<p>Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.</p>

Denna litteraturstudie undersöker affärssystemens effekt på ekonomers ändrade roller. Syftet är att skapa en översikt över vad som tidigare skrivits om effekterna för ekonomer vid implementering av ett affärssystem. Avsikten är att skapa en förståelse för vad tidigare forskning bidragit med och därmed få en bättre bild om vad det skulle kunna forskas mer om. För att få en översikt över tidigare forskning samlades artiklar inom detta ämne från vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna delades in efter val av metod och huvudgrupperingen var ”studier med case” och ”studier utan case”. Studien har lett till slutsatsen att nuvarande forskning endast visar på begränsade förändringar för ekonomerna. Detta tror vi kan bero på att deras roller påverkas av mer än endast affärssystemet, till exempel externa konsulter. Tidigare forskning har fokuserat på att studera ändringar som uppstår i direkt anslutning till implementeringen av affärssystemen. Förslag till vidare forskning är att studera de långsiktiga effekterna av implementeringen av affärssystem samt se vilken inflytelse andra faktorer än affärssystemet har för ekonomernas ändrade roller.

Människor tenderar att motiveras av olika saker och svarar på så vis olika på motivationsförsök. Det är därför viktigt för ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjörer är två grupper av akademiker som ofta figurerar på samma typer av arbetsplatser, därför blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjörer och hur de tenderar att motiveras en viktig fråga. En individs prestation är i högsta grad beroende av hur motiverad individen är att utföra en arbetsuppgift. För att utföra ett bra arbete behöver därmed individer känna sig motiverade i sitt arbete. Studiens syfte är att undersöka vad ekonomer och ingenjörer motiveras av och vilka eventuella skillnader som finns mellan de två grupperna. Uppsatsen baseras på en enkätstudie. Enkätstudien är utförd på ekonomer och ingenjörer vid ett stort internationellt företag som kommer vara anonymt i studien, där många ekonomer och ingenjörer är anställda. Studiens syfte har besvarats genom en enkätstudie med grunder i Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori och inre och yttre motivation. I undersökningen framkommer det att båda grupperna främst tenderar att motiveras av inre motivation och att det inre behovet är störst hos respondenterna. Faktorn som är viktigast för ekonomers motivation på arbetsplatsen är känslan av att prestera väl och den viktigaste faktorn för ingenjörernas motivation är ett intresse i arbetsuppgifterna. Den faktorn som gemensamt för de båda grupperna är den faktorn som är mest betydelselös för motivationen är status i min yrkesbefattning. Det har visats i studien att det främst är motivationsfaktorerna som är de mest betydelsefulla faktorerna för motivation hos båda grupper, även fast vissa hygienfaktorer visat sig mer betydelsefulla än vad Herzberg traditionellt förklarade de som. Studien har påvisat att det finns skillnader i hur de två grupperna motiveras. Skillnaderna är dock små men det finns tillfällen där det skiljer sig en del. Exempelvis motiveras ekonomer i en högre utsträckning av befordringsmöjligheter på arbetsplatsen än vad ingenjörer gör. Det är viktigt för ledningen i företag att lägga tyngd i ekonomer och ingenjörers inre motivation samt att försöka uppfylla det inre behovet hos individerna. Det finns även en betydelse för ledningen att behandla de två grupperna olika när det kommer till motivation för att uppnå bästa möjliga resultat för företaget.

