Att läsa Edith Södergrans dikter kan vara en nästintill fysisk upplevelse, och om Södergrans dikter skulle tolkas som rum, hur skulle då de rummen vara utformade? Syftet med detta projekt har varit att undersöka vilka rum och rumsupplevelser som kan genereras ur utvalda dikter skrivna av Södergran. Baserat på en subjektiv undersökning diskuterar projektet diktjag i relation till form, där diktjagets känsloläge översätts till rumsliga upplevelser och kvalitéer. För att kunna strukturera översättningen av litteratur till arkitektur influeras projektet av en litteraturvetenskaplig, hermeneutisk teori om tematisk analys. En stor del av projektet består av formsökning, genom orientering i formspråk och tolkning av ord till form. Projektet har utvecklats till en sekvens av rum som tolkas som en tunnelbanestation. Då rum och form ska vara i fokus har programmet använts som en fond för projektet, för att få fram och förstärka rumsliga kvalitéer.