Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor genom utbildning kan förebygga uppkomsten av trycksår samt att beskriva de utvalda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Studien har en deskriptiv design. Artiklar publicerade mellan årtalen 2007–2017 söktes i databasen Cinahl. Resultatet baseras på 10 artiklar, varav nio hade kvantitativ ansats och en hade kvalitativ ansats. Resultat: De inkluderade studierna visade att utbildning inom omvårdnadsåtgärder, riskbedömningsskalor, tryckavlastande hjälpmedel och dokumentation för sjuksköterskor, reducerar uppkomsten av trycksår. Denna litteraturstudie baseras på tio artiklar där urvalet har granskats. Tre av de tio inkluderade artiklarna hade ett ändamålsenligt urval och tre hade ett randomiserat urval. De andra urvalsmetoderna som användes var systematiskt urval, kluster urval och bekvämlighetsurval. I en av de inkluderade artiklarna framgick inte vilken urvalsmetod som använts. Slutsats: För att minska uppkomsten av trycksår krävs att sjuksköterskan får mer kunskap gällande sambandet mellan trycksår och preventionsarbete.

Bakgrund: Inom ambulanssjukvård i Sverige, likt inom övrig sjukvård, ökar förekomsten av patienter med melaninrik hud. Lagkrav om individanpassad och jämlik vård finns, samtidigt påvisas brister i undervisning om melaninrik hud för sjuksköterskestudenter. I ambulanssjukvård tas ofta snabba beslut grundade på initiala bedömningar, och kunskap om hudbedömning är av vikt för sjuksköterskans arbetsdiagnos eftersom tecken på akut sjukdom snabbt kan avslöjas genom manifestationer på huden. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma patienter med melaninrik hud i ambulanssjukvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av tio sjuksköterskor med yrkeserfarenhet från ambulansverksamhet. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskor känner osäkerhet i bedömningen av patienter med melaninrik hud på grund av utbildningsbrister och visuella utmaningar. Detta understryker behovet av förbättrad utbildning för jämlik prehospital omvårdnad. Konklusion: Omvårdnadsutbildningen för sjuksköterskor behöver införliva fler resurser för bedömning av melaninrik hud. Prioritering av varierande simuleringsfall och bilder är nödvändigt för jämlik vård. / Background: In ambulance healthcare in Sweden, as in other healthcare, the incidence of patients with melanin-rich skin is increasing. Legal requirements for individualized and equal care exist, at the same time deficiencies are demonstrated in teaching about melanin-rich skin for nursing students. In ambulance care, quick decisions are often made based on initial assessments, and knowledge of skin assessment is important to the nurse's working diagnosis because signs of acute illness can be quickly revealed by manifestations on the skin. Aim: To investigate nurses' experiences of assessing patients with melanin-rich skin in ambulance care. Method: A qualitative study with an inductive approach where semi-structured interviews were used as data collection method. The sample group consisted of ten nurses with professional experience from ambulance operations. The data has been analyzed through qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Findings: Nurses experience uncertainty in assessing patients with melanin-rich skin due to educational gaps and visual challenges. This emphasizes the need for enhanced education to ensure equitable prehospital care. Conclusion: Nursing education for nurses needs to incorporate more resources for the assessment of melanin-rich skin. Prioritizing diverse simulation cases and images is essential for equitable care.