This thesis examines the role of management accounting control practices in interorganisational alliances (IOAs) involving non-cash, ‘value in kind’ (VIK) transactions. The research involves a retrospective case study of the Sydney 2000 Olympic Games, which examines how the Sydney Organising Committee for the Olympic Games, (SOCOG), managed and accounted for over $360 million of VIK. The case study is based on document study and interviews with individuals involved with this aspect of the 2000 Olympic Games. Following a review of previous research concerning both the life cycle (Das and Teng 2002, Moores and Yuen 2001) and the nature of formal accounting controls (Dekker 2004) in IOAs, two research questions are developed. Firstly, what kinds of formal accounting controls are required to manage VIK over the life cycle of an IOA? Secondly, how are extant accounting controls localised through the practice of managing VIK? This thesis finds the VIK resources are significant to the recipient parties and the IOAs in general. These VIK transactions, however, have been overlooked in previous accounting research with little significant recognition in prior studies or contemporary professional discourse. There is a lack of directly transferable expertise from traditional accounting practices in relation to the following aspects of the management and control of VIK – recognition, planning/budgeting, procedures/rules and performance monitoring. Formal control activities were all experimented with and improvised in order to deal with the challenges presented by the significance of VIK. A ‘drift’ in accounting technologies has been documented by this study (Andon et al 2007). Given the potential economic significance of VIK transactions, this suggests a need for both further research and professional discourse in this area to ensure sufficient visibility of, and management planning and control for, VIK transactions. Future research could include studies of: management and control of VIK in real time; provider organisations and the impact of VIK on their formal accounting controls; the role of social or informal controls and trust in negotiating and managing VIK; IOAs involving organisations that are operated as an indefinite going concern and, the recognition, valuation and attestation of VIK resources across a range of organisations.

This thesis examines the role of management accounting control practices in interorganisational alliances (IOAs) involving non-cash, ‘value in kind’ (VIK) transactions. The research involves a retrospective case study of the Sydney 2000 Olympic Games, which examines how the Sydney Organising Committee for the Olympic Games, (SOCOG), managed and accounted for over $360 million of VIK. The case study is based on document study and interviews with individuals involved with this aspect of the 2000 Olympic Games. Following a review of previous research concerning both the life cycle (Das and Teng 2002, Moores and Yuen 2001) and the nature of formal accounting controls (Dekker 2004) in IOAs, two research questions are developed. Firstly, what kinds of formal accounting controls are required to manage VIK over the life cycle of an IOA? Secondly, how are extant accounting controls localised through the practice of managing VIK? This thesis finds the VIK resources are significant to the recipient parties and the IOAs in general. These VIK transactions, however, have been overlooked in previous accounting research with little significant recognition in prior studies or contemporary professional discourse. There is a lack of directly transferable expertise from traditional accounting practices in relation to the following aspects of the management and control of VIK – recognition, planning/budgeting, procedures/rules and performance monitoring. Formal control activities were all experimented with and improvised in order to deal with the challenges presented by the significance of VIK. A ‘drift’ in accounting technologies has been documented by this study (Andon et al 2007). Given the potential economic significance of VIK transactions, this suggests a need for both further research and professional discourse in this area to ensure sufficient visibility of, and management planning and control for, VIK transactions. Future research could include studies of: management and control of VIK in real time; provider organisations and the impact of VIK on their formal accounting controls; the role of social or informal controls and trust in negotiating and managing VIK; IOAs involving organisations that are operated as an indefinite going concern and, the recognition, valuation and attestation of VIK resources across a range of organisations.

