I Sverige lades 121 671 barn in för sjukhusvård år 2014. Var och en av barnen var i behov av en sjuksköterska som var ansvarig för deras omvårdnad, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS). Enligt svensk lagstiftning har alla rätt till en fast vårdkontakt om ett behov uppstår. Syftet med denna studie var att beskriva vilka arbetsuppgifter en omvårdnadsansvarig sjuksköterska inom barnsjukvården har samt vilken kompetens som barnsjuksköterskor anser vara viktig. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med barnsjuksköterskor. Det transkriberade materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utmynnade i tre kategorier, vilka speglar de arbetsuppgifter som en OAS har: Kunskap, Teamarbete och Trygghet. De tre kategorierna innefattade arbetsuppgifter såsom att inneha kunskap om barnet, samordna och planera, att vara kontaktperson och att informera. Resultatet bidrar till att belysa en OAS’s arbetsuppgifter för att kunna sprida kunskap om dess roll. / In Sweden 121 671 children were admitted to hospital care in 2014.  Each and every one of them needed a nurse responsible for their care, a primary nurse (PN). According to Swedish law, everyone has the right to a steady care taker if there is a need. The aim of this study was to describe what work assignments a PN within pediatric care has, and what competencies pediatric nurses consider important. Interviews with pediatric nurses were carried out to achieve this. The transcribed material has been worked at through a qualitative content analysis resulting in three categories that reflect a PN work assignments; Knowledge, Team work and Security. These three categories include work assignments such as: knowledge about the child, coordinate and planning, to be a patient confidant, and to educate. The results contribute to and elucidate a primary nurse’s work assignments and help spread knowledge about their role.

ABSTRACT Problems with high turnover in nursing has escalated during the last years both nationally and internationally. according to previous research job satisfaction and quality of care was connected to specific features of the hospital work environement. It was also recommended by Coomber & Barriball (2007) to analyze job satisfaction at ward level with qualitative interviews to get a deeper and more extended insight in which specific features are of importance. The aim of this study was to investigate and describe the experiance of job satisfaction in relation to quality of care from nurses perspective. This study was carried out at an orthopaedic ward with primary nursing as organizational context of care. Two focus group interviews were conducted, they comprised nine nurses with at least two years experiance of primary nursing. A qualitative content analysis with inductive approach was used in order to develop more detailed insights of potential factors influencing work satisfaction at ward level. Two themes were identified. Theme (1).Factors of importance in the hospital work environement that affect job satisfaction and quality of care. This theme included three subcategories; hindrances and support from the organization, and support from the organizations underlying context of care. Theme (2): Positive feedback from the patients enhances job satisfaction. This theme included how the nurses perceive the concept quality of care and to deliver high quality care. This study indicated that nurses ability of deliverence of high quality care is regulated by the guidelines of the organization, the organizational context of care and how well different specific features consociate. The nurses expressed that they experienced job satisfaction when they had influence over the process of care delivery and also when the patients gave positive feedback on their job performance. / SAMMANFATTNING Problem med hög personalomsättning och sjuksköterskebrist har de senaste åren eskalerat både nationellt och internationellt. Enligt tidigare forskning är arbetstillfredsställelse samt vårdkvalitet  kopplat till specifika kännetecken i vårdmiljön. Enligt Coomber & Barriball (2007) finns det ett starkt behov av att analysera arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor på avdelningsnivå via kvalitativa intervjuer för att få detaljerade insikter i vilka komponenter som är av betydelse. Föreliggande studie syftar till att undersöka och beskriva upplevelsen av arbetstillfredsställelse relaterat till vårdkvalitet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Denna studie utfördes på en ortopedavdelning med korttidsvård och helhetsansvar för omvårdnad som organisationsmodell. Nio sjuksköterskor deltog i två fokusgruppsintervjuer. Samtliga hade minst två års erfarenhet av att arbeta med helhetsansvar för omvårdnad. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få detaljerade insikter i vilka komponenter som hade betydelse för arbetstillfredsställelsen utfördes. Två teman utkristalliserades. Tema(1):  Faktorer i vårdmiljön som påverkar arbetstillfredsställelse och vårdkvalitet. Detta tema inbegriper stöd respektive hinder från organisationen, samt stöd från aktuell organisationsmodell. Tema (2): Positiv återkoppling från patienterna bidrar till arbetstillfredsställelse. Detta tema inbegriper hur sjuksköterskorna ser på innebörden i begreppet vårdkvalitet och att ge vård av god kvalitet. I studien framkom att sjuksköterskornas möjligheter att ge vård av god kvalitet styrs av verksamhetens riktlinjer, vårdmiljöns infrastruktur och hur väl dessa delkomponenter samverkar. Sjuksköterskorna gav uttryck för att de upplevde arbetstillfredsställelse när de hade inflytande över omvårdnadsprocessen samt även när patienterna gav positiv återkoppling på resultatet av arbetet.