För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare. Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen.   I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier. Vi tittar även på vilka grundförutsättningar det krävs för att lyckas med sina studier. Omotiverade elever skapar ofta en negativ stämning i klassen.    Hur skall vi då gå till väga för att klara denna situation och få med oss de elever som inte har samma ambition som de som vill i klassen. Det kan vara en svår nöt att knäcka. Stig har i sin tidigare undersökning Motivation på fordonsprogrammet (2002) kunnat se att där fanns tendenser som pekade på att vissa elever var omotiverade och inte tillräckligt motiverade att gå utbildningen. I vårt arbete vill vi undersöka om det finns omotivation bland fordonseleverna och hur vi ev. kan motivera dessa och ändra inställningen hos dessa. Som metod för undersökningen valde vi att ha anonyma enkäter som vi delade ut bland alla fordonsprogrammets närvarande elever. Vi gjorde även en enkät bland våra kolleger på programmet.   Med vår undersökning har vi kommit fram till att vi hade en del omotiverade elever trots att de flesta hade svarat att de trivdes. Skrämmande var att hälften av eleverna inte åt och sov ordentligt. Då är det svårt med motivation. Den visar också på att det behövs bättre information från grundskolan, fler studiebesök och föreläsningar om t.ex. framtidsutsikter inom fordonsbranschen samtidigt som det behövs ny teknik och att lokalerna behöver ses över. Det tål kanske att tänka på hur man kan lägga upp teorin på ett mer intressant och roligare vis och kanske försöka få med kärnämnena i uppgifter som har med fordon att göra.

<p>Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.

Hur vänder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?”How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?”ProblemområdeDetta arbete är en undersökande studie vilket innebär att jag har gjort fokusgruppsintervjuer för att ta reda på vad skolan kan göra för att öka motivationen hos elever som upplever skolan som tråkig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger på elevernas egna utsagor. Problemområdet baseras på skolans värdegrund som den beskrivs i ”Ny skollag i praktiken” (2010), i vilken det fastslås att skolan ska arbeta för alla människors lika värde och undervisningen skall anpassas till varje barn förutsättningar. Denna studies ansats är att urskilja olika faktorer till vad som ökar eller sänker elevernas motivation samt att koppla dessa faktorer till upplevelsen av kasam, känslan av sammanhang av Antonovky (2005). Författaren menar att begriplighet, hanterbarhet men framför allt meningsfullhet är starkt förknippat med motivation, utifrån detta perspektiv är det intressant att undersöka om eleverna själva uttrycker något liknande.MetodStudien är genomförd med en kvalitativ och hermeneutisk ansats, där syftet har varit att komma nära och tolka elevernas egna utsagor utifrån deras perspektiv. Datainhämtandet har skett genom intervjuer i fokusgrupper.3SyfteDet övergripande syftet med denna studie är att utifrån ett elev perspektiv undersöka vad skolan kan göra för att öka motivationen hos elever som upplever skolan som tråkig och icke meningsfull. Studien vill också ge ett utökat kunskapsbidrag till forskning om elevernas egen syn på vad skolan kan göra för att öka elevernas motivation.De preciserade frågeställningarna är: Hur upplever elever att pedagogernas bemötande påverkar deras motivation? Vilken syn har elever på betydelsen av relationer för deras motivation? Vad anser eleverna själva är det viktigaste för att de skall känna sig motiverade i skolan?KonklusionI denna studie gav eleverna sin syn på vad som var viktiga motivationshöjande inslag i skolan. Enligt elevernas utsagor fanns det en gemensam nämnare för att de skulle vara motiverade och kunna lyckas med skolans uppdrag relationernas betydelse. Goda relationer skapar förutsättningarna för att eleverna skall känna en hög upplevd känsla av sammanhang. Goda relationer mellan elev och lärare men också mellan elev och kompisar är en förutsättning för att den inre motivationen skall infinna sig. Det har visat sig i studien att det är det relationella perspektivet på lärande som eleverna föredrar. Den specialpedagogiska kopplingen till resultatet i denna studie är att pedagogerna i allmänhet men specialpedagoger i synnerhet bör utgå mer ifrån elevernas egna perspektiv när det gäller undervisningen, eleverna vill vara mer delaktiga. Pedagogerna bör även fokusera på att skapa möjligheter för de bakomliggande processerna till motivation, som känslan av sammanhang. Denna studies kunskapsbidrag är till stor del riktat mot skolan där undersökningen är gjord, men resultatet kan även användas av andra skolor med liknande problematik. Resultatet av denna studie kan användas för att utveckla den pedagogiska verksamheten genom att kontinuerligt efterforska och tillföra ny kunskap om hur skolans verksamhet påverkar den enskilda elevens motivation samt hur olika pedagogiska val påverkar barnens möjligheter till att de skall känna en positiv och motiverande inlärningssituation.

Ämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men inte för alla. Många elever upplever en utsatthet, vilket inte stämmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lärare i idrott och hälsa motivera dessa elever att delta i undervisningen? Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lärare och elev kan påverka motivationen hos de elever som sällan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som användes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år och gymnasieskolan genomfördes. Dessa lärare valdes ut genom ett strategiskt urval där förmågan att kunna bemöta och skapa goda relationer till eleverna var ett kriterium för deltagande i studien. I resultatet uttryckte lärarna att relationsarbete för ökad motivation kan äga rum om undervisningen präglas av trygghet, förståelse, omsorg och tillit. Vidare uttrycktes att detta kan skapas genom att ha en personlig relation till eleverna, föra en dialog med dem, vara tydlig och sätta sig in i deras värld. Ytterligare en utgångspunkt för att nå de eleverna som sällan eller aldrig deltar, beskrevs vara viljan att arbeta med människor. Slutsatserna utifrån studien visar att när eleven kan känna sig sedd, hörd och älskad av läraren, öppnas möjligheter för ökat lärande hos eleven. Det handlar också om att visa eleven att ämnet idrott och hälsa är mer än bara idrott, det handlar om livet och relationer. Trots lärares vilja att arbeta för goda relationer och motivation uttrycks tidsbristen och risken att bli alltför personlig vara faktorer som försvårar lärares relationsarbete för ökad motivation iämnet idrott och hälsa.

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning.Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin. I resultatet framgår det att de sex studie- och yrkesvägledarna beskriver inre motivation som en drivkraft och en vilja att göra något utan yttre påverkan. Respondenterna anser vidare att relationen till eleven är det första som måste fungera innan den inre motivationen kan byggas upp igen. Det gäller att finna elevens egen nivå och anpassa sig efter den. Intervjusvaren visar även att de bakomliggande orsakerna först måste bli synliga, för både studie- och yrkesvägledare och elev, innan motiveringsarbetet kan börja. Studie- och yrkesvägledaren motiverar genom sina olika samtalsfärdigheter i det enskilda samtalet och kan med positiva förväntningar ge elevens självförtroende en puff framåt för att stärka självkänslan.Vägen mellan studier och arbete är lång och osäker idag vilket gör att en del elever ger upp sina gymnasiestudier. Dagens arbetsmarknad och ungdomars sociala bakgrund är några förklaringar till varför elever tappar sin motivation enligt vår undersökning. Vi får också veta att studie- och yrkesvägledarnas fantasi och egna begränsningar spelar stor roll för hur de ser på nya möjligheter och nya alternativ. Därför är nätverk och arbetslag en bra grund för att hitta ny inspiration och nya perspektiv på sitt eget arbete. Respondenterna säger sig behöva mer tid att skapa bra relationer med eleverna, tid att fullfölja hela vägledningsprocessen och tid att reflektera över sitt arbete. I diskussionen framkommer det att vi tycker oss se ett mönster i våra respondenters vägledningsarbete beroende på om de har en formell studie- och yrkesvägledarutbildning eller inte. Vi kan också se att deras tidigare yrkesbakgrund har format deras val av arbetsupplägg och hur de väljer att forma sin roll som studie-och yrkesvägledare.