a clear, definite instruction on how to implement trust-based management in the organisations in their report, the municipalities themselves have complete freedom which lead to many different versions being implemented across the country. Even though the municipalities share the same name of their new management style, the reality of it varies a lot. The main difference between the municipalities is how they organize it, as some choose to organize it as a management philosophy, and others chose to organize it as an approach to management. However, the municipalities did more or less agree in certain parts of trust-based management, mainly regarding increased dialogue within the organization. From a new institutionalist perspective, the municipalities as organizations are slow and do not adjust to change quickly. This is made clear in how some of the municipalities adjust the reform to fit the organization, rather than adjusting the organization according to the reform. The implementation of trust-based management in the municipalities have not resulted in the extinction of result-based management but is rather seen as an add-on to the already existing management forms.

Title: Enabling and coercive control ́s interaction with motivation. Subject: Bachelor's thesis in business administration, 15 credits.  Purpose: Examine how employees in small and medium-sized enterprises perceive enabling and/or coercive control, and how these control systems interact with motivation.  Study question: How do employees' perceptions of enabling and coercive control interact with their motivation in small and medium-sized enterprises?  Method: Initially, the research gap that forms the basis of the study is identified, followed by the formulation of the study question. The question is answered through collection and analysis of empirical data from six semi-structured interviews.  Conclusion: The result of this study shows that the management control within a company is neither fully enabling nor coercive, rather the characteristics interact with each other. The choice of control greatly depends on the size and industry of the company. The study also shows that the characteristics of management control affect motivation, where enabling control predominates.  Keywords: Management control, enabling control, coercive control, Levers of Control, motivation, small- and medium-sized enterprises.

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

Trots att 97 procent av alla bolag i Sverige är av mindre storlek riktar sig den vetenskapliga litteraturen avseende internstyning huvudsakligen mot stora bolag. Mindre bolag har däremot en annan uppsättning utmaningar och använder i förhållande till det stora bolaget andra styrverktyg. Likaså används också olika styrverktyg i olika branscher. Företags internstyrning har i många studier grundats på användningen av individuella styrverktyg, dock är användningen av ett styrverktyg inte separerat från påverkan av andra styrverktyg och därför måste verktygens helhet beaktas. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en djupare förståelse för hur mindre konsultbolag arbetar med internstyrning. Detta görs genom att först identifiera de olika styrverktygen för att sedan analysera samverkan och motverkan mellan styrverktygen. Studiens teoretiska referensram definierar internstyrning som ett styrpaket med fem olika kontrollsystem (styrverktyg). Typologin menar att samverkan mellan de olika kontrollsystemen är det som leder till en helhetsbild av företagets internstyrning. Empirin har samlats in genom intervjuer i tre mindre konsultföretag. Detta kompletteras med observationer och analyseras sedan i förhållande till studiens teori och problematisering. Studiens resultat visar hur det kulturella styrverktyget är det som främst används i de mindre konsultbolagen, både medvetet och omedvetet. Dessutom har kulturen en påverkan på utformningen av de andrastyrverktygen. Studien beskriver också hur utformningen av planering tenderar att vara beroende av möjligheten till uppföljning. Baserat på empirin och tidigare litteratur sammanfattar studien hur styrningens utformning och organisationsstruktur också har en påverkan på behovet av andra styrverktyg. Avslutningsvis finner studien att informella stadganden i stor del ersätter formella policys i de mindre konsultbyråerna.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

No description available.