Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna har blivit analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl Complete och Ebsco. Resultat: Humor används i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, men hänsyn i användandet skall tas till situation och individ. Genom humor fördjupas relationen, maktförhållandet balanseras och välbefinnandet ökar. Patienter upplever trygghet, tillit och hopp. Humor kan användas som strategi hos båda parter för att hantera svåra situationer. Konklusion: Humor kan med fördel användas i omvårdnaden av både sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor bör i det personcentrerade förhållningssättet vara lyhörda för när humor kan användas.

<p>Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat</p><p>smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har</p><p>sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns</p><p>många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma</p><p>upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet</p><p>med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom</p><p>pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier.</p><p>Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM,</p><p>barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM</p><p>används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av</p><p>sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet.</p><p>Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som</p><p>var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på</p><p>detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande</p><p>effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används</p><p>men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer</p><p>forskning för att öka kunskapen inom området.</p>

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Bakgrund. Sjuksköterskans förmåga att utföra handhygien har visat sig ha god effekt vad det gällde att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syfte. Belysa Sjuksköterskans följsamhet till handhygien och undersöka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien inom slutenvården. Metod. Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på kvantitativa (n=10) och kvalitativa (n=1) artiklar som analyserades med induktiv analys. Resultat. Observerad följsamhet var lägre än den självskattade följsamheten och följsamhet innan patientkontakt var lägre än efter patientkontakt. Attityder, samarbete, arbetsbelastning, utbildning och tillgänglighet var faktorer som påverkade sjuksköterskan i utförandet av handhygien. Diskussion. Hälso- och sjukvårdslagen syftar till att vården ska vara säker och hygienisk vilket ej uppfyllts vid bristande handhygien. Sjuksköterskan ville utföra bättre handhygien än vad som utfördes men flertalet faktorer spelade in. Följsamheten innan och efter patientkontakt kunde kopplas till attityden att skydda sig själv respektive patienten. Samarbete med patienten sågs vara fördelaktigt för utförandet av handhygien. Slutsats. Förutom sjuksköterskans egna ansvar att utföra handhygien framkom att organisationen besatt ett betydande ansvar relaterat till arbetsbelastning, utbildning och patientsäkerhet. Det ansågs därför vara av stor vikt att anställa fler sjuksköterskor för att minska arbetsbelastningen och utbilda sjuksköterskor gällande handhygien. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten. Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys. Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras. Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten. / The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters. Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis. Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed. Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.

<p>Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.</p><p>Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.</p><p>Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras.</p><p>Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten.</p> / <p> </p><p>The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters.</p><p>Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis.</p><p>Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed.</p><p>Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.</p>

<p>Idag lever cirka 33 miljoner människor med HIV/Aids. Totalt har omkring 30 miljoner människor avlidit sedan första Aids- fallet diagnostiserades år 1981. I västvärlden har HIV-smittade en tät kontakt med sjukvården eftersom de går på regelbundna kontroller, därmed är sjuksköterskor en yrkeskategori som träffar dessa patienter ofta. I utvecklingsländerna ser det ofta tyvärr annorlunda ut, HIV-smittade har ingen eller gles kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden av HIV/Aids patienter. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser av att vårda HIV/Aids patienter varierade. Positiva upplevelser kunde bland annat vara att arbetet var utvecklande och sjuksköterskorna kände sig viktiga för patienterna. Negativa upplevelser var bland annat rädsla och brist på resurser. Att vårda patienter med HIV/Aids kräver god kunskap om både sjukdomen och adekvata omvårdnadsåtgärder. Mer utbildning inom området efterlyses i sjuksköterskans grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka vad sjuksköterskorna anser att man kunde göra för att ta bort de felaktiga negativa bilderna av sjukdomen och komma till rätta med de brister som finns idag.</p> / <p>Today about 33 million people have conflicted HIV/Aids. A total of about 30 million people have died of Aids since the first case was diagnosed in 1981. In the Industrial states people infected with HIV have close contact with medical care units, since they attend regular examinations. Due to this, nurses often come in contact with these patients. In the developing countries it is unfortunately not like that, HIV-infected has sparse or none contact with medical units. The purpose of this study was to illustrate nurses' experiences when caring for patients diagnosed with HIV/Aids. The study was carried out as a literature study where 14 scientific articles were reviewed, processed and analyzed. The result shows that nurses' experiences during their care of HIV/Aids patients varies. Among the positive experiences could be noticed that nurses felt that their work was important and was developing them. Among the negative experiences occurred fear and lack of resources. Medical care of patients with HIV/Aids demands good knowledge about the disease and adequate nursing care. Additional education is needed during nurses' basic education. A suggestion concerning further research includes researching what suggestions nurses have on how to correct faulty views of the disease and how to correct areas that need improvement.</p>

Idag lever cirka 33 miljoner människor med HIV/Aids. Totalt har omkring 30 miljoner människor avlidit sedan första Aids- fallet diagnostiserades år 1981. I västvärlden har HIV-smittade en tät kontakt med sjukvården eftersom de går på regelbundna kontroller, därmed är sjuksköterskor en yrkeskategori som träffar dessa patienter ofta. I utvecklingsländerna ser det ofta tyvärr annorlunda ut, HIV-smittade har ingen eller gles kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden av HIV/Aids patienter. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser av att vårda HIV/Aids patienter varierade. Positiva upplevelser kunde bland annat vara att arbetet var utvecklande och sjuksköterskorna kände sig viktiga för patienterna. Negativa upplevelser var bland annat rädsla och brist på resurser. Att vårda patienter med HIV/Aids kräver god kunskap om både sjukdomen och adekvata omvårdnadsåtgärder. Mer utbildning inom området efterlyses i sjuksköterskans grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka vad sjuksköterskorna anser att man kunde göra för att ta bort de felaktiga negativa bilderna av sjukdomen och komma till rätta med de brister som finns idag. / Today about 33 million people have conflicted HIV/Aids. A total of about 30 million people have died of Aids since the first case was diagnosed in 1981. In the Industrial states people infected with HIV have close contact with medical care units, since they attend regular examinations. Due to this, nurses often come in contact with these patients. In the developing countries it is unfortunately not like that, HIV-infected has sparse or none contact with medical units. The purpose of this study was to illustrate nurses' experiences when caring for patients diagnosed with HIV/Aids. The study was carried out as a literature study where 14 scientific articles were reviewed, processed and analyzed. The result shows that nurses' experiences during their care of HIV/Aids patients varies. Among the positive experiences could be noticed that nurses felt that their work was important and was developing them. Among the negative experiences occurred fear and lack of resources. Medical care of patients with HIV/Aids demands good knowledge about the disease and adequate nursing care. Additional education is needed during nurses' basic education. A suggestion concerning further research includes researching what suggestions nurses have on how to correct faulty views of the disease and how to correct areas that need improvement.