Hot och trakasserier mot journalister har under våren 2017 blivit mycket uppmärksammat. Denna undersökning syftar till att undersöka opinionsbildande journalisters upplevelser och erfarenheter av hot och trakasserier i deras yrkesverksamhet. Opinionsbildande journalister är en grupp inom den journalistiska yrkeskåren som är särskilt utsatt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma journalister.   Vi har i uppsatsen utgått från följande frågeställningar: Hur ser hoten/trakasserierna ut och vilka medel används för att framföra dessa? Vilka konsekvenser har hoten/trakasserierna fått för deras privatliv samt yrkesutövning? Vilka strategier har journalisterna utvecklat för att kunna fortsätta utföra sitt arbete trots hot och trakasserier? Vad tror journalisterna att hoten/trakasserierna kan innebära för den oberoende journalistiken och det öppna samhället? När vi analyserat journalisternas levda erfarenheter och upplevelser har vi använt oss av copingstrategier i syfte att se hur de hanterar påfrestande situationer. Vi har i vårt arbete även varit intresserade av om och i så fall hur hotbilden mot journalister påverkar yrket i stort samt i förlängningen även demokratin. För att analysera detta har vi använt oss av demokratimodellernas olika krav på journalistiken. Resultatet av undersökningen visar att det är vanligt att man som opinionsbildande journalist får motta hot eller trakasserier. Samtliga intervjupersoner menar att den digitala utvecklingen med sociala medier har påverkat hotens karaktär och även gjort det lättare för de som hotar eller trakasserar att nå fram till journalisterna. Hoten och trakasseriernas förekomst leder till en viss självcensur och att journalisterna periodvis undviker vissa ämnen för att få en andningspaus. Det här kan i förlängningen få allvarliga konsekvenser för journalistikens demokratiska uppdrag. Journalisterna påverkas även på ett privatrelaterat plan. Samtliga av respondenterna menar att hot och trakasserier har blivit en del av den redaktionella vardagen, men det är ovanligt att journalisterna överväger att byta yrke helt.

Gräsrotsfinansiering, också känt Crowdfunding, är en finansieringsmetod för att finansiera diverse projekt genom mindre ekonomiska bidrag från ett stort antal olika personer. Detta fenomen har växt sig stort de senaste åren, mycket på grund av möjligheterna som öppnats upp via medietekniska plattformar och sociala medier. Denna studie ämnar undersöka huruvida det finns projekt som använder sig av crowdfunding utan att ha ett finansiellt motiv och drivkraft. Resultatet är grundat på två olika medieprojekt med politiska inriktningar. Empirin som studien grundar sig på är framtaget genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med Andreas Öhman skapare bakom tv-serien Dom jävlarna ska skjutas, och Glynnis Ritter, Junior producer på produktionsbolaget WG Film angående dokumentärfilmen Bikes vs Cars. Studiens resultat visar att det finns projekt som drivs av andra krafter än finansiella. De två undersökningsobjekten i denna studie statuerar exempel för politiska projekt som har ett opinionsbildande motiv. Båda projekten arbetar för att föra varsin sakfråga framåt och fungera som debattverktyg för personer som sympatiserar med deras åsikt och är båda överens om att kommunikation, mellan grundare och backare, är avgörande för överlevnad. I slutändan har en modell kunnat skapas för att tydliggöra och strukturera upp olika motiv och vinning hos skilda parter i en crowdfundingkampanj. Genom transparens och kontinuerlig kommunikation mellan skapare och backare, som möjliggörs genom medietekniska plattformar, kan crowdfundingkampanjer skapa förändringar i samhället. / “Look, we are many”- A case study about public opinion formatting as a motive for crowdfunding campaigns.Crowdfunding is a method of financing to fund various projects through small financial contributions from a large number of different people. This phenomenon has grown large in recent years, largely because of the possibilities opened up by the media technology platforms and social media.This study intends to examine whether there are projects that use crowdfunding without having a financial motive and urge. The results are based on two different media projects with political intentions and the data is developed through two qualitative semi-structured interviews.Study results show that there is projects run by forces other than financial. The two projects in this study set an example for political projects that have an public opinion forming motive. Both projects are working to bring the their subject of interest forward and act as debate tool for people who sympathize with their point of view. They are both convinced that communication between parts is very essential for survival.In the end a model had been created that shows the structure and different motives that the different parts of the crowdfunding campaign can have. Through transparency and continuous communication between founders and backers, that enable through digital sites, crowdfunding campaigns can change structures in society.KeywordsCrowdfunding, motive, public opinion forming, media production, The Wolves, Bikes vs Cars

Different forms of non-traditional journalism play an increasingly important role when it comes to informing us about what´s happening around the world. By the use of one case study—the Red Cross and Red Crescent Movement—this essay aims to research the following problem: How does the Red Cross and Red Crescent Movement relate to alternative journalism during disaster and conflict operations? The question is explored from theory on alternative journalism and its alleged empowering potential and as an alternative in cases where traditional journalism fails. Through individual interviews with participants from the organization including one focus group interview, the study gives an overview of how these professionals relate to alternative journalism and how it is incorporated into the Red Cross and Red Crescent Movement´s (hereafter RCRCM) activities. Conclusions include that: RCRCM is increasingly using information from alternative journalism to monitor and listen to different audiences and as sources for operational purposes. Alternative journalism comes with opportunities such as; closer dialogue and feedback, credibility and accountability to the sector as well as empowerment.  Direct Movement organizational benefits include helping to mobilize communities to participate in operations through for instance becoming members and volunteers and contributing to fundraising efforts. However there are challenges, in particularly in view of adhering to the RCRCMs fundamental and key operational principles of impartiality, neutrality and independence. / Olika former av icke-traditionell journalistik spelar en allt viktigare roll för oss när det gäller att informera oss om vad som händer i världen. Genom att använda en fallstudie, rödakors- och rödahalvmånerörelsen, undersöker uppsatsen följande problem: Hur relaterar rödakors- och rödahalvmånerörelsen till alternativ journalistik under katastrof- och konfliktinsatser? Frågan undersöks utifrån teorier om alternativ journalistik och dess påstådda potential som alternativ i fall där traditionell journalistik misslyckas. Genom individuella intervjuer och en fokusgrupp-intervju med kommunikatörer från organisationen ger studien en översikt över hur de förhåller sig till alternativ journalistik och hur den införlivas i rödakors- och rödahalvmånerörelsens (härefter RCRCM) aktiviteter. Slutsatser inkluderar att: RCRCM använder alltmer alternativ journalistik för att följa och lyssna på bredare målgrupper men också som källor för operativa ändamål. Alternativ journalistik ger framförallt möjligheter såsom närmare dialog och återkoppling, trovärdighet och ansvarighet (accountability) för sektorn samt medbestämmande. Direkta organisatoriska fördelar inkluderar underlättandet vad gäller att mobilisera befolkningen till att delta i insatser, till exempel genom att bli volontärer/frivilliga eller medlemmar samt bidra till ökad insamling. Men det finns utmaningar, särskilt när det gäller att följa organisationens grundläggande och viktiga operationella principer om opartiskhet, neutralitet och oberoende.