No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie har ett syfte att undersöka hur legitimitet kan skapas i hjälporganisationer. Det är en fråga vi anser vara aktuell att undersöka i och med uppkomsten av nya hjälporganisationer vars trovärdighet i somliga fall kan anses högst tveksam. Studiens resultat kommer att illustreras i en verklig hjälporganisation. Denna organisation kommer förbli anonym genom hela uppsatsen men med sitt kontroversiella arbetssätt och moderna arbetsmetoder anses den förespråka den typ av organisation som vi vill undersöka inom det hjälporganisatoriska fältet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning arbetet med cykelplanering i en mellanstor svensk stad korresponderar med kunskapsläget inom detta fält och hur det har utvecklats under de senaste åren. Fokus ligger på att analysera arbetet i Jönköpings kommun. Studien bygger på en litteraturstudie av den aktuella forskningen om cykelplanering, en dokumentanalys av kommunala planeringsdokument samt semi-strukturerade intervjuer med informanter i kommunen. Resultaten från undersökningen pekar på att det mesta av planeringsarbetet för cykeln ligger i linje med forskningen med avseende på ökat antal cyklister och en effektiv kommunal organisation. Den övergripande målsättningen med cykelprogrammet är att öka antalet cyklister. Det sker både direkt, med insatser som man kan se ökar antalet cyklister, och indirekt, genom att förbättra trafikmiljön med avseende på faktorer som restid och trafiksäkerhet. Vad gäller utvecklingen av arbetet så har det skett en breddning och fördjupning av de åtgärder som man planerar att genomföra sett i förhållande till den gamla cykelplanen.

Studiens syfte var att undersöka vilka prioriteringar som kommunala rektorer i grundskolan gör vid tillsättningar av förstelärare. Detta för att förstå hur rektorer tolkar läroplanen och därigenom agerar för en ökad måluppfyllelse i skolan. Målet är att synliggöra hur rektorernas utökade möjligheter till inflytande genom förstelärarreformen kan påverka skolutvecklingen. Metoden som användes var en kombination av högstrukturerade telefonintervjuer och offentliga statistiska data som rekvirerades från aktuell kommun. Studien omfattar 46 av totalt 51 kommunala rektorer i grundskolan där förstelärare finns i organisationen. Av dessa kunde 12 inte besvara hela eller delar av frågorna med anledning att de var nya i rektorsrollen. Två avböjde från att delta i studien. Resterande 32 rektorer besvarade studiens frågor angående prioriteringar av särskilda kvalifikationer vid tillsättning av 75 av kommunens 110 förstelärare i grundskolan. Resultaten analyserades i en induktiv process utifrån reformteorier, läroplansteorier och teorier om stofforganisation i skolan. Resultaten visade att rektorerna agerade enligt reformteorier där de utifrån sin ”sandwich-position” på olika sätt försökt genomföra reformen på ett sätt där slitningar bland reformanterna ska bli så små som möjligt. Detta genom att fördela försteläraruppdragen jämnt på olika sätt. Resultaten visar, utifrån de fyra huvudgrupperna för läroplansforskning, att rektorerna i sina prioriteringar har ett starkt ämnesfokus där matematiken har en särställning, men även svenska är framträdande. Här går att se paralleller i reformarbete som opinionsbildning då prioriterade ämnen är sådana som tydligt är kopplade till jämförande internationella studier. Det finns också ett stort lärarfokus då rektorerna lyfter fram lärares personliga drag på olika sätt knutet till kollegialt lärande, ledarskap i klassrummet och intresse för forskning. Även trender som formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och digitalt lärande framträder.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Motivation är oerhört viktigt inom en organisation. Anställda som är motiverade i sitt arbete gynnar organisationen samtidigt som de själva kommer att må bra och trivas. Vad som motiverar en individ finns det väldigt mycket forskning om och motivationsfaktorer skiljer sig åt från person till person och mellan olika organisationer. Vårt syfte med studien är att studera vilka motivationsfaktorer som motiverar anställda i en organisation och vad organisationsledningar kan göra för att främja motivation hos sina anställda. Vi kommer studera tidigare forskning och olika teorier kring ämnet, men även själva undersöka i en utvald organisation genom en kvalitativ undersökning. Det material vi får fram i den teoretiska referensramen och genom empirin kommer slutligen diskuteras där vi strävar efter att hitta likheter och skillnader emellan dessa för att slutligen ge vår tolkning och presentera vårt resultat i studien. Vi fann att de främsta motivationsfaktorerna för anställda var delaktighet, lön, självförtroende, arbetsmiljö och omväxlande och utmanande arbete. Det en ledning kunde göra för att främja motivation hos sina anställda var att förmedla delaktighet och ansvar, ha gemenskap/lagarbete, erbjuda fortbildning, materiella belöningar, visa respekt, förtroende samt förmedla tydlighet och ge rätt verktyg för arbetsuppgifter. Av studien har vi konstaterat att organisationen vi besökte har på ett bra sätt lyckats ha sina anställda motiverade. Vi kan även se att tidigare forskning från de äldre teoretikerna än idag gör anspråk på nutiden med de motivationsfaktorer som beskrivits. / Motivation is extremely important within an organization. Employees who are motivated in their work benefits the organization while they themselves will feel good and happy. There is a lot of research in what motivates individuals and motivational factors differ from person to person and between different organizations. Our purpose of the study is to study which motivational factors that motivate employees in an organization and what the organizational managements can do to promote the motivation of its employees. We will study previous research and theories on the subject, but also examine in a selected organization through a qualitative study. The material we get in the theoretical framework and the empirical data will be discussed where we strive to find the similarities and differences between them to finally give our interpretation and presentation of our results in the study. We found that the main motivation factors were involvement of employees, salary, confidence, working environment and diverse and challenging work. What an organizational management could do to promote the motivation of its employees was to convey ownership and responsibility, fellowship/teamwork, provide training, material rewards, respect, faith and convey clarity and provide the right tools for the job. By the study we found that the organization we visited has in a good way managed to have their employees motivated. We can also see that previous research from the older theorists still claim the present day with the motivational factors described.

Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare i två olika kommuner talar om sitt arbete med att ta emot och inkludera nyanlända barn i förskolan. I studien har jag redogjort för hur förskollärarna beskrev organisationen kring sitt mottagande och sin inkludering och vad förskollärarna diskuterade som möjliga hinder och möjligheter i arbetet med att inkludera nyanlända barn. Jag har också undersökt vilka resurser som förskollärarna beskrev att de använde sig av eller önskade få mer av i detta arbete. Slutligen redogör denna studie också för förskollärarnas uttalanden om hur de tolkade begreppet likvärdighet. Studien är skriven utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Jag utgår från att kunskap skapas genom människors interaktion och att såväl kunskap som sanningar konstrueras i olika sociala och kulturella sammanhang. I studien har jag intervjuat 6 förskollärare. I varje kommun besökte jag två olika förskolor och höll en singelintervju och en parintervju i varje kommun. Efter insamlandet av min empiri så har materialet analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre olika huvudteman som jag har valt att kalla för: Organisering av mottagande och inkludering, Inkludering i barngrupp och Möjligheter och hinder för inkludering. Resultaten av studien visar att förskollärarna i de olika kommunerna beskrev sitt mottagande och sin inkludering av nyanlända barn på olika sätt. Förskollärarna i kommun Syd talade om de nyanlända barnen som en specifik grupp som erbjöds speciella rutiner bl.a. i form av hembesök och ett särskilt välkomstsamtal med tolk. Förskollärarna i kommun Nord poängterade att de nyanlända barnen inte behandlades på något speciellt sätt utan att de togs emot och erbjöds samma rutiner som alla andra barn på förskolan. Resultatet visar också på pedagogers viktiga uppgift att hjälpa nyanlända barn att få tillträde till lekgemenskap och förskolebarns uppgift att välkomna och bjuda in nyanlända barn i sin lekgemenskap. Vidare visar studiens resultat att det finns faktorer som utgör såväl möjligheter som hinder för att kunna inkludera nyanlända barn. Några av dessa faktorer diskuteras utifrån rubrikerna: Bemötande av nyanlända barn samt kommunala riktlinjer och likvärdighet. Till sist visar studiens resultat på att förskolan som en inkluderande praktik utgör starten för en god integration

Magister Artium (Development Studies) - MA(DVS) / Although many researchers have shown JCT can enable development it remains a great challenge to understand the link between ICT4D projects and the development of emerging commercial agriculture. There is a need to realize the potential of information and communication technologies (JCT) for emerging commercial farmer development in order to achieve agriculture expansion and transformation in South Africa. This is important in order for them to partake in the knowledge economy visualized in the 2030 National development plan of South Africa and achieving the Sustainable Development Goals in 2030. However in South Africa, it is not yet established which specific JCT are used, how they are used and the extent of deployment if used in the emerging commercial agricultural sector. Few studies have focused on the factors that influence the use of JCT in South African emerging agriculture. This study investigates and attempts to understand the usage of JCT by emerging commercial farmers and the issues that influence ICT use on the West Coast of the Western Cape Province in South Africa. The study investigates the different forms of JCT used, how they are being used, what they are used for, how important these technologies are as enablers of production and the factors that affect their use. The study involved a survey response of 42 emerging commercial farmers and 46 of their farm employees in the Matzikama and Cederberg municipalities. A literature review draws from studies globally. regionally and in South Africa on how ICTs have penetrated and contributed to delivering development in emerging commercial agriculture. Although most emerging commercial farmers cannot afford to adopt JCT fools that are essential in their farming activities almost all who were interviewed acknowledged !he importance of JCT to their businesses. However, among other JCT, mobile phones and television were found to be primarily used for social and entertainment reasons rather than for agricultural purposes. The general findings showed that occupation on farm and JCT Literacy influence the use of ICT by farm employees. On the other hand the gender, capacity of the farmer, off farm income and farm size influences the use of ICT by emerging commercial farmers. Our literature review established some examples from the studies of other researchers and the efforts of multi-lateral institutions such as the FAO and ITU to illustrate how we can improve policy. I recommend that the South African government develop an e-agriculture strategy to monitor development and validation of good practices on the use of ICTs in agriculture and rural development. This strategy will examine emerging trends on the role of ICTs and the challenges faced in reaching scaled, sustainable information service models. This can increase the sustainability of emerging commercial agriculture to contribute to the improvement of the lives of the poor in rural areas. Finally I present research questions for future research.