Au cours de ces dernières années, les forces armées de différents pays ont de plus en plus été amenées à travailler sur les mêmes théâtres d’opérations. Cette collaboration militaire multinationale, même si elle n’est pas souhaitée par tous, s’est généralisée à l’ensemble des missions militaires. C’est ce cadre multinational et de spécialisation croissante, mais aussi le caractère interagence à travers les contacts entretenus avec les intervenants civils et les populations locales qui caractérisent les missions actuelles. Et, même si les décisions d’engagement restent fixées en dernier ressort par les gouvernements nationaux, la configuration multinationale et modulaire des forces armées est devenue inévitable. Aussi, en choisissant comme objet d’étude les militaires belges déployés dans des opérations militaires multinationales, on s’est attaché à analyser, d’une part, comment se passe le travail dans ces environnements à risques et fortement diversifiés et, d’autre part, le type de collaboration observée entre les contingents nationaux. Tout comme les autres organisations, les armées de différents pays se regroupent au sein de task forces spécifiques et temporaires qui nécessitent une configuration organisationnelle plus flexible ainsi qu’une culture d’organisation davantage adaptée à ces nouveaux cadres de travail. Aussi, l’objectif de la première partie est, précisément, de se pencher sur ces deux dimensions, structurelle et culturelle, de l’organisation militaire belge pour comprendre ensuite les interactions sociales observées dans les milieux opérationnels étudiés. Dans un premier chapitre, on s’attache à montrer les changements rencontrés dans la plupart des organisations militaires des pays industrialisés mais aussi, plus spécifiquement, les réformes institutionnelles entreprises pour moderniser les forces armées belges. Le deuxième chapitre aborde ensuite les éléments culturels que l’on retrouve au cœur de l’organisation militaire. Traditionnellement considérée comme un ensemble homogénéisé par une culture organisationnelle forte et cohésive, dans une perspective de différenciation, on relèvera les éléments croissants de diversité culturelle interne qui rendent l’organisation plus diverse tout en rendant la coordination de l’ensemble plus délicate. La deuxième partie- empirique- aborde trois études de cas qui ont été menées dans un contexte géographique et institutionnel particulier : en Afghanistan pour la mission ISAF, au Liban pour la mission UNIFIL et en Bosnie-Herzégovine pour la mission Althea. Au niveau de la récolte des données, l’approche méthodologique suivie est de nature essentiellement inductive et combine différentes méthodes de récolte de données (observation et entretiens sur le terrain, questionnaires quantitatifs, rapports de lessons learned, articles de presse, etc.). En procédant par analyses comparatives et en se basant sur les récits, les pratiques observées, les conversations informelles, ces approches permettent de mieux comprendre la perception subjective de la réalité sociale par les militaires ainsi que les interactions observées. Les données relatives à la mission menée par l’OTAN en Afghanistan ont été collectées à Kaboul où les militaires belges étaient déployés sur l’aéroport aux côtés d’une trentaine de nations. Ces données ont notamment servi de base pour appliquer le modèle des rôles managériaux de Mintzberg à des managers belges opérant dans des circonstances exceptionnelles. Dans un second temps, on s’est également penché sur l’étude des équipes de reconstruction provinciale qui ont été déployées dans la plupart des provinces afghanes et sur la délicate collaboration entre les acteurs civils et militaires à Kunduz. La deuxième étude de cas, relative à la mission de l’ONU au sud-Liban, s’intéresse d’une part à la cohabitation belgo-polonaise au camp de Tibnine et, d’autre part, au fonctionnement de l’état-major multinational de la force à Naqoura. Enfin, le séjour en Bosnie-Herzégovine a permis d’étudier le déploiement de militaires belges dans un cadre européen, sous l’égide de l’EUFOR. Le troisième et dernier chapitre de cette partie fait, en quelque sorte, la synthèse des différents éléments, théoriques et empiriques, relevé et les combine dans une tentative de modélisation théorique des principaux facteurs de coopération militaire multinationale. Sur base de nombreux extraits des données recueillies in situ, ce travail s’attache à montrer que la multinationalisation des milieux militaires opérationnels présente non seulement des avantages mais aussi de nouveaux challenges. Elle est ainsi fortement appréciée par les ‘petits’ pays, comme la Belgique, qui peuvent ainsi prendre part simultanément à différentes missions en mettant à disposition des capacités limitées mais spécialisées dans certaines niches de compétences. A travers les synergies opérées, ces formes de collaboration permettent de limiter les coûts liés aux déploiements opérationnels tout en assurant une certaine crédibilité par rapport aux engagements internationaux. Toutefois, même si cette multinationalisation est plus fréquente que par le passé, en raison de difficultés diverses (linguistiques, logistiques, caveats, etc.), elle reste encore souvent marginale au niveau des plus petites unités organisationnelles. C’est généralement à partie d’un certain niveau hiérarchique ou de spécialisation que l’on retrouve des militaires étrangers travaillant dans des équipes multinationales. Le fait que la majorité des militaires belges continuent surtout à travailler avec des collègues nationaux n’implique pas pour autant qu’ils n’ont aucun contact avec les militaires étrangers. Vivant dans des espaces confinés et, à l’exception des contacts virtuels avec la famille et les proches, les relations avec les autres militaires représentent leur seule vie sociale pendant plusieurs mois et c’est donc aussi et surtout à ce niveau que l’influence du contexte multinational se fait sentir. Dans la lignée de d’Iribarne qui parlait de logique de l’arrangement en faisant référence à la culture belge, les comportements des militaires semblent autant régulés par cette conception particulière de la coopération et cette recherche d’accords informels que par le respect des ordres. Mais c’est sans doute aussi le sentiment d’appartenir à une organisation militaire dont l’influence est plus limitée qui semble encourager ses membres à adopter des comportements propices au développement de relations inter-organisationnelles ou de ce que l’on a qualifié de logique de la débrouillardise.

