<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur vanligt förekommande sekundär kontaminering är vid användandet av OC – spray. Arbetet beskriver i vilka situationer sekundär kontaminering förekommer i det polisiära arbetet samt vad som kan göras för att minska förekomsten av det. Det inledande kapitlet beskriver OC – spray som är det senaste tillkomna hjälpmedlet för svensk polis, dess för – och nackdelar samt effekterna av den. För att syftet ska uppnås har en enkätundersökning genomförts samt har OC – rapporter studerats. Vidare behandlar arbetet även de riktlinjer som finns för användandet av OC – spray kopplat till de tre förhållningssätt som den svenska polisens nationella bastaktik utgörs av. Resultatet från enkätundersökningen och resultatet från OC – rapporterna visar att sekundär kontaminering är mycket vanligt förekommande och det framgår bl.a. att ett allt för kort sprayavstånd kan vara orsaken till detta. I det avslutande kapitlet diskuteras vilka möjligheter som finns för att minska risken för sekundär kontaminering samt vilka faktorer som spelar in för att uppnå ett önskvärt användande av OC - spray. Konkreta förslag ges beträffande sprayavstånd och stresshantering samtidigt som vikten av en väl fungerande kommunikation kollegor emellan belyses.</p>

<p>Vi vill genom vårt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja användas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fältförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska råd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjälpmedel, ett självklart redskap för att täcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjänstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fältförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter två hullingar som fäster i hur och kläder. Vid träff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör så att kroppens muskler krampar ihop. Den polisman som har drivit på det planerade fältförsöket intervjuades per telefon. Dessutom har mailkontakt förekommit. Kontakt med FOI gällande den medicinska biten har tagits. Det som går att fastställa är att det etiska rådet på egen hand blåste av fältförsöket som planerades. De presenterade en rapport som visar att svensk polis inte är i behov av någon elpistol. Etiska rådet menade på flera punkter att försöket var ett förhastat beslut. Etiska rådet var de enda som beslutade att de planerade fältförsöken av elpistolen skulle avbrytas. Elpistolen är ett bra vapen med god effekt som kan rädda liv och undvika skador men har vissa nackdelar som t.ex. det höga priset. Om elpistolen skulle införas i Sverige så tror vi inte det skulle bli någon stor skillnad på hur allmänheten uppfattar polisen.</p>

<p>I denna rapport vill jag försöka belysa de fördelar och eventuella nackdelar med den OC-spray som svensk polis använder sig av. Tanken med den här rapporten är att man ska få reda på hur man gick till väga när man provade fram sprayen och på vilket sätt den är tänkt att hjälpa den enskilde polisen. En enkätundersökning har gjorts hos ordningspolisen i Linköping där en fingervisning ges om vad poliserna idag tycker om OC-sprayen. Jag har även genomfört kortare intervjuer med en OC-instruktör samt den ansvarige för rapporten Fältförsök OC (som även ligger till grund för större delen av mitt arbete).</p>

<p>Syftet med rapporten är att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem är nödvändigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förändringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats på krisberdskapsmyndighetens hemsida angående anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebära för samtliga användare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiärt användarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag används ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och säkerhetssektorn vilket försvårar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvändig då de befintliga radiokommunikationssystemen ansågs tekniskt föråldrade och opålitliga ur säkerhetssynpunkt. I mina intervjuer har jag kunnat konstatera att RAKEL systemet uppfyller de krav som föranledde förändringen, detta genom de nya funktioner som systemet erbjuder användaren.</p>

<p>Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock. Är nuvarande placering av bältet format så att man låter bli att ta på sig bältet för att det hindrar under en insats? Krockkudden i bilen ska verka för att skydda personerna i bilen, men vad händer om någon med avsikt backar på polisfordonet med avsikt att lösa ut krockkudden och därigenom undkomma. Vid en insats då polisman bestämmer sig för att preja en bil av vägen, löser krockkudden ut, exploderar den i ansiktet? Hur fungerar det egentligen? Vi har genomfört ett antal intervjuer med polismän i yttre tjänst för att få deras åsikter, vi har intervjuat representanter från Volvo och Saab, trafiksäkerhetsexperter från Vägverket samt ansvariga inom området från Rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av några rapporter som tar upp problematiken runt säkerheten kring polisman och tjänstefordon. Sammantaget kan sägas att en del av utrustningen, till exempel skyddsvästen, skyddar och fördelar den kraft som uppstår av en krock och minskar risken för att bältet skär in mot kroppen. Om krockkudden kan bara sägas att när den löser ut, ja då behövs den också.</p>

