Det här examensarbetet undersöker arkitektur som ett medel att förhöja en naturupplevelse. Det utforskar hur en byggnad kan fungera som ett pedagogiskt verktyg som genom kunskap inspirerar och underlättar för besökaren att upptäcka mer av miljön. Studier av rumsliga samband, materialitet och visuella kopplingar har resulterat i en vertikal rörelse genom det 28 meter höga besökscentrum som överblickar den omgivande naturen och dess olika naturtyper.Kopplade till utställningarna i naturumet finns paviljonger utplacerade i respektive naturtyp, vilka fungerar som utposter med information och specifika aktiviteter. De sex utposterna syns från respektive naturtyps utställningsplan i naturumstornet och fungerar som stationer i en rundvandring genom området, där besökare lockas att undersöka naturen på egen hand.Området är en av Naturvårdsverket föreslagen nationalpark, vars mosaik av naturtyper samverkar till en unik miljö. Naturumet är placerat mitt i skogen, i ett av de två provbrott som gjorts här i planerandet av ett större kalkbrott på platsen. Kontrasten mellan uppbruten mark och gammal urskog ger intressanta förutsättningar för arkitekturen, som hjälper till att berätta om den pågående konflikten mellan industrins exploateringsintressen och naturvårdens bevarandeintressen. / This master thesis explores architecture as a means to enhance the experience of nature. It investigates how a building can serve as an educational tool that through knowledge and facilities inspire visitors to discover more of the environment. The study of spatial relations, materiality and visual connections results in a vertical movement through a 28 meter high visitor centre, that overviews the surrounding nature and its different habitat types.In addition to the exhibitions in the visitor centre, pavilions are placed in each habitat, functioning as outpost with information and specific activities connected to them. The six outposts are visible from the lookouts in the central tower and linked together as milestones on a hike through the area, where visitors are urged to explore nature on their own.The area on northern Gotland is one of the EPA:s proposed National parks, in which a mosaic of habitats interact and create a unique environment. The Visitor center is placed in the forest, in one of the two tests quarries dug here in planning of a large limestone quarry. The contrast between the ruptured ground and the old wild-wood give interesting conditions for the architecture and helps telling the story about the pending conflict between industrial exploitation and nature preservation.

There has been an ongoing and noticed conflict in Sweden, between 2006-2019, regarding the opposite interests in an area called ”Ojnareskogen” (The forest of Ojnare), located in the north of Gotland, a Swedish island in the Baltic Sea. The site has high nature values and borders a protected conservation area, but there is also an interest in the site to be mined for limestone. Through an anthropological perspective, I have analysed the conflict using a trans-disciplinary theory within anthropology, called political ecology, particularly the perspective called political ontology. The conflict is discussed through the several actors that are involved, in addition to governmental institutions and the mining company, ENGO’s and grassroots movements have engaged. I will also pay attention to the conflict against the background of the increasing environmental awareness in today's society expressed in the term Anthropocene. In this context and regarding the ontological turn emphasis on non-human agents, I bring forward a previously invisible actor - the forest itself. / Mellan åren 2006–2019 pågick en uppmärksammad miljökonflikt på Gotland som gällde tillstånd för brytning av kalksten i området Ojnareskogen, ett område med höga naturvärden och angränsande naturskyddsområden. Förutom gruvbolaget och statliga aktörer engagerade sig icke-statliga miljöorganisationer och gräsrotsrörelser. I uppsatsen analyseras aktörerna och deras ställningstaganden med utgångspunkt i det antropologiska forskningsfältet politisk ekologi, särskilt det perspektiv som kommit att kallas politisk ontologi. Jag kommer även att sätta konflikten i relation till den ökade medvetenheten i samhället om naturens sårbarhet som aktualiserats genom antropocen. I den kontexten och med den ontologiska vändningens betoning av att även icke mänsklig agens bör höras, vill jag föra fram en tidigare osynlig aktör – skogen själv.