Datum: [2020-06-02] Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo & Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen?- Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

Idag väljer många företag att vara alltmer digitaliserade, genom att exempelvis implementera mjukvarulösningar i form av Artificiell Intelligens (benämnt AI härefter). Rekryteringsbranschen är en av de branscher vars användning av AI ökar. Dels för att det leder till mer produktivitet, motverkar förekomsten av fördomar i rekryteringsprocessen, och ger rekryterare mer tid att fokusera på kandidat utvärderingar. Däremot väcker användningen av AI andra etiska frågor, eftersom AI-verktyg kan möjligtvis bibehålla, eller till och med förstärka existerande fördomar i rekrytering. Syftet med denna studie är att ta reda på om AI-verktyg är till hjälp med att hejda fördomar i rekrytering. Detta undersöks genom att intervjua rekryterare och chefer som använder AI-verktyg i rekryteringssyfte. En kvalitativ ansats har valts med en semistrukturerad intervjuform, för att få en djupare förståelse av rekryterare och chefers perspektiv. Resultatet som erhölls visade att respondenterna ansåg att det är i det första skede i rekryteringsprocessen, som det löper störst risk för fördomar. Dvs, granskning av CV, personliga brev eller vid första intervjutillfälle. Riskerna minskade enligt respondenterna efter implementering av AI- verktyg, bl.a. på grund av att AI-verktyget kunde hantera stora volymer av ansökningar. Trots att majoriteten av respondenterna var i början skeptiska i användandet av AI- verktyg, blev de positivt inställda efter implementeringen. Däremot kunde AI-verktyg ha egna brister som kan leda till nya fördomar eller förstärka existerande fördomar. Dessa brister som fördomsfulla algoritmer kan åtgärdas genom att uppfylla vissa kriterier. Enligt resultatet var de viktigaste kriterierna b.la. användarvänlighet, kandidatupplevelse, transparens och förmågan att förklara besluten som AI-verktyget gjorde. Alternativa lösningar, förutom användandet av AI-verktyg, undersöktes för att motverka fördomar i rekryteringen.

Med en mångfaldig arbetsplats följer många fördelar, ändå fortsätter underrepresenterade grupper ha en svag position på arbetsmarknaden. Arbetet mot detta påbörjas i rekryteringsprocessen men rekryterares unconscious bias kan stå i vägen för lyckade, mångfaldiga anställningar. Studiens syfte är att undersöka hur företag och enskilda rekryterare arbetar för att motverka unconscious bias vid rekrytering inom den privata sektorn för att öka den etniska mångfalden på arbetsplatsen. Frågorna berör vilka strategier som används samt hur enskilda rekryterare upplever att unconscious bias påverkar deras omdöme. Det empiriska materialet är insamlat från intervjuer med totalt åtta rekryterare från fem olika företag, varav några kommer från samma företag. Materialet har analyserats i en tematisk analys med hjälp av det psykologiska begreppet unconscious bias i relation till rekryteringsprocessen, där kompetensbaserad rekrytering utgör det främsta teoretiska perspektivet. Resultatet visade att det var få företag som använde uttalade strategier för att motverka unconscious bias i rekryteringsprocessen och snarare har sina egna metoder. Detta gällde alla strategier förutom beteendeintervjuer som de flesta intervjupersoner beskrev att de använder i sina rekryteringsprocesser. I princip samtliga företag utgår från en kompetensbaserad rekryteringsmodell vilket innebär att rekryteringsprocesserna fokuserar på kompetenser istället för fysiska attribut. Rekryterarna upplever att unconscious bias påverkar deras omdöme främst vid CV-granskning och kan ta sig till uttryck i första intryck och magkänsla. Det gick dock att utläsa skillnader i hur mycket man upplever sig påverkas av sin unconscious bias beroende på om man rekryterar internt eller externt till kunder. / A diverse workplace comes with many benefits, but minority groups keep having a weak position in the labour market. The work against this starts in the recruitment process but recruiters' unconscious bias can stand in the way of a successful, diverse recruitment. The aim of this study is to understand how organizations and individual recruiters work to counteract unconscious bias in recruitment within the private sector to increase ethnic diversity in the workplace. The questions for the study is what strategies organizations use for this and how individual recruiters experience that their unconscious bias affects their judgement. The empirical material comes from interviews with eight recruiters from five different companies, where some come from the same company. The materials have then been analyzed using thematic analysis with help from the psychological concept unconscious bias in relation to the recruitment process, where competency based recruitment is the main theoretical framework used. The result showed that there were few companies that used stated strategies to counteract unconscious bias in the recruitment process and rather have their own methods. This applied to all the mentioned strategies except for behavioural interviews which nearly all of the interviewees described as a strategy they use in their recruitment process. Almost every organization is working from a competency based recruitment strategy, which means the recruitment process focuses on competencies instead of physical attributes. The recruiters feel that their unconscious bias is mostly affecting their judgement when screening resumes and can take shape in a first impression or gut feel. However, it was possible to see some differences in how much they experienced they were affected by their unconscious bias depending on if they were recruiting internally or externally for clients.