<p>Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna.</p>

Au cours de ces dernières années, les forces armées de différents pays ont de plus en plus été amenées à travailler sur les mêmes théâtres d’opérations. Cette collaboration militaire multinationale, même si elle n’est pas souhaitée par tous, s’est généralisée à l’ensemble des missions militaires. C’est ce cadre multinational et de spécialisation croissante, mais aussi le caractère interagence à travers les contacts entretenus avec les intervenants civils et les populations locales qui caractérisent les missions actuelles. Et, même si les décisions d’engagement restent fixées en dernier ressort par les gouvernements nationaux, la configuration multinationale et modulaire des forces armées est devenue inévitable. Aussi, en choisissant comme objet d’étude les militaires belges déployés dans des opérations militaires multinationales, on s’est attaché à analyser, d’une part, comment se passe le travail dans ces environnements à risques et fortement diversifiés et, d’autre part, le type de collaboration observée entre les contingents nationaux. Tout comme les autres organisations, les armées de différents pays se regroupent au sein de task forces spécifiques et temporaires qui nécessitent une configuration organisationnelle plus flexible ainsi qu’une culture d’organisation davantage adaptée à ces nouveaux cadres de travail. Aussi, l’objectif de la première partie est, précisément, de se pencher sur ces deux dimensions, structurelle et culturelle, de l’organisation militaire belge pour comprendre ensuite les interactions sociales observées dans les milieux opérationnels étudiés. Dans un premier chapitre, on s’attache à montrer les changements rencontrés dans la plupart des organisations militaires des pays industrialisés mais aussi, plus spécifiquement, les réformes institutionnelles entreprises pour moderniser les forces armées belges. Le deuxième chapitre aborde ensuite les éléments culturels que l’on retrouve au cœur de l’organisation militaire. Traditionnellement considérée comme un ensemble homogénéisé par une culture organisationnelle forte et cohésive, dans une perspective de différenciation, on relèvera les éléments croissants de diversité culturelle interne qui rendent l’organisation plus diverse tout en rendant la coordination de l’ensemble plus délicate. La deuxième partie- empirique- aborde trois études de cas qui ont été menées dans un contexte géographique et institutionnel particulier : en Afghanistan pour la mission ISAF, au Liban pour la mission UNIFIL et en Bosnie-Herzégovine pour la mission Althea. Au niveau de la récolte des données, l’approche méthodologique suivie est de nature essentiellement inductive et combine différentes méthodes de récolte de données (observation et entretiens sur le terrain, questionnaires quantitatifs, rapports de lessons learned, articles de presse, etc.). En procédant par analyses comparatives et en se basant sur les récits, les pratiques observées, les conversations informelles, ces approches permettent de mieux comprendre la perception subjective de la réalité sociale par les militaires ainsi que les interactions observées. Les données relatives à la mission menée par l’OTAN en Afghanistan ont été collectées à Kaboul où les militaires belges étaient déployés sur l’aéroport aux côtés d’une trentaine de nations. Ces données ont notamment servi de base pour appliquer le modèle des rôles managériaux de Mintzberg à des managers belges opérant dans des circonstances exceptionnelles. Dans un second temps, on s’est également penché sur l’étude des équipes de reconstruction provinciale qui ont été déployées dans la plupart des provinces afghanes et sur la délicate collaboration entre les acteurs civils et militaires à Kunduz. La deuxième étude de cas, relative à la mission de l’ONU au sud-Liban, s’intéresse d’une part à la cohabitation belgo-polonaise au camp de Tibnine et, d’autre part, au fonctionnement de l’état-major multinational de la force à Naqoura. Enfin, le séjour en Bosnie-Herzégovine a permis d’étudier le déploiement de militaires belges dans un cadre européen, sous l’égide de l’EUFOR. Le troisième et dernier chapitre de cette partie fait, en quelque sorte, la synthèse des différents éléments, théoriques et empiriques, relevé et les combine dans une tentative de modélisation théorique des principaux facteurs de coopération militaire multinationale. Sur base de nombreux extraits des données recueillies in situ, ce travail s’attache à montrer que la multinationalisation des milieux militaires opérationnels présente non seulement des avantages mais aussi de nouveaux challenges. Elle est ainsi fortement appréciée par les ‘petits’ pays, comme la Belgique, qui peuvent ainsi prendre part simultanément à différentes missions en mettant à disposition des capacités limitées mais spécialisées dans certaines niches de compétences. A travers les synergies opérées, ces formes de collaboration permettent de limiter les coûts liés aux déploiements opérationnels tout en assurant une certaine crédibilité par rapport aux engagements internationaux. Toutefois, même si cette multinationalisation est plus fréquente que par le passé, en raison de difficultés diverses (linguistiques, logistiques, caveats, etc.), elle reste encore souvent marginale au niveau des plus petites unités organisationnelles. C’est généralement à partie d’un certain niveau hiérarchique ou de spécialisation que l’on retrouve des militaires étrangers travaillant dans des équipes multinationales. Le fait que la majorité des militaires belges continuent surtout à travailler avec des collègues nationaux n’implique pas pour autant qu’ils n’ont aucun contact avec les militaires étrangers. Vivant dans des espaces confinés et, à l’exception des contacts virtuels avec la famille et les proches, les relations avec les autres militaires représentent leur seule vie sociale pendant plusieurs mois et c’est donc aussi et surtout à ce niveau que l’influence du contexte multinational se fait sentir. Dans la lignée de d’Iribarne qui parlait de logique de l’arrangement en faisant référence à la culture belge, les comportements des militaires semblent autant régulés par cette conception particulière de la coopération et cette recherche d’accords informels que par le respect des ordres. Mais c’est sans doute aussi le sentiment d’appartenir à une organisation militaire dont l’influence est plus limitée qui semble encourager ses membres à adopter des comportements propices au développement de relations inter-organisationnelles ou de ce que l’on a qualifié de logique de la débrouillardise.