Kandidatuppsats (2FE24E),​ ​Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: ​Styrning i all ära - ​En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag Författare:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examinator:​ Elin Funck ​Handledare:​ Lise-Lotte Kans Institution: ​Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: ​Snabbväxande företag står för en stor del av den totala tillväxten i ekonomin och har stor betydelse för landets ekonomi. När tillväxten ökar i företag krävs en mer formaliserad ekonomistyrning. Vissa företag har en uttalad strategi medan andras strategi framgår i organisationens handlingar. Vissa forskare menar att snabbväxande företag bör använda sig av formell ekonomistyrning medan andra forskare menar att de bör använda sig av informell styrning. Syfte: ​Syftet med studien är att få en djupare förståelse för strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag. Uppsatsen bidrar till att belysa likheter och skillnader i snabbväxande företags strategi och ekonomistyrning. Fokus i ekonomistyrningen ligger på formell- och informell styrning. Metod: ​En kvalitativ komparativ flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. I studien har tre företag intervjuats vilka uppfyller kriterier för att vara snabbväxande tjänsteföretag. Slutsats: ​Ett snabbväxande tjänsteföretags strategi kan vara uttalad och utformad av ledningen tillsammans med de anställda eller kan den framgå genom organisationens handlingar. Snabbväxande tjänsteföretags formella styrning är viktig för organisationens struktur, ansvarsfördelning, planering och kontroll medans deras informella styrning är viktig för de anställdas motivation, tillfredsställande arbetsuppgifter och organisationens personliga ledningsstil. / Bachelor thesis (2FE24E), Civilekonomprogrammet, controller Title:​ Control in all respects - ​A study of strategy and management control in fast-growing service companies Authors:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examiner:​ Elin Funck Supervisor:​ Lise-Lotte Kans Institution:​ School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Background and problem:​ Fast-growing companies account for a large part of the overall growth in the economy and are of major importance for the country's economy. As growth increases in companies, a more formalized management control is required. Some companies have a pronounced strategy while others' strategies are reflected in the organization's actions. Some researchers argue that fast-growing companies should use formal management control while other researchers argue that they should use informal management control. Purpose: ​The purpose of the study is to gain a deeper understanding of strategy and management control in fast-growing service companies. The essay contributes to highlight similarities and differences in fast-growing companies strategy and management control. Focus in management control is on formal- and informal management control. Method:​ A qualitative comparative multivariate study with semi-structured interviews forms the basis for empirical material. In the study, three companies have been interviewed that meet criteria for being fast-growing service companies. Conclusion: ​A fast-growing service company's strategy may be pronounced and designed by management along with employees or may be reflected by the organization's actions. The formal management of fast-growing service companies is important for the organization's structure, division of responsibilities, planning and control while their informal management is important for employee motivation, satisfaction with duties and the organization's personal leadership style.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ansvarstagande för att följa organisationers uppförandekod skapas bland medarbetarna i organisationen. Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och består av en förstudie och åtta semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på en svensk bank.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att både formella och informella styrningsmetoder påverkar ansvarstagande till att följa uppförandekoden. Ansvarstagande skapas vidare till stor del i relation till andra, både medarbetare och också kunder. Den här studien visar att även kunden påverkar medarbetarens ansvarstagande för att följa uppförandekoden, att medarbetarna känner ansvar för att agera i enlighet med koden för att kunna hjälpa sina kunder på bästa sätt. Examensarbetes bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om hur ansvarstagande för att följa uppförandekoden skapas hos medarbetare inom banksektorn. Studien visar att medarbetarnas ansvarstagande påverkas av både formell och informell styrning. Studien visar vidare att också kunden, inte bara andra medarbetare, är en del i det socialiserande ansvarstagandet som påverkar etiskt agerande och att följa organisationens uppförandekod. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier inom olika kontexter för att undersöka hur banksektorn skiljer sig åt jämfört andra sektorer. Det vore vidare intressant att intervjua personer på olika nivåer, till exempel mellanchefer och chefer högre upp i organisationen, och undersöka hur ansvarstagande för att agera etiskt och följa uppförandekoden skapas hos dem. Det vore sedan intressant att jämföra hur ansvarsskapande sker beroende på var i organisationens hierarki man befinner sig. / Aim: The aim of this study is to investigate how accountability among an organisations employees is created when it comes to following the organisation’s code of conduct.  Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of one pilot study and eight semi-structured interviews with employees at a Swedish bank. Results and conclusions: The results show that both formal and informal management control influence accountability for following the code of conduct. Accountability is further created to a large extent in relation to others, both employees and also customers. This study shows that the customer influences the employee's accountability for following the code of conduct, and that the employees feel responsible for acting in accordance with the code in order to be able to help their customers in the best way.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about how accountability for following the code of conduct is created in the banking sector’s employees. The study shows that employees' accountability is affected by both formal and informal management control. The study further shows that the customer, not just other employees, is part of the social accountability that affects ethical behavior and following the organization's code of conduct.  Suggestions for future research: We propose future studies to carry out similar studies within different contexts to investigate how the banking sector differs compared to other sectors. It would also be interesting to interview people at different levels, for example middle managers and managers higher up in the organization, and investigate how taking accountability for acting ethically and following the code of conduct is created in them. It would then be interesting to compare how accountability creation takes place depending on where in the organization's hierarchy you are.

Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen. / Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar. / Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.

Bakgrund: Under senare år har cirkulär ekonomi fått allt större uppmärksamhet som ett lovande koncept för att öka den globala hållbarheten och motverka resursbrist. På organisationsnivå handlar arbete mot en cirkulär ekonomi, cirkulärt arbete, om att följa nya principer för att bedriva hållbarhetsarbete och en möjlighet att förena detta med ekonomiska fördelar. Cirkulärt arbete kan därför förväntas skilja mellan offentliga och privata organisationer. Konceptet innebär också att nya mål formuleras och nya strategier används för att nå dessa, varför den formella ekonomistyrningen kan komma att behöva anpassas till det cirkulära arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur offentliga respektive privata organisationer kan arbeta cirkulärt samt hur och varför formell ekonomistyrning anpassas till cirkulärt arbete. Detta för att bidra med kunskap till organisationer som vill utveckla en mer cirkulär verksamhet samt för att göra ett teoretiskt bidrag till forskningen om cirkulär ekonomi i organisationer och formell ekonomistyrning i cirkulärt arbete. Metod: Studiens metod är en tvåfallsstudie i en offentlig respektive en privat organisation. Slutsatser: Studiens slutsatser är att cirkulärt arbete i offentliga organisationer riktas mycket mot utveckling av cirkulär ekonomi i samhället samt att privata organisationer försöker förena hållbarhetsansvar med ekonomiska fördelar genom att utnyttja resurser i högre utsträckning samt förbereda sig inför ett samhälle som stödjer cirkulär ekonomi. Det cirkulära arbetet kan också skilja på grund av organisationens förutsättningar. Den formella ekonomistyrningen anpassas främst genom man försöker påverka medarbetare till att engagera sig i cirkulärt arbete. Vidare krävs tydligare planering samt nya mått för att driva och utvärdera det cirkulära arbetet. Planering och beslutsfattande kräver också en ökad detaljnivå och ett längre tidsperspektiv i styrning mot cirkulärt arbete. / Background: In recent years, circular economy has gained increased attention as a promising concept for global sustainability and solution for resource scarcity. Moving towards a circular economy in organizations is about following new principles for increased sustainability which can lead to economic benefits. The work towards a more circular organization may differ between public and private organizations. The concept also leads to new goals and strategies, which may lead to a need for the formal management accounting and control to be adapted in organizations that adopt the concept. Purpose: The purpose of this thesis is to explain how public and private organizations can work towards a circular economy and how and why formal management accounting and control is adapted to this work. This can lead to a contribution of knowledge for organizations that want to adopt the concept and a theoretical contribution about circular economy in organizations and formal management accounting and control. Method: The method is a case study in two cases: one public and one private organization. Conclusions: The conclusions of this study are that public organizations aim for a development of circular economy on a societal level and private organizations try to accommodate social responsibilities with economic benefits by increasing recourse utility and prepare for a society where circular activities are supported. Preconditions in organizations determines what circular activities are possible. The formal management accounting and control has been adapted mainly in cultural controls to engage co-workers. Clear goals and measures are developed to drive and evaluate the circular work. Planning and decision-making are also more detailed and have longer time perspectives.

