I uppsatsen presenterar jag “luck egalitarianism” och specifikt Dworkins teori om jämlika resurser. Målet med Dworkins teori är att sammanväva de två till synes motstridiga principerna om lika hänsyn och lika respekt. Dworkin försöker föra samman principerna genom att nå en fördelning som är ambitions-känslig samtidigt som den är talang-okänslig. Han försöker uppnå detta ideal genom att kombinera en fri marknad som visar lika respekt för medborgarnas valfrihet och ansvar, med en försäkringsmarknad som visar lika hänsyn till medborgarna genom möjligheten att teckna försäkring mot oförutsägbara konsekvenser under lika möjlighet och lika risk. Elizabeth S. Anderson påstår att Dworkins teori misslyckas i att kombinera principerna om lika hänsyn och lika respekt på ett rimligt sätt och presenterar två övergripande invändningar: hårdhetsinvändningen och förnedringsinvändningen. Den första invändningen (hårdhetsinvändingen) påstår att teorins ramverk för att fastslå vilka av de utsatta som har rätt till kompensation inte visar lika hänsyn till alla som är utsatta. Den andra invändningen (förnedringsinvändingen) påstår att grunderna för kompensation är förnedrande och inte visar lika respekt för alla medborgare. Målet med uppsatsen är att analysera Dworkins teori och undersöka om den vederläggs av Andersons invändningar. Den slutsats jag skall försvara är att så inte är fallet. Forskningsfrågan är följande: Påvisar Andersons invändningar att Dworkins teori om jämlika resurser inte visar lika hänsyn och respekt för alla medborgare?

Submitted by Maike Costa (maiksebas@gmail.com) on 2016-04-15T13:24:02Z No. of bitstreams: 1 arquivo total.pdf: 1491135 bytes, checksum: a2db08f0e7806e5d3675b926779be199 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-15T13:24:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivo total.pdf: 1491135 bytes, checksum: a2db08f0e7806e5d3675b926779be199 (MD5) Previous issue date: 2015-02-06 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This study proposes a research on classical theory of equal opportunities. The expression information related to educational opportunities and income. For this purpose, are used four different databases associated with some empirical strategies. Thus, this study was divided into three stages: i) in the first, it appears the intergenerational transmission level of education in several economies. In addition, measures to indirect influence of environmental factors on individual effort expended. Moreover, clears up what the effect of a socio-economic growth in the test result; ii) in the second stage, we highlight the role of social and economic characteristics in educational performance. In particular, it appears the indirect influence of parental education on individual results. And finally, in the last step, it investigates the option called luck has deterministic influence on individual results. The results show different patterns of intergenerational transmission of education. In short, shall discharge to low levels of educational transmission in South American countries. On the other hand, there is a significant effect of the circumstances of the individual employee effort and a strong involvement of social and economic characteristics in educational performance. Finally, there was a substantial portion of luck option in determining the income, but also an important contribution of unobservable characteristics in individual economic results. / Este estudo propõe uma investigação sobre a clássica teoria de igualdade de oportunidades. Consideram-se informações referentes às oportunidades educacionais e de renda. Para tanto, utilizam-se quatro bases de dados distintas associadas a algumas estratégias empíricas. Diante disso, este estudo foi dividido em três etapas: i) na primeira, verifica-se o nível de transmissão intergeracional da educação em diversas economias. Adicionalmente, mensura-se a influência indireta de fatores circunstanciais sobre o esforço individual despendido. Além do mais, apura-se qual o efeito de um incremento socioeconômico no resultado do teste; ii) na segunda etapa, destaca-se o papel das características sociais e econômicas no desempenho educacional. Em especial, verifica-se a influência indireta da educação parental sobre o resultado individual. E, por fim, na última etapa, investiga-se se a denominada sorte opção tem influência determinística no resultado individual. Os resultados encontrados apontam diferentes padrões de transmissão intergeracional da educação. Em síntese, apuram-se baixos níveis de transmissão educacional nos países sul-americanos. Por outro lado, observa-se um efeito significativo das circunstâncias sobre o esforço individual empregado e uma forte participação das características sociais e econômicas no desempenho educacional. Por último, constatou-se uma parcela substancial da sorte opção na determinação da renda, como também, uma importante contribuição das características não observáveis no resultado econômico individual.