Organisationskultur är ett omdiskuterat ämne som på senare tid skapat ett växande intresse inom organisationsstyrning. Det råder dock delade meningar om huruvida organisationskultur går att påverka eller ej. Forskning som anser att organisationskulturen kan styras menar att olika formella och informella styrverktyg kan påverka medlemmar av en organisation till ett önskat beteende. Formell kulturstyrning återfinns ofta inom hierarkiska organisationer där styrningen kan försvåras mellan olika nivåer. Samtidigt som formell kulturstyrning riskerar att bli meningslös och sällan spegla den verkliga kulturen. Därför ämnade denna studie att ur ett ledningsperspektiv undersöka hur organisationer kan arbeta med kulturstyrning och hur kulturstyrningen påverkar olika nivåer i en hierarkisk organisation. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer samt observationer på en dagligvarubutik i Uppsala. Studien visade på en ökad förståelse för hur kulturstyrning kan styras utifrån värderingar, ledarskap, rekrytering, utbildning, belöningar, befordring och symboler. Vidare visade studien även att extern hjälp kan användas för att påverka och kontrollera organisationskulturen. Hur medlemmarna påverkades av kulturstyrningen skiljde sig mellan de olika styrverktygen däremot har inga tydliga skillnader mellan de olika hierarkiska nivåerna påvisats.

Dagens industri utger årligen en lista över de företag som etablerat sig på marknaden och utmärkt sig med en intensiv tillväxt på kort tid, dessa benämner de som gasellföretag. I media har gasellföretag målats upp som hjältar av den anledningen att de utgör en stor samhällsnytta i form av nya arbetstillfällen. Tidigare undersökningar har visat att företag med stark och intensiv tillväxt i större utsträckning riskerar att likvideras än företag med långsammare och stabilare tillväxt. Detta grundar sig ofta på svårigheter med att hinna anpassa organisationsstrukturen efter den snabba tillväxten. I takt med att gasellföretag växer ökar avståndet mellan ledning och medarbetarna. Detta ökar behovet av kontroll och uppföljning för att säkerhetsställa att medarbetarna arbetar i enlighet med företagets mål och inriktning. Tidigare undersökningar har visat att det är främst den interna kontrollen som brister hos de gasellföretag som likviderats. Ska ledningen styra gasellföretaget mot ett bestämt mål krävs det att verksamhetsstyrning och kommunikation är anpassat efter rådande omständigheter. I den här studien har därför en undersökning genomförts baserat på fyra olika gasellföretag samt ett tillväxtrådgivarföretag. Studien syftar till att ge en beskrivande och förklarande bild av hur gasellföretagen arbetar för att utveckla och bearbeta den interna kommunikationen anpassat till tillväxttakten. Uppsatsen behandlar även vilka kommunikationsproblem som kan uppkomma på grund av organisationsstrukturer som ej anpassats efter företagets tillväxttakt och förändrade mål. Resultatet av undersökningen visade att gasellföretag måste formalisera företagets struktur och anpassa kommunikationskanalerna härefter. I samband med detta krävs det att ledningen har förtroende för sina anställda och överlämnar eller delegerar nödvändiga ansvarsområden till andra medarbetare inom företaget. Fokus hos ledningen hamnar istället mer på strategiskt arbete. Ju bättre ledningen lyckas att samordna och integrera medarbetarna i enlighet med företags mål, desto mindre risk föreligger det att missförstånd och kommunikationsproblem ska uppstå.

No description available.