För att uppnå FN:s hållbarhetsmål krävs en hållbar omställning. Denna omställning kommerkräva stora investeringar inom innovation och äldre industrier. I norra Sverige pågår ett stortarbete med den gröna omställningen vilket har medfört ökad efterfrågan på arbetskraft iregionen vilket även höjt efterfrågan på bostäder. En omfattande underhållsskuld gällandefastigheter inom svenska kommuner visar på behovet av fastighetsinvesteringar i Norrbottenskommun samt övriga i Sverige. Strategiska investeringsbeslut är komplexa med mångapåverkande faktorer. Syftet med studien är därför att beskriva och förklara användandet avstyrmodeller under planeringsprocessen för strategiska investeringsbeslut inomfastighetsbranschen. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats där semitstruktureradeintervjuer genomförts på 6 olika organisationer inom fastighetsbranschen. Insamlad empirivisade på att investeringsbeslut fattas effektivare jämfört med vad planeringsprocessen utgjordeenligt teorin. Alla respondenter i studien uttryckte en stor potential i den hållbara omställningsom sker, gällande ämnet som helhet samt i organisationens perspektiv. Studiens resultat visaratt formell styrning implementeras i ett tidigt skede av planeringsprocessen genom finansiellakalkyler och mått. Det vanligaste måttet på en investering var totalavkastning. Studiens resultatredogör även för att informell styrning i form av erfarenhet och intuition kan påverkainvesteringsbeslut. Till sist resulterar studien i att den kommunala verksamheten till stor delpåverkas av politiska faktorer samt att dess likheter med privata organisationer är få. / To achieve the United Nations sustainability goals the world is required to make extensivechanges. A great number of investments are needed within innovation and outdated industries.In northern Sweden a substantial project of a green conversion is proceeding. These biginvestment leads to an increasing demand of labor which also leads to an increasing demand ofreal estate in the region. An extensive maintenance debt regarding real estate shows the needfor real estate investments in the municipality of Norrbotten and the rest of Sweden. Strategicinvestments are complex with a lot of influencing factors. The purpose of the study is thereforeto describe and explain the use of management control systems during the planning process forstrategic investment decisions in the real estate industry. The research method of this study isqualitative with an abductive approach, semi structured interviews were conducted with 6organizations in the real estate industry. Collected empirical evidence showed that investmentdecisions are made more efficiently compared to the planning process in theory. All respondentsin the study expressed great potential in the sustainable change that is taking place, regardingthe subject as a whole and in the organization's perspective. The results of the study show thatformal management control systems are implemented at an early stage of the planning process,through financial calculations and measures. The most common measure of an investment wastotal return. The results of the study also state that informal management control systems in theform of experience and intuition can influence investment decisions. Finally, the study showsthat municipal activities are being largely influenced by political factors and that its similaritieswith private organizations are few.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

Bakgrund: Samhället efterfrågar idag allt mer att samtliga aktörer på marknaden ska arbeta med hållbarhet. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna styr sin verksamhet för att möta denna efterfrågan och på så sätt fortsatt vara konkurrenskraftiga. För att styra organisationer i eftersträvad riktning krävs både formella och informella styrmedel. För att uppnå en flexibilitet för att på så sätt kunna följa med i hållbarhetsutvecklingen krävs därför en förståelse för de formella och informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den hållbara integreringen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur formell och informell styrning idag används av banker för att uppnå hållbarhetsmål inom banksektorn.   Metod: Studien är en kvalitativ studie med en tvärsnittsdesign där tre svenska banker studerats. Empirin består av elva semistrukturerade intervjuer med medarbetare på tre olika banker. Vidare utgår studien från en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera hållbarhetsmål. Det finns en viss variation mellan olika bankers användning av styrmedel men överlag används de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur i större utsträckning än de formella styrmedlen. Slutligen påvisar studien att styrmedlen: kommunikation, kompetensutveckling och prestationsmätning efterfrågas av medarbetarna för att mer aktivt kunna arbeta med hållbarhetsintegrering. / Background: The society today is increasingly demanding that all companies on the market work with sustainability. As a result of the rapidly changing market, demands are made on how the banks manage their operations in order to meet this demand and thus remain competitive. In order to lead organizations in the desired direction, both formal and informal means of control are required. Achieving flexibility to keep up with sustainability developments therefore requires an understanding of the adaptation and use of formal and informal instruments when integrating sustainability.  Aim: The purpose of this study is to investigate how formal and informal management control systems are currently used by banks to achieve sustainability integration in the banking sector.  Methodology: The study is a qualitative study with a cross-sectional research design in which three Swedish banks were studied. The empirical study consists of eleven semi-structured interviews with employees from three different banks. Furthermore, the study is based on an abductive approach.   Conclusion: The study shows that banks use both formal and informal management control systems to integrate sustainability goals. There is some variation between different banks use of the management control systems, but in general the informal management control systems, communication, competence development and organizational culture are used to a greater extent than the formal management control systems. In order for the banks to be able to integrate their sustainability goals, the study demonstrates the importance of communication, competence development and performance measurement being requested by employees in order to be able to work actively with the sustainability integration.