Research Doctorate - Doctor of Philosophy (PhD) / In temperate New South Wales, most fish species in the family Labridae have not previously been investigated with available knowledge restricted primarily to photographic identification guides providing brief notes on species distribution, habitat preferences and identification. This information is inadequate for assessing the impact of labrid harvesting on rocky reef systems and for making informed management decisions for the protection of these fishes. Therefore, this study aimed to fill some of the significant gaps in the understanding of labrid assemblages associated with rocky reefs of temperate eastern Australia. This was accomplished by concentrating primarily on three species - Ophthalmolepis lineolatus, Notolabrus gymnogenis and Pictilabrus laticlavius - which are abundant and co-occur in shallow waters (less than 20 m depth) on the central coast of New South Wales. The methods used in this study included SCUBA surveys of labrid assemblages; in situ observations of labrid behaviour on SCUBA; and acquisition of labrid specimens for the extraction of intestines, gonads and otoliths, and for measurements of fish weight and length. <br /> Labrids were found to be the most species rich family in the study region and were the most abundant of all non-planktivorous fishes. Overall, a higher number of labrid species and a higher number of labrid individuals occurred in sponge garden habitat (15-22 m depth) compared to fringe (3-7 m) and barrens (8-15 m), owing to greater densities of O. lineolatus, Austrolabrus gymnogenis and Eupetrichthyes angustipes. The common labrids, N. gymnogenis, Achoerodus viridis and P. laticlavius, occurred at higher densities in fringe habitat due mostly to a higher representation of juveniles in this habitat. The effect of habitat on labrid assemblages was subject to small-scale variation between sites (separated by hundreds of metres) and experienced temporal changes due primarily to a substantial increase in the abundance of recruits coinciding with late summer and autumn (April-May). Behavioural observations revealed that the three focal species differed substantially in their spatial structure. O. lineolatus were found to be temporary reef residents using home ranges in excess of 2500 m2 for periods of up to 1 year before permanently emigrating outside these temporary home ranges. In contrast, N. gymnogenis exhibit strong site fidelity to reef patches of less than 600 m2 in which they remain for periods in excess of 2 years. Reef patches are shared by up to at least 10 juvenile and female individuals and a single, highly territorial male in a mating system suggestive of resource defence polygyny. An understanding of the spatial structure of P. laticlavius was constrained by its cryptic behaviour, but behavioural observations suggest this species is home ranging and establishes temporary territories for the purpose of feeding and/or reproduction. Intensive ethological observations allowed for the description and quantifying of several major behaviours in which all species typically engaged including encounters and interactions with other fishes, lying, use of shelter, side-swiping, bending, gaping, cleaning by clingfishes (Gobiesocidae) and colour change. The occurrence of these behaviours often demonstrated substantial differences among species (e.g. lying, shelter and bending) and/or experienced shifts with ontogeny (e.g. interactions and area usage). These trends generally remained consistent at different times of the day and periods of the year, and at both locations. Dietary analyses revealed O. lineolatus, N. gymnogenis and P. laticlavius are generalist carnivores feeding on a variety of benthic invertebrates including polychaetes, amphipods, decapods, gastropods, bivalves, polyplacophorans, echinoderms and cirripedes. Differences in the volumetric contribution of prey items in the guts of each species showed that food resources are partitioned among species and observations of foraging behaviour demonstrated a partitioning of microhabitats used for feeding. Ontogenetic shifts in diet and feeding microhabitats demonstrate that food resources are further partitioned within a species. However, overall morphological and behavioural similarities within a species results in greater competition occurring among individuals of the same species than among individuals of different species. This was reflected in higher rates of intra-specific interactions compared with interactions between labrid individuals of different species. Observations of feeding episodes revealed the bite rates of all species were typically unaffected by the time of day and period of year in which sampling occurred, but a location effect occurred for O. lineolatus and P. laticlavius. A reduction in bite rate with ontogeny occurred for N. gymnogenis. The population structure of the three species suggests each exhibits the typical labrid reproductive strategy of protogynous hermaphroditism. O. lineolatus and N. gymnogenis are both monandrous species, but the occurrence of some P. laticlavius males at small sizes and young ages suggests this species may be diandrous. Similarities occurred between O. lineolatus and N. gymnogenis in the size/age at which individuals sexually matured (c.a. 180 mm, 2 years) and changed sex (c.a. 280 mm, 4.6 years), but these events occurred at substantially smaller sizes (95 and 138 mm, respectively) and younger ages (les than 0.9 and 1.9 years, respectively) in P. laticlavius. Sectioned otoliths were used to determine that the longevity of O. lineolatus, N. gymnogenis and P. laticlavius was at least 13.4, 9.6 and 4.8 years, respectively. Ages were validated using marginal increment analysis. Timing of reproduction in each species was asynchronous with peaks in the reproductive activity occurring in late summer to early autumn (February-March) for O. lineolatus, mid winter (July) for N. gymnogenis and mid spring to early summer (October-December) in P. laticlavius.