Syfte: Denna studie fokuserar på ett företag, Gavle Marknadskommunikation. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför företaget expanderade till flera nya regioner. Då företaget senare gick i konkurs och därefter nybildades så ämnar jag undersöka om expansionen hade någonting med konkursen att göra. Detta för att kunna utreda vilka risker som togs i samband med expansionen, samt ge exempel på vad man bör tänka på när man skall expandera sin verksamhet. Dessutom skall jag utreda vad som kunde ha gjorts för att förhindra konkursen.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna.

The purpose of this essay is to illuminate in what aspects IKEA’s organizational culture in Ümraniye in Turkey differs alternatively resembles with IKEA’s organizational culture in Örebro in Sweden. The aim with organizational culture is to analyze the relationships between the leaders and co-workers and the relationships between the co-workers. The study is based on a combination of interviews and questionnaires. We have interviewed people in leading positions and made surveys among IKEA co-workers in two different stores located in two different countries. This combination of the methods gave us a better understanding for how the organizational culture is experienced from two different perspectives. Our aim was to examine the differences and likenesses between IKEA’s organizational culture in Ümraniye and in Örebro, to find out how the relationships between the leaders and the co-workers are and the relationships between the co-workers during work time, and also to find out if IKEA has succeeded in implementing its’ organizational culture in the IKEA store in Ümraniye. We have come to a conclusion that there are no considerable differences between the organizational culture in IKEA in Ümraniye and Örebro. This shows that IKEA has a strong organizational culture that eliminates the national Turkish culture in many aspects. The relationships between the leaders and co-workers and relationships between the co-workers are strong. / Syftet med denna studie är att belysa i vilka avseenden IKEA: s organisationskultur i Ümraniye skiljer sig alternativt överensstämmer med IKEA: s organisationskultur i Örebro. Med organisationskultur syftar studien till att undersöka relationerna mellan medarbetare och chefer/ledare samt relationerna mellan medarbetarna. Studien bygger på en kombination av intervjuer och enkäter. Vi har genomfört intervjuer med personer i ledarposition samt enkätundersökningar bland IKEA i två olika varuhus beläget i olika länder. Denna kombination av metoderna gav oss en bättre förståelse för hur organisationskulturen uppfattas utifrån de två olika perspektiven. Vi ville undersöka skillnader och likheter mellan IKEA: s organisationskultur i Ümraniye och IKEA: s organisationskultur i Örebro, hur ser relationerna ut mellan cheferna och medarbetarna samt relationerna mellan medarbetarna inom arbetstid samt om IKEA har lyckats med att tillämpa sin organisationskultur på IKEA varuhuset i Ümraniye. Vi har kommit fram till att det inte finns några avsevärda skillnader mellan organisationskulturen i IKEA i Ümraniye och Örebro. Detta visar på att IKEA har en stark organisationskultur vilket slår ut den nationella turkiska kulturen i många avseenden. Relationerna mellan ledare och medarbetare samt medarbetare inom organisationerna är starka.