Digitaliseringen är en pågående förändringsprocess där digitalisering beskrivs som förvandlingen från analoga arbetsrutiner till digitala. Inom redovisningsyrket är digitaliseringen avgörande för att behålla marknadsandelar och upprätthålla en konkurrenskraftig position. Däremot anses individers förändringsprocess som ett komplicerat område. Forskare menar att individers motstridighet till förändringar finns i människans natur. Denna uppsats tar sikte på fem olika barriärer som kan hämma en förändring: Acceptans, Bristfällig kommunikation, Rädsla, Okunskap och Flexibilitet. Forskare menar att om de anställda inte får rätt förutsättningar vid en förändring kan detta hämma en organisations digitaliseringsprocess. Redovisning är en väsentlig del i de flesta företag och det är inom denna sektor det sker konstanta uppdateringar och nylanseringar av system för att effektivisera. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förändringsbenägna ekonomer är med fokus på förändring av redovisningssystem. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen visar att det inte finns så många barriärer hos individer inom redovisningsyrket, men att de som finns påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat hur komplicerade arbetsuppgifter en individ hanterar, individens kognitiva förmåga samt individens demografiska egenskaper. Det är endast rädsla, okunskap och flexibilitet som är av självständig karaktär, dessa tre barriärer är nära korrelerade med individens demografiska egenskaper, som kön och ålder. Kommunikation är ingen individuell barriär i sig men är avgörande och spelar en stor roll för hur hög eller låg acceptansnivån till slut blir hos individen. Få individer var rädda för förändring och ser digitaliseringen mer som en tillgång eftersom den snarare effektiviserar och underlättar deras arbete. Majoriteten av respondenterna upplever dock att de inte får tillräckligt med information om vad en förändring innebär eller kommer innebära i deras yrkesroll. Studien visar även att flertalet respondenter idag har lättare att hantera förändringar än vad de hade förr eftersom det har blivit en del av deras yrke. / Digitalisation is an ongoing process of change, digitalisation is described as the transformation from analogue to digital work practices. In the accounting profession, digitalisation is crucial to retain market share and maintain a competitive position. However, the change process of individuals is considered a complex area. Researchers argue that individuals' resistance to change is inherent to human nature. This paper focuses on five different barriers that can inhibit change: Acceptance, Lack of communication, Fear, Lack of knowledge and Flexibility. Researchers believe that if employees are not given the right conditions during a change, these can inhibit an organization's digitalisation process. Accounting is an essential pillar in most companies and it is in this sector that there are constant updates and new launches of systems to improve efficiency. The purpose of the study was to increase knowledge about how willing economists are to change with a focus on the change of accounting systems. To fulfill the purpose, a qualitative study was conducted where data collection consisted of eight semi-structured interviews. This paper shows that there are not so many barriers among individuals in the accounting profession, but that those that exist are affected by various factors. These factors include, among other things, how complicated tasks an individual handles, the individual's cognitive ability but also demographic characteristics, like gender and age. Only fear, lack of knowledge and flexibility are of an independent nature; these three barriers are closely correlated with the individual's demographic characteristics. Communication is not an individual barrier in itself but is crucial and plays a major role in how high or low the level of acceptance ultimately becomes for the individual. Few individuals were afraid of change and see digitalisation more as an asset as it rather streamlines and facilitates their work. However, the majority of respondents feel that they do not receive enough information about what a change means or will mean in their professional role. The study also shows that most respondents today find it easier to handle changes than they did in the past because it has become part of their profession.

