Twenty-first century technology advancements have made the consumption of law enforcement related information on different types of media platforms more accessible. There is a relationship among media consumption on various platforms (traditional, social, and entertainment) and the altering of societal and personal perceptions and behaviors. However, there is little to no research on whether media consumption alters a law enforcement officer's operational stress (OS). The purpose of this quantitative study was to fill this knowledge gap by exploring a sample of active duty law enforcement officers in South Carolina. Social learning and rational choice theories comprised the theoretical framework for this study. Internet survey data collection entailed 124 South Carolina active duty law enforcement officers who were members of the South Carolina Law Enforcement Officers Association or a private Facebook group for South Carolina law enforcement officers. Spearman's rho correlation and stepwise multiple linear regression were used to test the hypotheses. The results indicated a statistically significant relationships among the sample between the time spent consuming law enforcement related information on traditional and social media platforms and law enforcement officers' OS, but there was no significant correlation with entertainment media. Social change implications of this study include providing information for the development of continuous stress management education and best practices in South Carolina. Preparing law enforcement officers to deal with stressors of 21st century policing benefiting the communities they serve.

ABSTRACT Background Private Emergency Medical Services serve a vital role in the community, as such they are subject to job related stress. Currently, there is a limited amount of research related to the stressors related to the job. Objective The purpose of this study was to define the type of daily stressors faced by Private EMS personnel and investigate how they impact their Sense of Coherence. Study Design A mixed methods approach was used in this study to obtain the necessary data. Semi-structured one-on-one interviews were conducted with current employees of an EMS agency that provides 911 service in their area. After the interviews, the participants were administered a survey. Participants/setting Current EMS employees were invited to participate in an interview, in a location and time of their choosing. Both Paramedics and Emergency Medical Technicians (EMT) were invited to participate. Results Critical call incidents, while impacting the mental health of EMS provides, it does not impact them with the same magnitude of operational stress. Operational stress originates from the daily task, interactions and availability of resources. Operational stress was demonstrated to have a large impact on Sense of Coherence. Conclusion Operational stress can have a larger impact on Sense of Coherence of EMS personnel. Research is needed to determine which EMS model helps mitigate the impacts of operational stress on the EMS personnel.

<p>14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt</p><p> Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.</p><p>I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:</p><p>-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?</p><p>-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?</p><p>De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:</p><p>Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer.</p><p>-          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner.</p><p>-          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media.</p><p>-          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. </p> / <p>This essay - <em>Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health</em> – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the <em>Veteransoldatutredning’</em>s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission.</p><p>The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.</p>

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt  Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt. I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar: -          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder? -          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats? De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är: Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur. De förslag som väntas kunna förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats är som följer. -          En förbättrad och mer effektiv rekrytering genom större personlig kontakt medger en noggrannare rekrytering som gör att man får rätt människor, på rätt plats med godkända vitsord samt psykisk lämplighet och detta minskar i sin tur risken för stressreaktioner. -          Utökad och bättre information till allmänheten från den politiska ledningen och från Försvarsmakten om missioner minskar förhoppningsvis samhällets opposition genom att öka förståelsen för Försvarsmakten och dess uppgifter. Detta nedbringar i sin tur den kumulativa stress i soldatens vardag p g a externa stressorer från samhälle och media. -          Ytterligare utbildning i mänskliga rättigheter och krigets lagar bidrar till att skapa trygghet i vad soldater får - och inte får - göra. Genom dylik utbildning kan frustrationen, som uppstår då soldaterna inte vet hur de skall hantera specifika situationer, minskas. / This essay - Veteransoldatutredningen – a review of its proposals for improving the matter of mental ill-health – is written by cadet Josefine Nilsson. The aim is to study the Veteransoldatutredning’s suggestions for improvement when it comes to e.g. stress prevention and psychological ill-health ahead on an international mission. The methods used are description and trial of a hypothesis. Through a study of the immediate literature and by analyzing the proposals, my conclusions are that an improved and more efficient recruitment allows for a more accurate recruitment; increased and better information to the public from the political body and from the Armed Forces will reduce external stress that the soldiers sometime feel, and also that additional education in human rights and the law of war contributes to create a security in what the soldiers can, and can not do.