Zugl.: Mannheim, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Potsdam, University, Diss., 2006. / Literaturverz.

Univ., Habil.-Schr.--Wien, 1997. / Literaturverz. S. 394 - 443.

Univ., Diss.--Leiden, 1994.

Zugl.: Graz, Univ., Diplomarbeit, 2007

Thesis (Ph. D.)--Columbia University, 1926. / Vita. Published also as Studies in history, economics, and public law, no. 278. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (p. 488-490).

Univ. Paderborn, Diss., 2006. / Literatur: S. 221-256.

Diss. Univ. St. Gallen 2008 ; Nr. 2562. / Literaturverz.

<p>Balansering av tillgång och efterfrågan har alltid varit ett aktuellt ämne och för att klara av denna balansering krävs information om kommande efterfrågan. Denna information måste ligga så långt fram i tiden som det tar för att med säkerhet få hem exempelvis material. För att lyckas med detta använder sig företag i olika utsträckning av uppskattad framtida efterfrågan, så kallade prognoser. Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händelser.</p><p>Problemet är att oavsett hur prognoser görs stämmer det prognostiserade värdet nästan aldrig överens med det verkliga utfallet. Många företag vet att deras prognoser inte är exakta utan att veta vad de ska göra åt saken. Många gånger ignorerar de bara problemet och hoppas att det ska lösa sig självt. För att kunna förbättra sina prognoser bör därför dokumentation och uppföljning ske av det arbete som görs. Med hjälp av uppföljning kan prognosfel beräknas, ett prognosfel är avvikelsen mellan det prognostiserade värdet och det verkliga utfallet. I de fall då prognosfelen är små kan företag genom dokumentation identifiera vad som urskilde dessa perioder från de med högre prognosfel.</p><p>Författarna har i denna uppsats försökt beskriva hur företag kan uppnå en förbättrad prognosprocess med en lägre prognosavvikelse. Uppsatsen syftar också till att väcka intresset för samarbete över företagsgränser. Collaborative forecasting är en av metoderna som författarna har använt sig av för att överkomma problemen med traditionell prognostisering och som samtidigt är i linje med supply chain management. Denna metod samlar ihop och sammanställer information från både interna och externa källor för att sedan sammanställa en prognos som stöds av hela organisationen.</p><p>Uppsatsen är en fallstudie hos vitvaruföretaget Asko Cylinda AB. För att få ytterligare idéer om hur prognosprocessen kan se ut i praktiken har författarna också tittat på prognosprocessen hos Volvo Penta AB. Båda företagens prognosprocesser har sedan analyserats och jämförts med hjälp av teori från litteratur och artiklar. Genom denna analys har författarna kommit fram till förslag på arbetssätt som Asko Cylinda AB och företag med liknande företagsmiljö kan använda sig av för att förbättra sin prognosprocess.</p><p>Analyskapitlet är uppbyggt enligt tre scenarier, en nulägesbeskrivning, ett förslag på en enkel prognosprocess och ett förslag på en mer avancerad prognosprocess. I analysen har olika mätetal används för att åskådliggöra hur prognosavvikelsen varierar då till exempel olika prognosberäkningsmetoder används.</p><p>Utifrån scenarierna som analyserats har författarna kommit fram till att det finns många fördelar med Asko Cylinda AB:s nuvarande arbetssätt och att flera av dessa stöds av teorin. En fördel med en enklare prognosprocess är att den allokerar betydligt mindre resurser än vad som görs i dagsläget. Detta är enligt författarna inte tillräckligt skäl att använda sig av den enkla varianten då framtiden går mot mer samarbete över företagsgränserna för att gemensamt öka konkurrenskraften. Arbetssättet som analyseras i scenario 3 ses av författarna som det bästa alternativet. Detta scenario har hämtat mycket inspiration från teorierna om collaborative forecasting, vilket bidrar till en process som arbetar mer enligt supply chain management. Även delar från både den nuvarande prognosprocessen och Volvo Penta AB:s prognosprocess har använts för att för att uppnå detta arbetssättsförslag som baserats på både teori och praktik och utformats för att vara slagkraftigt i framtiden.</p>