Title: Enabling and coercive control ́s interaction with motivation. Subject: Bachelor's thesis in business administration, 15 credits.  Purpose: Examine how employees in small and medium-sized enterprises perceive enabling and/or coercive control, and how these control systems interact with motivation.  Study question: How do employees' perceptions of enabling and coercive control interact with their motivation in small and medium-sized enterprises?  Method: Initially, the research gap that forms the basis of the study is identified, followed by the formulation of the study question. The question is answered through collection and analysis of empirical data from six semi-structured interviews.  Conclusion: The result of this study shows that the management control within a company is neither fully enabling nor coercive, rather the characteristics interact with each other. The choice of control greatly depends on the size and industry of the company. The study also shows that the characteristics of management control affect motivation, where enabling control predominates.  Keywords: Management control, enabling control, coercive control, Levers of Control, motivation, small- and medium-sized enterprises.

Bakgrund: Idag står offentliga organisationer och samhället som helhet inför många oväntade händelser och kriser, som kan innebära både möjligheter och hot. Det är viktigt att organisationer hittar olika sätt att hantera dessa situationer. Att vara motståndskraftig som organisation är avgörande. Det handlar om förmågan att anpassa sig till förändringar och svårigheter som kan hota organisationens verksamhet och mål. Det krävs också en noggrann analys av hur organisationer kan dra nytta av den ibland kaotiska miljön för att främja hållbar utveckling. Syfte: Trots den uppmärksamhet som organisatorisk motståndskraft får, har få studier analyserat integrationen mellan organisatorisk motståndskraft och styrsystem, särskilt inom offentliga organisationer. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur offentliga organisationer utformar sina styrsystem för att stärka sin motståndskraft. Genom att undersöka nuvarande praxis och identifiera eventuella brister, avser studien också att formulera konkreta rekommendationer för att förbättra styrningen och därigenom öka motståndskraften inom offentliga organisationer. Metod: Studien har genomförts inom offentliga organisationer. Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie med en iterativ forskningsansats. För att samla in data  användes en kombination av primära och sekundära källor, inklusive semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskningsmaterial har inhämtats från artiklar och böcker som behandlar ämnet styrning. Slutsatser: Studiens resultat visar att offentliga organisationer utformar och utvecklar sina styrsystem genom att integrera kontinuitetsplanering, delaktighet, lärande och samarbete för att främja en mer robust organisatorisk motståndskraft. Inom offentlig sektor har flera utmaningar identifierats, såsom målkonflikter, bristfälligt tvärsektoriellt samarbete, begränsat handlingsutrymme, informations- och cybersäkerhet samt oklara mål. Dessutom har studien identifierat flera faktorer som påverkar organisatorisk motståndskraft, vilka grupperas på tre nivåer (yt-, mellan- och djupnivå). Dessa faktorer interagerar med varandra både inom varje nivå och mellan olika nivåer. / Background:  Today, public organizations and society as a whole face many unexpected events and crises, which can present both opportunities and threats. It is important for organizations to find different ways to manage these situations. Being resilient as an organization is crucial. It involves the ability to adapt to changes and difficulties that may threaten the organization's operations and goals. It also requires a thorough analysis of how organizations can leverage the sometimes chaotic environment to promote sustainable development. Purpose: Despite the attention that organizational resilience receives, few studies have analyzed the integration between organizational resilience and control systems, particularly within public organizations. This study aims to increase understanding of how public organizations design their control systems to enhance their resilience. By examining current practices and identifying potential shortcomings, the study also intends to formulate concrete recommendations to improve governance and thereby increase resilience within public organizations. Method: The study has been conducted within public organizations. This paper is based on a qualitative interview study with an iterative research approach. To gather data, a combination of primary and secondary sources was used, including semi-structured interviews and document analysis. Previous research material has been collected from articles and books addressing the topic of Management. Conclusions: The study's findings demonstrate that public organizations shape and develop their governance systems by integrating continuity planning, participation, learning, and collaboration to enhance a more robust organizational resilience. Within the public sector, several challenges have been identified, such as goal conflicts, inadequate cross-sectoral collaboration, limited scope for action, information and cybersecurity, and unclear objectives. Additionally, the study has pinpointed several factors influencing organizational resilience, which are categorized into three levels (surface, intermediate, and deep). These factors interact with each other both within each level and across different levels.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.