Försäljning av funktionella produkter inkluderar både varor och tjänster. Konceptet funktionella produkter innehåller många olika komponenter och säljs över långa kontrakt, vilket gör att dagens regelverk för redovisning inte ger tillräcklig vägledning. Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka utmaningar som uppstår ur ett redovisningsperspektiv vid försäljning av funktionella produkter. Syftet är också att skapa en förståelse för hur ekonomer använder dagens regelverk vid komplexa redovisningssituationer vid försäljning av funktionella produkter. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats, legat till grund för studiens genomförande. Studien har utgått från ett aktörssynsätt för att kunna skapa en förståelse för hur individen uppfattar utmaningarna kring försäljningen av funktionella produkter. Eftersom funktionella produkter är ett begrepp som inte är välkänt har intervjuer med tre ekonomer genomförts. Ett scenario som beskrev konceptet funktionella produkter presenterades för ekonomerna innan intervjuerna. Detta för att respondenterna skulle ha samma utgångspunkt inför intervjuerna. Vid intervjutillfällena berättade respondenterna hur de tolkade och bedömde situationen beskriven i scenariot. Med stöd i tidigare forskning har upprättandet av kontrakt, jämförbarhet med avseende på hantering av risker, redovisningsregler med bakgrund i produktens prissättning och komplexa redovisningssituationer identifieras som utmaningar vid försäljning av funktionella produkter. En komplex utmaning är att kontrakten sträcker sig över 20 till 30 år. En teoretisk referensram har utvecklats som legat till grund för att möjliggöra en analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar att ekonomens grundarbete bör innehålla bedömningar som kräver en hög grad av expertis för att redovisningen ska spegla verkligheten. Redovisningen av funktionella produkter ställer höga krav på ekonomens kunskap och bedömningar. Redovisningen av en funktionell produkt kan inte generaliseras eftersom varje funktionell produkt är speciellt framtagen för en viss kunds behov. Detta medför att det blir svårare att uppfylla kravet på jämförbarhet när företag börjar sälja fler komplexa produkter, vilket antas bidra till att utvecklingen av nya regelverk kommer att ta tid. En trolig lösning blir, att på samma sätt som när ekonomer i dag tillämpar regelverket IFRS 15, så kommer ekonomerna att utveckla egna standarder för att redovisningen ska uppfylla de kvalitativa egenskaperna. Utifrån denna studie anser vi att det är viktigt med fortsatt forskning om redovisning av funktionella produkter med avseende på skillnader mellan korta och långa kontrakt och hur försäljningen skiljer sig åt mellan företag. / Sales of functional products include both goods and services. The concept of functional products contains many different components and is sold over long contracts, which means that today’s regulations for accounting do not provide sufficient guidance. The purpose of this study is to identify and describe the challenges with an accounting perspective in the sale of functional products. The goal is also to create an understanding of how economists use today's rules in complex accounting situations when selling functional products. To be able to answer the purpose, the study has been performed with a qualitative research strategy and a deductive approach. The study has been taken from an actor's approach to create an understanding of how the individual perceives the challenges surrounding the sale of functional products. Since functional products are a concept that is not well known, interviews with three economists have been conducted. A scenario that described the concept of functional products was presented to the economists before the interviews so that respondents would have the same starting point for the interviews. During the interviews, the respondents told us how they interpreted and assessed the situation described in the scenario. With support in previous research, the establishment of contracts, comparability with regard to risk management, accounting rules with a background in product pricing and complex accounting situations have been identified as challenges in the sale of functional products. f A complex challenge is that the contracts extend over 20 to 30 years. A frame of references has been developed which has formed the basis for an analysis of the interviews. The results of the study show that the economist's basic work should include assessments that require a high level of expertise in order to reflect reality. The accounting of functional products places high demands on the economist's knowledge and assessments. The accounting of a functional product cannot be generalised because each functional product is specifically designed for the needs of a particular customer. This means that it will be more difficult to meet the comparability requirement when companies start to sell more complex products, which is expected to contribute to the development of new regulatory frameworks over time. A probable solution is that economists, just as when economists today apply the acquis IFRS 15, will develop their own standards of recognition to meet the qualitative characteristics. Based on this study, we believe that further research into the reporting of functional products is important in terms of the differences between short and long contracts and how sales differ between companies.

<p><strong>Problem </strong>I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer?</p><p><strong>Syfte</strong>Genom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav.</p><p><strong>Metod</strong>För att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering.</p><p><strong>Slutsats</strong>Resultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.</p>

Problem I vilken utsträckning motsvarar ekonomerna från Mälardalens högskola de krav som arbetsgivarna i Västerås och Eskilstuna med omnejd ställer på nyutexaminerade ekonomer? SyfteGenom att kartlägga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer från Mälardalens högskola utifrån ett arbetsgivarperspektiv, är huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bättre motsvara arbetsgivarnas krav. MetodFör att uppnå studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen där representanter fått svara på frågor om brister och förtjänster hos ekonomer från Mälardalens högskola, samt vilka krav som ställs på nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger på sekundärdata från väsentliga webbplatser och böcker om ämnet högskolestudier och rekrytering. SlutsatsResultatet av denna studie är huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna från Mälardalens högskola i hög utsträckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen ställer på sina nyanställda. De utvecklingsområden hos högskolan som framkommit är främst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bättre genom exempelvis praktik eller fler gästföreläsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har även visat sig att många företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra språk, IT och teknikförståelse.

