<p>Med denna rapport vill vi försöka ge en insyn i varför svensk polisuniform idag ser ut som den gör. Vilka positiva och negativa aspekter finns i och med dagens polisuniform? Syftet med rapporten är att försöka klargöra den problematik samt de möjligheter som den uniformerade polismannen/kvinnan idag kan stöta på. Vi har avgränsat arbetet till att endast handla om svenska polisers uniform, den uniform som ordningspolisen i yttre tjänst idag arbetar i. Etniska frågor eller genusperspektivet lämnas åt någon annan att diskutera. Information till rapporten har införskaffats via diskussionsforum på Internet där det debatterats och diskuterats flitigt på bl.a. polisens egen hemsida. Litteratur av olika slag, Intervju med Christer Olsson på RPS, övervakningsenheten, samt en äldre tidskrift med en artikel om polishistoriska museet i Stockholm och polisuniformens utseende genom tiderna har legat till grund för arbetet. Resultatet i rapporten visar att det inom kultureliten och media samt även inom polisen finnas vitt skilda åsikter om hur en ordningspolis idag skall se ut i sina arbetskläder. Frågan är om svensk polisuniform idag är mer militärisk och skrämmande än funktionell och arbetspraktisk?</p>

<p>Polisen använder i stor utsträckning fordon som en del av sitt arbete. Fordonet är inte bara ett transportmedel, det är ett arbetsverktyg och inte minst en arbetsplats. Under övningar med utryckningsfordon upplevde vi det svårt att sitta bekvämt och ergonomiskt riktigt i de bilstolar som fordonen är utrustade med. Bilbältet stod även för ett problemområde i sig. Vi stötte på en potentiell säkerhetsrisk under våra empiriska försök vid Polisutbildningen i Umeå. Eftersom vi i hög grad kommer att vistas i fordon under vår yrkesutövning kändes det angeläget att belysa arbetsmiljön i just polisiärt utryckningsfordon. Detta med inriktning mot bilstol samt bälte och vilka konsekvenser det medför när fordonet inte är anpassat för ändamålet. Vi hoppas kunna identifiera problem och komma med förslag till förbättringar.</p>

<p>Vår målsättning med denna rapport är att utreda fördelar och nackdelar med att ha tjänstevapnet laddat respektive oladdat när det är ordnat för bärande i tjänst. Bakgrunden är att vissa enheter inom polisen har önskat göra undantag från de föreskrifter som reglerar hur vapnet skall vara ordnat i hölstret. Dessa frågor väckte vårt intresse för ämnet och vi vill lyfta frågan till diskussion. Våra frågeställningar är vilka fördelar och nackdelar finns, varför vill dessa enheter göra avsteg från föreskrifterna samt se om det går att applicera eventuella fördelar i det grundläggande taktiska förhållningssättet. Vi har samlat in rapporter och utlåtanden från sakkunniga i ämnet och sammanställt slutsatser från dessa. Vårt viktigaste resultat är att majoriteten av alla skjutningar sker på korta avstånd med mycket snabba beslut under kraftig tidspress. Den största fördelen med laddat vapen är att man tjänar tid i dessa situationer. En ytterligare slutsats vi har dragit är att de nackdelar som förs fram i diskussionen om laddat eller oladdat vapen till stor del bygger på känslor och spekulationer i stället för fakta. Att vapnet nu bärs oladdat verkar bero mer på tradition istället för väl underbyggda undersökningar.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kända verksamhetsområden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget både för att vi själva vill få ökade kunskaper om dess verksamhet och också för att undersöka hur denna polisära resurs används i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagsläget ser ut, vi granskar också hur polisflygets samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger på har inhämtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss på baseringen i Boden. Det vi har kommit fram till är att polisflygets resurser över lag fungerar på ett tillfredsställande sätt men att vissa förändringar kan och borde göras.</p>

<p>Polisens befogenheter att använda våld är unika och i Sverige är polisen rutinmässigt beväpnad för att om det krävs kunna använda den yttersta graden av våld, att döda en annan människa. Den norska polisen har samma befogenheter när det gäller våldsanvändning men man har i Norge valt att inte ha en fast beväpnad poliskår. Syftet med detta arbete är att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvändning inom polisen. Vi har även undersökt vilket lands modell som är att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmänheten. För att besvara våra frågeställningar har vi läst publicerad litteratur i ämnet. Statistik visar att svensk polis relativt folkmängden skjuter nästan fem gånger oftare än sina norska kollegor. Antalet skadade och dödade poliser och civila i situationer där polis avlossat skott är också fler i Sverige. Vi har även genomfört intervjuer i Sverige och Norge. Intervjuerna i Norge visar att synen på beväpnad polis i landet förändrats drastiskt på senare tid. Numera verkar såväl polis som allmänhet vara positiv till fast beväpnad polis. I Sverige verkar man eniga om att polisen ska vara fortsatt beväpnad. Vi anser att samhällsbilden i Sverige och Norge kräver en rutinmässigt beväpnad polis för såväl den enskilde polisens som allmänhetens trygghet. Enligt oss är tjänstevapnet i sig ingen trygghetsfaktor. Med adekvat lagstiftning och taktisk utbildning blir dock tjänstevapnet en trygghet för den enskilde polisen och allmänheten.</p>