Syfte: Denna studie fokuserar på ett företag, Gavle Marknadskommunikation. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför företaget expanderade till flera nya regioner. Då företaget senare gick i konkurs och därefter nybildades så ämnar jag undersöka om expansionen hade någonting med konkursen att göra. Detta för att kunna utreda vilka risker som togs i samband med expansionen, samt ge exempel på vad man bör tänka på när man skall expandera sin verksamhet. Dessutom skall jag utreda vad som kunde ha gjorts för att förhindra konkursen.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna.

The purpose of this essay is to illuminate in what aspects IKEA’s organizational culture in Ümraniye in Turkey differs alternatively resembles with IKEA’s organizational culture in Örebro in Sweden. The aim with organizational culture is to analyze the relationships between the leaders and co-workers and the relationships between the co-workers. The study is based on a combination of interviews and questionnaires. We have interviewed people in leading positions and made surveys among IKEA co-workers in two different stores located in two different countries. This combination of the methods gave us a better understanding for how the organizational culture is experienced from two different perspectives. Our aim was to examine the differences and likenesses between IKEA’s organizational culture in Ümraniye and in Örebro, to find out how the relationships between the leaders and the co-workers are and the relationships between the co-workers during work time, and also to find out if IKEA has succeeded in implementing its’ organizational culture in the IKEA store in Ümraniye. We have come to a conclusion that there are no considerable differences between the organizational culture in IKEA in Ümraniye and Örebro. This shows that IKEA has a strong organizational culture that eliminates the national Turkish culture in many aspects. The relationships between the leaders and co-workers and relationships between the co-workers are strong. / Syftet med denna studie är att belysa i vilka avseenden IKEA: s organisationskultur i Ümraniye skiljer sig alternativt överensstämmer med IKEA: s organisationskultur i Örebro. Med organisationskultur syftar studien till att undersöka relationerna mellan medarbetare och chefer/ledare samt relationerna mellan medarbetarna. Studien bygger på en kombination av intervjuer och enkäter. Vi har genomfört intervjuer med personer i ledarposition samt enkätundersökningar bland IKEA i två olika varuhus beläget i olika länder. Denna kombination av metoderna gav oss en bättre förståelse för hur organisationskulturen uppfattas utifrån de två olika perspektiven. Vi ville undersöka skillnader och likheter mellan IKEA: s organisationskultur i Ümraniye och IKEA: s organisationskultur i Örebro, hur ser relationerna ut mellan cheferna och medarbetarna samt relationerna mellan medarbetarna inom arbetstid samt om IKEA har lyckats med att tillämpa sin organisationskultur på IKEA varuhuset i Ümraniye. Vi har kommit fram till att det inte finns några avsevärda skillnader mellan organisationskulturen i IKEA i Ümraniye och Örebro. Detta visar på att IKEA har en stark organisationskultur vilket slår ut den nationella turkiska kulturen i många avseenden. Relationerna mellan ledare och medarbetare samt medarbetare inom organisationerna är starka.

