Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog. Barnen lär sig även uttrycka sig på olika sätt samt lär av andras erfarenheter och åsikter. Förskollärarna ansåg att det är viktigt att vara lyhörd, uppmuntra och bjuda barnen olika uttrycksformer, ge barnen tid att reflektera och samtala samt även bjuda barnen en trygg lärande miljö. Studiens slutsats var att estetiska redskap är en avgörande faktor för barnens språkutveckling, för att det är med estetiska redskap barnen bearbetar sina känslor, kunskaper, tankar och erfarenheter.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och läraren överför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger. Resultatet av studien visar att alla deltagande pedagoger har en positiv inställning till drama och att alla ser att drama kan användas som undervisningsmetod i olika ämnen. Det framkom även att drama särskilt gynnar elever med behov av särskilt stöd. Pedagogerna framhöll även att drama var en bra metod att använda sig av då det beskrevs som lustfyllt och att det kunde stärka eleverna på flera sätt. Slutsatsen i studien är att det är viktigt att belysa att vi står inför fallande resultat hos eleverna och att vi därför behöver se över hur vi kan förändra skolundervisningen för att så många elever som möjligt kan tillgodose sig kunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför olika uttrycksformer kan användas inom matematikundervisningen i lågstadiet för att skapa förståelse och motivera alla elever. Studien genomfördes med ett lärarperspektiv och fokuserar på multiplikation och division. För att undersöka valt område användes lärarintervjuer samt observation.   Resultatet visar på att olika uttrycksformer med fördel kan användas för att öka elevers motivation samt förståelse i de fall där undervisningen individanpassats. För optimalt användande utav olika uttrycksformer framkommer även att kommunikation har en stor betydelse.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat.Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor. Vi har valt att oss av en kvalitativ metod, eftersom vårt syfte riktar in sig på hur endast en skola fungerar vid en krissituation. Vi anser att vi fick ut mycket användbart material från intervjuerna. Den lästa litteraturen har gett oss kunskap, lett oss fram till vår problemformulering samt gett oss stöd i vårt arbete med resultat och analys av empirin. Resultatet vi fick fram var att det fanns också en stor kunskap inom området och den utvalda skolan var väl förberedd med krisplaner i krissituationer av olika omfattning. En del av resultatet blev att den krislåda som krisgruppen har satt ihop används vid både stora och små händelser.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt som används i matematikundervisningen i några klasser i skolår 1 och 4. Vidare ville vi även få reda på vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i några klasser i skolår 1 och 4. För att få svar på våra frågeställningar valde vi att använda två olika metoder i vår undersökning; klassrums¬observationer och ritmoment. Vårt resultat visade att de undersökta eleverna i skolår 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer än eleverna i skolår 4. Pedagogerna i skolår 4 verkade utgå mycket från läroboken men undersökningen visade även att det fanns en viss variation i arbetssättet i form av stenciler och arbete på datorn. Interaktionen i klassrummet mellan eleverna i skolår 1 och 4 var lik då eleverna arbetade enskilt eller två och två. Elevernas bilder från ritmomentet visade dock att skolår 1 även arbetade i grupp. Interaktionen mellan pedagogen och eleverna i skolår 1 bestod av öppna frågor med mer än ett svar. Eleverna fick då möjligheter att koppla uppgiften till sina egna erfarenheter. I skolår 4 var pedagogen mer lotsande vilket kan ha berott på pedagogens intention att hinna hjälpa alla elever. Enligt litteraturen kan arbetssättet och interaktionen i klassen påverka elevernas motivation att lära matematik.