Le chien de service (CS) émerge comme modalité d’assistance à la gestion des symptômes reliés au trouble de stress post-traumatique (TSPT) auprès des vétérans. Les tâches qu’il accomplit et les changements qu’il induit sur l’activité physique et le sommeil, deux des habitudes de vie perturbées par le TSPT, demeurent peu étudiés à ce jour. Les objectifs spécifiques de cette thèse étaient de : 1) spécifier les rôles et les tâches accomplis par le CSTSPT, les avantages et les obstacles reliés à son utilisation ainsi que les recommandations souhaitables pour améliorer l’efficacité du CSTSPT, 2) décrire la sédentarité, l’activité physique, et le sommeil avant et après l’acquisition d’un CSTSPT à l’aide de l’actigraphie et de questionnaires standardisés et examiner si les changements post-acquisition s’accompagnaient d’un élargissement des aires de déplacement et d’une diminution de l’intensité des symptômes reliés au TSPT et ceux dépressifs, et 3) explorer s’il y a des associations entre la sédentarité, l’activité physique, et l’intensité des symptômes reliés au TSPT et ceux dépressifs avant l’acquisition d’un CSTSPT, ainsi qu’entre les changements de la sédentarité, l’activité physique, et le sommeil, avant et après l’acquisition d’un CSTSPT auprès de vétérans vivant avec un TSPT chronique. Ces objectifs ont été poursuivis à l’aide : d’une étude de cas exploratoire transversale réalisée auprès de 10 vétérans experts utilisant leur CSTSPT depuis deux à quatre ans (objectif/étude 1), une étude exploratoire prépost intervention sans groupe contrôle complétée par 18 vétérans vivant avec un TSPT chronique (objectif/étude 2), et d’une étude corrélationnelle réalisée auprès 27 vétérans vivant un TSPT chronique (objectif/étude 3). Les résultats de l’étude 1 soutiennent que le CSTSPT accomplit plusieurs rôles (p. ex., détecter les symptômes intrusifs) et tâches (p. ex., réveiller le vétéran lors d’un cauchemar), et qu’il procure plusieurs avantages (p. ex. faciliter la gestion des symptômes), malgré la présence d’obstacles (p. ex. coûts reliés à son utilisation). Les constats rapportés supportent l’émission de recommandations (p. ex. création d’un programme national de CSTSPT) afin d’améliorer son utilisation. Les résultats de l’étude 2 indiquent que l’acquisition d’un CSTSPT améliore le pourcentage de temps quotidien d’éveil dédié à réaliser de l’activité physique d’intensité modérée, le nombre de pas réalisés par jour, l’étendue des aires de déplacement (c.-à-d., voisinage et extérieur de la ville), et l’intensité des symptômes reliés au TSPT et ceux dépressifs. Aucune amélioration significative n’a été observée pour le sommeil mesuré par actigraphie, alors que les résultats Pittsburgh Sleep Quality Index indiquent une amélioration de la qualité du sommeil et de l’efficacité du sommeil, ainsi qu’une diminution des perturbations du sommeil. Les résultats de l’étude 3 révèlent des associations faibles et modérées qui suggèrent la présence d’effets synergiques entre l’activité physique, le sommeil et les symptômes associés au TSPT et ceux dépressifs. En conclusion, les résultats confirment que le CSTSPT représente une modalité d’assistance prometteuse pour la gestion des symptômes reliés au trouble de stress post-traumatique (TSPT). / The psychiatric service dog (SDPTSD) is emerging as an assistive modality for the management of symptoms associated with post-traumatic stress disorder (PTSD) among veterans. The scientific evidence pertaining to the tasks the SDPTSD accomplishes and the changes brought about its acquiring on physical activity and sleep, two of the life habits perturbed by PTSD, remain limited. The specific objectives of this thesis were thus to: 1) specify the roles and tasks accomplished by the SDPTSD, the advantages and obstacles associated to its use, and recommendations to increase its efficacy, 2) describe sedentariness, physical activity, and sleep before and after the acquiring of a SDPTSD using actigraphy and standardized questionnaires and examining if the changes reported following its acquiring were accompanied by an expansion of mobility areas and a diminution of the intensity of PTSD-related and depressive symptoms, and 3) explore the associations between 1) sedentariness, physical activity, and the intensity of PTSD-related and depressive symptoms, and 2) sedentariness, physical activity, and sleep three months before and nine months after the acquiring of a SDPTSD among veterans living with chronic PTSD. These specific objectives were carried out with an exploratory cross-sectional case study realized among 10 expert veterans who had been using their SDPTSD for two to four years (objective/study 1), a prepost intervention exploratory study without a control group realized among 18 veterans living with chronic PTSD (objective/study 2), and a correlational study realized among 27 veterans living with chronic PTSD (objective/study 3). In brief, the results of study 1 showed that the SDPTSD accomplishes several roles (e.g., detecting intrusive symptoms), and tasks (e.g., awakening the veteran during a nightmare), and that it brings several advantages (e.g., facilitating symptom management), despite obstacles (e.g., cost related to its use). Observations gathered in this study support issuance of recommendations (e.g., creating a national SDPTSD program) to improve its use. The results of study 2 suggest that the acquiring of a SDPTSD improves the percentage of daily awake time dedicated to practising physical activity of moderate intensity, the number of steps per day, mobility areas (neighborhood and outside of town), and the intensity of PTSD-related and depressive symptoms. No significative improvements emerged when considering actigraphic sleep results, although results at the Pittsburgh Sleep Quality Index revealed an improved sleep quality and efficiency and a diminution of sleep perturbations. The results of study 3 uncovered weak and moderate correlations suggesting the presence of synergic effects between physical activity, sleep and the intensity of PTSD-related and depressive symptoms. In conclusion, these encouraging results confirm that the SDPTSD is a promising assistive aid in the management of PTSD-related symptoms.

This thesis examines how military members and veterans with Operational Stress Injuries are treated by Canadian justice systems. It suggests a correlation between mental injuries sustained on operations by military personnel and propensities for military and societal misconduct. By comparing civilian and military processes with American justice counterparts, a plan to improve the existing Canadian legal landscape is proposed. Using an analysis of the underlying philosophy and purpose of military justice, a problem solving diversionary court is recommended, along with legislative and policy amendments. The use of a consent-based “Treatment Standing Court Martial” would place military justice officials parallel to civilian justice alternative measures programs, and in a better position to break the cycle of recidivism among veterans by addressing root causes. Education to reduce stigma along with military-civilian partnerships are also advocated to enhance the detection of mental illness and to foster early treatment for military personnel and veterans. The overall goals of the work include: reducing recidivism, improving operational efficiency and taking care of military members, veterans and their families.