<p>Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket. Förtroendet har endast kunnat styrkas statistiskt för påståendet att ett belöningssystem för företagsledningen ökar sannolikheten för en tillämpning av IASB:s standarder. Vi anser dock att man inte bör dra förhastade slutsatser av detta då så få koncernmoderbolag tillämpar det nya regelverket. Enligt de revisorer vi intervjuat är en tänkbar orsak till att endast ett fåtal tillämpar IASB:s standarder de övergångskostnader ett byte av redovisningsregler medför.</p>

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket. Förtroendet har endast kunnat styrkas statistiskt för påståendet att ett belöningssystem för företagsledningen ökar sannolikheten för en tillämpning av IASB:s standarder. Vi anser dock att man inte bör dra förhastade slutsatser av detta då så få koncernmoderbolag tillämpar det nya regelverket. Enligt de revisorer vi intervjuat är en tänkbar orsak till att endast ett fåtal tillämpar IASB:s standarder de övergångskostnader ett byte av redovisningsregler medför.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats: I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt? Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag. Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning. Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat. Uppsatsen tar även upp en del alternativa lösningar som analytiker själva har på dessa problem.