<p>Sammanfattning</p><p>Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva.</p><p>Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt.</p><p>Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning.</p><p>I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag.</p><p>Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.</p>

<p><p><strong>Uppsatsens titel: </strong>Två kulturer under ett tak. Franchising – IKEA, en fallstudie</p><p><strong>Kurs: </strong>EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong>  Codine Assaad och Ulrika Mauricci</p><p><strong>Handledare: </strong>Björn Johansson</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.</p><p><strong>Metod: </strong>De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.</p><p><strong>Modeller: </strong>De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.</p><p> Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.</p><p> Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.</p><p> Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Datum:             </strong>2009-05-29</p><p><strong>Nivå:                 </strong>Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng<strong></strong></p><p><strong>Författare:       </strong>Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson </p><p><strong>Handledare:     </strong>Ulla Pettersson<strong></strong></p><p><strong>Titel:                 </strong>Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell</p><p><strong>Problem:          </strong>Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.</p><p><strong>Syfte:                </strong>Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.</p><p><strong>Metod:              </strong>I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.</p><p><strong>Slutsats:            </strong>I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal.</p><p>Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad.</p><p>Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.</p>

<p>Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad. De debattartiklar som varit av intresse för studien har utgivits under en tidsperiod som sträckt sig mellan den 12 februari 2009 och den 12 mars 2009, det vill säga från den dagen då kulturutredningens betänkande lämnades in och en månad framåt. Varför en studie av detta slag varit av intresse är på grund av att debatten kan tyckas handlar om mer än bara estetik. Men vad? Vad är det som diskuteras i kulturdebatten egentligen?</p>

<p>Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.</p><p>Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.</p><p>Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.</p><p>Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.</p>

<p>Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM.</p><p>De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö.</p><p>Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.</p>

<p>Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. </p><p>Syfte: Undersökningen har två syften. Det första är att beskriva och analysera hur det ekonomiska styrsystemet utformas och används i dotterbolag i Baltikum som ägs av svenska moderbolag. Det andra är att bidra till en ökad förståelse för hur den kulturella kontexten påverkar utformningen av ekonomiska styrsystem i Baltikum. </p><p>Metod: Undersökningen bygger på intervjuer med tre svenska företag som har dotterbolag i Baltikum, samt med personer med stor kunskap inom problemområdet. </p><p>Resultat: Undersökningen påvisar att de tre fallföretagen har olika angreppsätt när det gäller utformningen och användningen av det ekonomiska styrsystemet. Dessutom att den kulturella kontexten är av stor betydelse för utformningen och användningen av styrsystemet. Det sovjetiska arvet ökar behovet av kontroll föratt reducera risken med utlandsverksamheten. Kontrollen sker delvis med hjälp av användningen av det ekonomiska styrsystemet, men även med hjälp av en anpassning till det sovjetiska arvet. Undersökningen lyckades även identifiera fem olika perspektiv som belyser hur denna anpassning görs. Dessa är: Frikoppling av verksamheten, kulturell förståelse, hälsosam skepsis, ömsesidig anpassning och kunskap om hantering av individer och val av rätt personal.</p>

<p>Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.</p>

<p><strong>Problem och syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.</p><p><strong>Metod: </strong>Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.</p>