<p>Denna studie är genomförd som ett fördjupningsarbete på polisutbildningen vid Umeå Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid Umeå Universitet. Detta kommer att ske genom att jämföra enkätsvaren mellan de båda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lämpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de båda studentgrupperna upplever polisemblemet. Polisstudenterna är i grunden positiva till användandet av polisemblemet, både på skol- och fritid. De andra studenterna är inte lika positiva och betonar skillnader i symboliken och dess betydelse. För att förklara varför det förhåller sig på detta sätt används de valda teorierna.</p>

<p>Med denna rapport vill vi försöka klarlägga vad allmänheten egentligen anser om polisens uniform, utrustning och attityd. Vi har valt att avgränsa vårt arbete genom att undersöka skillnaderna mellan den gamla uniformen m/92 och den nya uniformen m/04. Vi har bortsett ifrån genusperspektivet då vi endast har använt oss utav en manlig polismodell i vår undersökning. Underlag till denna rapport har varit intervju med Christer Olsson på RPS, debatter om polisuniformen på Internet och polisens hemsida, samt att vi genomfört en undersökning där 90 personer fördelade på 45 män och 45 kvinnor, har fått titta på fotografierna av en polis som är antingen glad/positiv eller bestämd/allvarlig. Utifrån en given situation har de därefter fått välja fram den polis som de anser sig vilja bli bemött av med hänseende till uniform, utrustning och attityd. Resultatet i denna rapport visar på att de tillfrågade personerna i undersökningen tycker att den nya uniformen är både synlig och har ett förtroendeingivande utseende. Vi har i undersökningen även kunnat se att de tillfrågade personerna inte alltid tittar på eller ens bryr sig om vilken utrustning polisen bär, vilket vissa poliser och samhällsdebattörer gärna vill påstå.</p>

<p>Denna rapport är skriven med syfte att få en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebär för dess användare och då främst med betoning på polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser då ämnet är högintressant då polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material när vi sökte på hemsidor och kontaktade nyckelpersoner på polismyndigheter samt övriga myndigheter som är inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL är tänkt att fungera och om vad som är tanken med systemet. Vi ville gå ett steg längre och jämföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som använt det. Här uppstod dock problem då det inte fanns någon information samlad angående de test man utfört och vilka problem som uppstått under provdriften av systemet. Vi fann dock några problem som vi kunde finna information om. Dessa problem som var ljudproblemen inne på LKC (länskommunikationscentralen) samt problem med basstationer under stormen Per jobbade vidare med. Utifrån detta har vi inte kunnat ta ställning till om systemet uppfyller de förväntningar och krav man haft. En återkommande kommentar hos dem vi varit i kontakt med och utifrån det skriftliga material vi haft tillgång till är dock att systemet kommer att underlätta polisens vardag.</p>

<p>Denna rapport handlar om problematiken kring användandet av handfängsel. Syftet med denna rapport är att undersöka vad poliser i yttre tjänst tycker om nuvarande lagtext och hur de tillämpar den samt om eventuell kränkning vid användande av handfängsel. Vi har använt oss av all lagtext som reglerar polisens användande av handfängsel samt intervjuat nio poliser i yttre tjänst. Utifrån detta så har vi kommit fram till olika slutsatser som vi senare problematiserar i diskussionen. Sammanfattningsvis kan vi säga att polismännen tillämpar och tolkar lagarna på olika sätt. De flesta poliser som vi intervjuat önskade en lagändring som gör att man kan fängsla i ett tidigare skede än vad som är tillåtet idag.</p>

<p>Frågan om polisens uniform har debatterats flitigt i Sverige under 2007. Vi har under-sökt vilka åsikter allmänheten har om polisens nuvarande uniform och utrustning genom en fotoenkät. Syftet är att utröna om det finns någon uniformskombination som allmänheten föredrar och ifall åsikterna varierar beroende på i vilken situation personen möter polisen. Enkäten besvarades av 30 män och 30 kvinnor. Personerna har fått se tio bilder av en polis med olika uppsättningar utrustning, i tre olika scenarion. Resultatet visar att polisens nuvarande uniform och utrustning är den mest önskade. Skillnaden i svar mellan könen är liten. Allmänheten föredrar i stort mörkblå pikétröja framför en ljusblå, en polis med höfthölster framför en med benhölster och en polis utan reflexväst framför en med reflexväst. När polisen bär jacka föredrar allmänheten en jacka med synliga reflexer framför en med täckta reflexer. I många fall har det varit svårt för personerna att se skillnad på de olika utrustningsalternativen. Ungefär hälften ser ingen skillnad, eller anser att det inte spelar någon roll vilken sorts hölster polisen använder. Resultaten varierar en del beroende på vilket scenario personen möter polisen.</p>