Forskningsfrågor: 1: Hur arbetar serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet med digitaliseringen i Stockholms kommun? 2: Vilka framtida möjligheter och utmaningar föreligger vid digitaliseringen inom förvaltningen i uppsatsens studie? 3: Vad finns det för för- och nackdelar med arbetssättet i och med digitaliseringen inom serviceförvaltningen? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera erfarenheter från digitaliseringen i serviceförvaltningen i Stockholms kommun, dess framtida möjligheter och utmaningar, hur serviceförvaltningens ekonomiska verksamhet arbetar med digitaliseringen samt vilka för- och nackdelar det finns. Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod. Datainsamling gjordes genom intervjuer med kommunalt ansvariga och medarbetare inom den ekonomiska verksamheten i serviceförvaltningen. Slutsatser: Handlingsstyrning som anses byråkratiskt sker inom serviceförvaltningen och försvårar digitaliseringens framfart. Utmaningen blir att behålla mänskliga tjänster på avdelningen. Som fördelar och som möjligheter är alla nya sätt som digitaliseringen erbjuder och effektiviserar verksamheten. Nackdelarna är den fysiska hälsoaspekten. / Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect. Research questions: 1. How does the economic activity of the service administration work with digitalization in Stockholm municipality? 2. What future opportunities and challenges exist in the digitalisation of the administration in the study? 3.  What are the advantages and disadvantages of working with digitalization in the service administration? Purpose: The purpose of the study is to map and analyze experiences from the digitalization in the service administration in Stockholm municipality, its future opportunities and challenges, how service economics work with digitalization and what advantages and disadvantages there are. Method: The thesis used a qualitative management method. Data collection was done through interviews with municipal managers and employees in the finance department who run financial activities in service administration. Conclusions: Action control that is considered bureaucratic takes place within the service administration and makes the progress of digitization more difficult. The challenge will be to retain human services in the department. As benefits and opportunities are all new ways that digitalization offers and streamlines operations. The disadvantages are the physical health aspect.

Digitalisering är ett aktuellt ämne i dagsläget och teknologin har vuxit samt påverkat samhället. Det har påverkat ekonomer och deras arbetssätt. Det förekommer flertalet studier angående hur digitalisering påverkar ekonomrollen inom privat sektor, forskning kring ekonomernas egna erfarenheter och inom den offentliga sektorn är dock fåtalig. Offentlig sektor har kritiserats då den tekniska utvecklingen inte går framåt i den takt som övriga samhället. Detta då de har strukturer som försvårar införandet av moderniseringsarbete. Syftet med studien är att kartlägga och analysera erfarenheter med digitalisering samt möjligheter och utmaningar kring det utifrån ekonomers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där datainsamlingen gjordes på två offentliga organisationer genom sex semistrukturerade intervjuer. Digitalisering resulterar i att analog information skiftar till att bli digitaliserade. Den förbättrar den interna effektiviteten genom att effektivisera arbetsprocesser genom att eliminera manuella hanteringar och reducera de mänskliga felen. Ekonomistyrsystem handlar om att påverka beteendes hos medarbetarnas, men även chefernas beteende i organisationen. Studiens empiriska resultat visar att digitalisering har bidragit till en övergång från det analoga till det digitala. Det visar även att digitaliseringen har effektiviserat arbetsprocesser inom organisationerna. Vad gäller ekonomistyrningen i organisationerna har studien identifierat att det i arbetssättet främst råder en kombination av resultat- samt handlingsstyrning i organisationerna. Slutsatserna som studien presenterar är att fördelarna med digitalisering är att det har lett till effektivare arbetsprocesser och frigjort tid till mer kvalificerade arbetsuppgifter. Möjligheterna är att effektiviseringen leder till att mer fokus kan sättas på att hantera med kvalificerade arbetsuppgifter som faktiskt kräver det mänskliga ögat och minska de mänskliga felen. En nackdel är att ekonomerna inte besitter IT- kompetensen, och behöver ta hjälp av IT-avdelningen, vilket i sig är en utmaning då det uppstår utmaningar gällande kommunikationen. På grund utav detta upplever ekonomerna detta att systemen inte alltid är optimala att hantera utifrån deras arbetsuppgifter. Ytterligare en nackdel med digitaliseringen är att den påverkar den sociala kontakten och den kreativa förmågan negativt till följd av fler digitala möten istället för att träffas fysiskt. / Digitalization is a current topic at present and technology has grown and affected society. It has affected economists and their way of working. There are several studies regarding how digitalization affects the role of economists in the private sector, research on economists' own experiences and in the public sector is, however, few. The public sector has been criticized as technological development does not progress at the pace of the rest of society. This is because they have structures that make it difficult to introduce modernization work. The purpose of the study is to map and analyze experiences with digitization as well as opportunities and challenges around it from the perspective of economists. The study was conducted through a qualitative method where data collection was done on two public organizations through six semi-structured interviews. Digitization results in analog information shifting to being digitized. It improves internal efficiency by streamlining work processes by eliminating manual handling and reducing human error. Management control systems are about influencing the behavior of employees, but also managers' behavior in the organization. The empirical results of the study show that digitization has contributed to a transition from the analog to the digital. It also shows that digitalization has streamlined work processes within organizations. With regard to management control in the organizations, the study has identified that there is both results control and action control in the organizations. The conclusions that the study presents are that the advantages of digitization are that it has led to more efficient workflow processes and freed up time for more qualified tasks. The possibilities are that the streamlining leads to more focus being placed on dealing with qualified tasks that require the human eye and reduce human errors. A disadvantage is that economists do not possess IT skills, and need the help of the IT department, which is a challenge as challenges arise regarding communication. Due to this, economists experience that the systems are not always optimal to handle based on their tasks. Another disadvantage of digitalization is that it negatively affects social contact and creative ability as a result of more digital encounters instead of meeting physically.