Bakgrund och problem: Den digitala transformationen har drastiskt påverkat hur bankernaskunder genomför sina bankärenden och de spenderar mindre tid på bankkontoret än tidigare.Samtidigt som bankerna vill att kunden ska bli mer självständig med sina bankärenden i ettlönsamhetssyfte vill de fortfarande ha en stark relation med kunden. Det är en utmaning förde lokala bankkontorscheferna att skapa långvariga kundrelationer när kunden interegelbundet kommer in till det lokala kontoret och om det lokala bankkontoret inte anpassarsitt arbetssätt riskerar de att kunderna blir mer flyktiga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lokala svenska bankkontor styr för attuppnå starka kundrelationer. Anledningen är att vi vill få en ökad förståelse för hur lokalabankkontor arbetar med kundrelationer i en alltmer digital värld och vad de intervjuadecheferna anser är rätt tillvägagångssätt för att lyckas med detta. Vi vill därmed bidra medkunskap om hur kundrelationer kan hanteras under denna delen av den digitalatransformationen. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ metod.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lokala bankkontorschefer i Kalmar Län.Medverkande banker var Handelsbanken, Häradssparbanken och Ölands Bank. Slutsats: Fem styrningsaktiviteter med tillhörande utmaningar har identifierats som hjälpertill att förklara hur det lokala bankkontoret arbetar för en stark kundrelation. De femstyrningsaktiviteterna är att kontoret ska vara proaktiva, skapa en kundfokuseradorganisationskultur, skapa mervärde, vara tillgängliga samt ha en säker personligidentifiering.

Kandidatuppsats (2FE24E),​ ​Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: ​Styrning i all ära - ​En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag Författare:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examinator:​ Elin Funck ​Handledare:​ Lise-Lotte Kans Institution: ​Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: ​Snabbväxande företag står för en stor del av den totala tillväxten i ekonomin och har stor betydelse för landets ekonomi. När tillväxten ökar i företag krävs en mer formaliserad ekonomistyrning. Vissa företag har en uttalad strategi medan andras strategi framgår i organisationens handlingar. Vissa forskare menar att snabbväxande företag bör använda sig av formell ekonomistyrning medan andra forskare menar att de bör använda sig av informell styrning. Syfte: ​Syftet med studien är att få en djupare förståelse för strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag. Uppsatsen bidrar till att belysa likheter och skillnader i snabbväxande företags strategi och ekonomistyrning. Fokus i ekonomistyrningen ligger på formell- och informell styrning. Metod: ​En kvalitativ komparativ flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. I studien har tre företag intervjuats vilka uppfyller kriterier för att vara snabbväxande tjänsteföretag. Slutsats: ​Ett snabbväxande tjänsteföretags strategi kan vara uttalad och utformad av ledningen tillsammans med de anställda eller kan den framgå genom organisationens handlingar. Snabbväxande tjänsteföretags formella styrning är viktig för organisationens struktur, ansvarsfördelning, planering och kontroll medans deras informella styrning är viktig för de anställdas motivation, tillfredsställande arbetsuppgifter och organisationens personliga ledningsstil. / Bachelor thesis (2FE24E), Civilekonomprogrammet, controller Title:​ Control in all respects - ​A study of strategy and management control in fast-growing service companies Authors:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examiner:​ Elin Funck Supervisor:​ Lise-Lotte Kans Institution:​ School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Background and problem:​ Fast-growing companies account for a large part of the overall growth in the economy and are of major importance for the country's economy. As growth increases in companies, a more formalized management control is required. Some companies have a pronounced strategy while others' strategies are reflected in the organization's actions. Some researchers argue that fast-growing companies should use formal management control while other researchers argue that they should use informal management control. Purpose: ​The purpose of the study is to gain a deeper understanding of strategy and management control in fast-growing service companies. The essay contributes to highlight similarities and differences in fast-growing companies strategy and management control. Focus in management control is on formal- and informal management control. Method:​ A qualitative comparative multivariate study with semi-structured interviews forms the basis for empirical material. In the study, three companies have been interviewed that meet criteria for being fast-growing service companies. Conclusion: ​A fast-growing service company's strategy may be pronounced and designed by management along with employees or may be reflected by the organization's actions. The formal management of fast-growing service companies is important for the organization's structure, division of responsibilities, planning and control while their informal management is important for employee motivation, satisfaction with duties and the organization's personal leadership style.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ansvarstagande för att följa organisationers uppförandekod skapas bland medarbetarna i organisationen. Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och består av en förstudie och åtta semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på en svensk bank.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att både formella och informella styrningsmetoder påverkar ansvarstagande till att följa uppförandekoden. Ansvarstagande skapas vidare till stor del i relation till andra, både medarbetare och också kunder. Den här studien visar att även kunden påverkar medarbetarens ansvarstagande för att följa uppförandekoden, att medarbetarna känner ansvar för att agera i enlighet med koden för att kunna hjälpa sina kunder på bästa sätt. Examensarbetes bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om hur ansvarstagande för att följa uppförandekoden skapas hos medarbetare inom banksektorn. Studien visar att medarbetarnas ansvarstagande påverkas av både formell och informell styrning. Studien visar vidare att också kunden, inte bara andra medarbetare, är en del i det socialiserande ansvarstagandet som påverkar etiskt agerande och att följa organisationens uppförandekod. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier inom olika kontexter för att undersöka hur banksektorn skiljer sig åt jämfört andra sektorer. Det vore vidare intressant att intervjua personer på olika nivåer, till exempel mellanchefer och chefer högre upp i organisationen, och undersöka hur ansvarstagande för att agera etiskt och följa uppförandekoden skapas hos dem. Det vore sedan intressant att jämföra hur ansvarsskapande sker beroende på var i organisationens hierarki man befinner sig. / Aim: The aim of this study is to investigate how accountability among an organisations employees is created when it comes to following the organisation’s code of conduct.  Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of one pilot study and eight semi-structured interviews with employees at a Swedish bank. Results and conclusions: The results show that both formal and informal management control influence accountability for following the code of conduct. Accountability is further created to a large extent in relation to others, both employees and also customers. This study shows that the customer influences the employee's accountability for following the code of conduct, and that the employees feel responsible for acting in accordance with the code in order to be able to help their customers in the best way.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about how accountability for following the code of conduct is created in the banking sector’s employees. The study shows that employees' accountability is affected by both formal and informal management control. The study further shows that the customer, not just other employees, is part of the social accountability that affects ethical behavior and following the organization's code of conduct.  Suggestions for future research: We propose future studies to carry out similar studies within different contexts to investigate how the banking sector differs compared to other sectors. It would also be interesting to interview people at different levels, for example middle managers and managers higher up in the organization, and investigate how taking accountability for acting ethically and following the code of conduct is created in them. It would then be interesting to compare how accountability creation takes place depending on where in the organization's hierarchy you are.