Kommunikation är en viktig del i en organisation, kanske en av de viktigaste. Denna undersökning syftar till att undersöka hur kommunikationen fungerar vid ett medelstort svenskt produktionsföretag. Det som undersökts är hur kommunikationen ser ut från produktionsledning via mellanchefer till produktionspersonal och vice versa. Undersökningens primära syfte är att tydliggöra vilka olika former av kommunikation som bedrivs och vilka problem som kan uppstå. En kvalitativ undersökning genom intervjuer har genomförts med hjälp av anställda i organisationen. Passande litteratur har sökts, bearbetats och analyserats. Flera olika teman presenteras i undersökning såsom: kommunikationskanaler, risken med för mycket information, normer & värderingar, vertikal & horisontell kommunikation. Resultatet av undersökningen pekar på att alla dessa faktorer spelar en viktig roll i den kommunikation som bedrivs på företaget.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på modersmålsstöd. En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla. I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver modersmålsstöd och vilka som inte behöver det. Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på svenska.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer. Vår teoretiska referensram har huvudsakligen varit symbolisk interaktionism och organisationsstruktur. Vi har även använt oss av teorier om psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Resultatet visade att i organisationerna spelar ledarskapet och den närmsta chefen en stor roll för att agera som whistleblower. Vi fann även att individens moralsyn och den empati man känner kan vara avgörande för detta beteende. Nyckelord: whistleblowing, organisation, ledarskap, individ, moral

Dagens samhälle kräver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förändrade ekonomiska förhållanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur kräver att verksamheter ständigt arbetar med kompetensutveckling. Tillvägagångssättet kan skilja sig åt mellan verksamheter, beroende på deras mål och struktur. Syftet med vår undersökning är därför att jämföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och två privata verksamheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien är om, och i så fall hur, kartläggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvärderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet. Samtliga intervjuer genomfördes med medarbetare som arbetar med kompetensutveckling. Resultatet från intervjuerna har därefter sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning, vår teoretiska referensram, samt vårt syfte. Vid analyserandet av resultatet har det framkommit att dialog och delaktighet är av stor betydelse vid kompetensutveckling. Dialog mellan medarbetare och chef i utvecklingssamtal har varit särskilt tydligt som grund för ett arbete med kompetensutveckling hos samtliga verksamheter. Delaktighet och ett engagemang från medarbetarna har visat sig vara nödvändigt vid kompetenskartläggning och vid genomförande av kompetensutbildning. Vidare har resultatet visat på ett flertal faktorer som bör tas hänsyn till genom hela kompetensutvecklingsprocessen. Dessa faktorer är exempelvis den rådande konjunkturen samt valet av metod vid utbildning.

De sista 90 åren har omkring 35 poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst. Poliser och poliselever från Umeå har besvarat en enkät. Svaren har varit olika vilket har gett intressanta resultat som t ex har ca 96 % av 83 svarande tyckt att de har fått en otillräcklig utbildning om polisens skyddsväst. Elisabeth Åström, studierektor vid polisutbildningen, Umeå säger att det finns ingenting i studieplanen runt detta ämne. Vi skriver detta arbete tycker att den enskilde polisen bättre kan bestämma vilka situationer han/hon ska utsätta sig för med rätt kunskap om skyddsvästen. Därför föreslår vi att det läggs in en eller två timmar teoretisk utbildning i detta ämne.