År 2007 – 2008 var Finanskrisen i full kraft vilket forcerade många individer till att träda ut från aktiemarknaden. Ett hårdare finansiellt klimat och en mer komplex produktmarknad har resulterat i att alla individer inte kunnat parera marknadens hastiga förändringar och därmed invänta en framtida marknadsåterhämtning. Detta utfall kan således ha varit förknippat med stora förluster av finansiella tillgångar. Tidigare forskning indikerar att det existerar ett behov av finansiell förmåga vid dessa typer av krissituationer. Är investerares finansiella förmåga en lösning här? Och isåfall, vilka kunskaper är mest centrala för att uppnå en hög finansiell förmåga? I studiens teoretiska referensram redovisas tidigare forskning och en övergripande inblick ges i investerares portföljsammansättningar samt diversifiering av dessa. Först redogörs det för individers finansiella förmåga som innehar en central roll vid investeringar på aktiemarknaden då en hög finansiell förmåga tenderar att medföra möjligheter som kan frambringa goda ekonomiska förutsättningar. Vidare presenteras grundläggande portföljteori följt av diverse riskpreferenser som existerar i denna kontext. Därefter beskrivs de effekter som ofta uppkommer med i samband med finanskriser.  Syftet med studien är att undersöka hur ingenjörer och ekonomer bygger upp och omfördelar sina aktieportföljer. Ett grundläggande kriterium avseende urvalet är att de har erhållit en examen från Uppsala Universitet, inom antingen ekonomi eller ingenjörsskap, mellan år 2000 till 2018. Det centrala här är att identifiera vilka riskpreferenser som existerar för de båda urvalsgrupperna samt att analysera aktiemarknadsdeltagandet – detta för att identifiera möjliga skillnader utbildningarna emellan.  I kölvattnet av Finanskrisen har flertalet investerare uppvisat tendenser till ett mer riskaversivt beteendemönster där resultaten visar på ett reducerat risktagande efter Finanskrisens avslut (2009 – 2018) i förhållande till perioden innan Finanskrisens uppkomst (2000 – 2006). När effekten av Finanskrisen var som starkast (2007 – 2008) uppvisade investerarna ett tydligt avståndstagande från aktiemarknaden, där de som trots allt valde att stanna kvar på marknaden eftersökte mindre riskfyllda investeringsalternativ. Resultaten pekar på att urvalets ekonomer handlar utifrån en mer riskaversiv utgångspunkt gentemot ingenjörer som istället tenderar att uppvisa en mer riskneutrala inställning till marknadens investeringsalternativ. / During 2007 – 2008 when the global financial crisis was in full effect, a majority of the investors on the stock market were forced to exit due to a harsher financial environment and increasing complexity of financial products. The results of this outcome were associated with losses of financial assets for the investors. Previous research has identified and supported the need for financial literacy during financial crises. Could financial literacy be a key factor in resolving these issues? And if so, what kind of knowledge can lead to greater financial literacy? The purpose of this study is to examine how engineers and economists build and rebalance their portfolios. The aim has been to identify the risk preferences that exists for each target group, and to analyze stock market participation – before, during, and after the global financial crisis. This in turn, is crucial for the ability to compare the investors university education and to investigate possible differences in terms of knowledge. The results show that the investors in this study display risk averse behaviours and hold assets associated with risks that are lower than the market risk. Furthermore, economists tend to be more risk averse than engineers which in comparison are more risk neutral in their market behaviours.