Bakgrund: Användningen av inhyrd personal har ökat till följd av ett ökat krav på flexibilitet och ingår numera allt oftare i personalstyrkan. Däremot inkluderas sällan den inhyrda personalen i den styrning som utformats för den ordinarie personalen. Styrning används för att påverka personalens beteenden så att de blir målkongruenta. Därför är det intressant att undersöka om inhyrd personal saknar ett målkongruent beteende och således har en negativ inverkan på företagets målkongruens. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och varför beteenden överlag skiljer sig åt mellan inhyrd och ordinarie personal hos ett valt företag. Forskningen skapar en djupare förståelse för hur inkludering/exkludering i olika styrmekanismer kan påverka de inhyrdas bidrag till målkongruens. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats. Den forskningsdesign som tillämpats är en enfallsstudie. Empirin till studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med både inhyrd och ordinarie personal samt deras närmsta chef. Materialet har sedan analyserats och tolkats för att besvara forskningsfrågorna. Slutsats: Studien fann att de inhyrda medarbetarna har ett mindre målkongruent beteende än de ordinarie. Skillnaden beror framförallt på de inhyrdas exkludering från företagets formella styrmetoder. Att de inhyrda för det mesta inkluderas i de informella styrmetoderna förklarar varför de inhyrda till viss del ändå uppvisar ett målkongruent beteende. / Background: The use of temporary staff has increased as a result of an increased demand for flexibility and is now increasingly included in the personnel force. Despite that, the temporary staff are rarely included in the control designed for the ordinary staff. Control is used to influence staff behavior so that they become goal-congruent. Therefore, it is interesting to investigate if the temporary staff lack a goal congruent behavior and thus have a negative impact on the company's goal congruence. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and why behaviors differ between temporary and ordinary staff, at a chosen company. The research creates a deeper understanding about how the inclusion/ exclusion in different control mechanisms influence the temporary staff to contribute to the target congruence Method: The study applies a qualitative research strategy with an inductive approach. The research design that has been applied is a case study at a chosen company. The empirical study has been collected through qualitative interviews with both temporary and ordinary staff and their closest manager. The material has then been analyzed and interpreted to answer the research questions. Conclusion: The study found that the temporary staff have a less goal-congruent behavior than the ordinary staff. The difference is mainly due to the temporary’s exclusion from the company's formal control methods. For the most part, the temporary staff is included in informal control methods, which explains why the they to some extent still have a goal-congruent behavior.

Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas.   Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner. / Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.

Bakgrund: Det råder en i allmänhet ökad efterfrågan om hållbara leverantörskedjor. Tillverkningen av hemelektronik är däremot både socialt och miljömässigt icke-hållbar vilket på senare år har uppenbarat sig i stor omfattning. Med tanke på att återförsäljarna av hemelektronik är många gånger fler än tillverkarna är återförsäljarna i en potentiell beroendeställning gentemot tillverkarna vilket väcker intresse för hur svenska återförsäljare av hemelektronik bör verka för hållbara leverantörskedjor. Syfte: Denna studie avser att beskriva konsumenters efterfråga och myndigheters påverkan på hållbara leverantörskedjor, beskriva den potentiellt asymmetriska relationen mellan tillverkare och återförsäljare på hemelektronikmarknaden samt utforska hur svenska återförsäljare bör verka för en hållbar leverantörskedja. Detta med tanke på den i allmänhet ökade efterfrågan på hållbara leverantörskedjor och den potentiellt svaga förhandlingskraft som återförsäljare av hemelektronik i Sverige innehar gentemot tillverkare. Slutsats: Konsumenters efterfrågan om hållbara leverantörskedjor i hemelektroniken är låg medan myndigheters efterfrågan om hållbar hemelektronik yttrar sig i form av striktare lagar. Beroendeställningen som svenska återförsäljare av hemelektronik har till tillverkare påverkar möjligheten att upprätthålla sina egenformulerade uppförandekod gentemot leverantörer, möjligheten till leverantörsbyte och garantin av en genomgående hållbarhet leverantörskedjan. För att påverka leverantörskedjorna till att bli mer hållbara använder sig återförsäljarna av styrmedel som uppförandekoder för leverantörer, relationsbyggande, utbildning och tillit. För att dessa ska ha största möjliga effekt rekommenderas en kombination av flera styrmedel. Formella som informella. Kunskapsbidrag: Då studien varit inriktat mot den svenska hemelektronikmarknaden har gjort resultatet till en vidareutveckling av befintliga teorier. Studien förväntas vara ett bidrag för framförallt återförsäljande aktörer och branschorganisationer på den svenska hemelektronikmarknaden Vidare är även resultatet användbart för organisationer som identifierar sig i den beroendeställning som studiens fallföretag befinner sig i samt ämnar att påverka hållbarheten i sina leverantörskedjor. / Background: There is a generally growing demand for sustainable supply chains. On the other hand, the production of consumer electronics is both socially and environmentally unsustainable, which has been revealed in recent years. Considering that the retailers of consumer electronics are many times more than manufacturers, dealers could potentially be in a state of dependence against manufacturers, which raises interest in how Swedish retailers of consumer electronics can work for sustainable supply chains. Aim: This study intends to describe consumers’ demand governments’ impact on sustainable supply chains, describe the potentially asymmetric relationship between manufacturers and retailers in the consumer electronics market, as well as investigating how Swedish retailers should work for a sustainable supply chain. This in view of the generally increased demand for sustainable supply chains and the potentially weak negotiating power that retailers of consumer electronics in Sweden hold against manufacturers. Conclusion: Consumers' demand for sustainable supply chains in consumer electronics is low, while authorities demand for sustainable consumer electronics expresses itself in the form of stricter laws. Swedish electronic retailers dependency on manufacturers affects the ability to maintain their proprietary code of conduct vis-à-vis suppliers. Moreover it affects the possibility of switching suppliers and the guarantee of an overall sustainable supply chain. In order to influence the supply chains to become more sustainable, retailers use instruments such as codes of conducts for suppliers, relationship building, education and trust. In order for these to have the greatest effect, a combination of several instruments is recommended. Formal as informal. Contribution of knowledge: Since this study has been focused on the Swedish consumer electronics market has made the result a development of existing theories. The thesis is expected to be a contribution primarily for retailers and industry organizations that are active on the Swedish consumer electronics market. Furthermore, the result is also useful for organizations that identify themselves in the same dependency as the study’s cases and intend to influence the sustainability on their supply chain.

Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen. / Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.