Syftet med detta arbete är att titta närmare på ifall att om allmänheten vet om att de ev. kan bli filmade av polisbilar och det påverka preventivt i syfte att stävja brottsliga handlingar. Hur människors integritet påverkas samt inställningen till att bli filmade kommer vi också att försöka svara på i detta arbete. Vad är allmänhetens syn på kameraövervakning?

Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet. Samtidigt framkom olika sätt att definiera kärnan i problemet vilket speglades i hur arbetet med dessa frågor såg ut.

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad går i pension upplever företag och organisationer en ökande brist på kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lämnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta påminda om detta faktum, men frågan kvarstår, är det så att de arbetsvärderingar som Generation Y prioriterar faktiskt återspeglas på arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkätundersökning genomförts på det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget återspeglar flertalet av de arbetsvärderingar som Generation Y värdesätter och bör anses vara attraktivt för Generation Y. Dock bör vissa korrigeringar göras för att ytterligare skapa en motiverande arbetsplats.

Cette thèse consiste en une étude ethnographique au sein d’une organisation de la fonction publique du Canada, qui a pour but de décrire le processus mis en œuvre par une équipe de travail pour construire du sens et s’organiser. L’objectif principal est de répondre à la question suivante : Au sein des organisations gouvernementales où le changement est continu, comment les équipes de travail s’organisent-elles? Le cadre théorique élaboré dans cette thèse met l’accent principalement sur la théorie du sensemaking de Karl E. Weick, ainsi que sur le modèle discursif de l’organisation introduit par James R. Taylor, et inclut les travaux plus récents de chercheurs qui défendent l’approche constitutive de la communication organisationnelle. L’auteure propose un modèle théorique de l’organizing qui intègre les travaux de Weick et ceux de Taylor afin de décrire comment l’organisation se construit dans les réunions, dans les textes et dans les interactions.

Human history is marked by progressive stages of dominant human interrelation patterns. Marx examined these patterns and believed that history could be understood as a variation on a Fichtian science of material dialectics where a thesis would meet its antithesis, and a new synthesis would emerge from the violent struggle found at their intersection. This dissertation takes a slightly different perspective, concentrating on the contemporary stage of dominant human interrelation patterns, their origin, and consequences from an educational organisation perspective. <br /><br /> This is an emerging discussion of the foundational and philosophical structures of interorganisational relationships involving educational administration. Beginning with a discussion of the origins and development of contemporary relational structures writ largein terms of social, political, and economic antecedentsI show how their convergence around a dual falsehood has produced a self-perpetuating dominance in the modern era. The dual falsehood is manifest in the conflation of science and technology, and social Darwinist assumptions of human nature. Misunderstanding the nature of this dual falsehood, proponents of post-modernity are exposed as providing an anaemic or counterproductive response to the problems of modernity. <br /><br /> I explore the particular problems of modernity faced by education as a general area of study and practice, and educational administration more specifically. The root of these problems is demonstrated in a misalignment of (a) dominant relational structures falsely self-declaring their basis in science, and (b) education as a genuine scientific pursuit (as defined herein). I further explore psychopathologies of relationships when negotiated in terms of such false self-declared and contextually dominant beliefs. The implications of psychopathological relationship negotiations are discussed for educational administration and strategies are explored for educational leadership and advocacy. <br /><br /> Two stages of correction for the dominant issues described herein are posited on behalf of educational organisations. Stage one advocates the construction of a singular definition of pedagogy for public consumption. Stage two articulates areas of responsibility for various intraorganisational elements within education. The purpose of stage two is to disseminate widespread propaganda based upon Habermas (1970) communicative competence to eradicate dysfunctional communication that perpetuates the dominance of modern and post-modern relational structures. Furthermore, stage two advocates the adoption of Mouffes agonistic position for interorganisational relations between education and non-education entities. Stages are to be evaluated in terms of an adaptation upon Giddens (1979) analysis of sedimented practices of educational administration within the context of the Mouffian (2005) political.

Cette thèse consiste en une étude ethnographique au sein d’une organisation de la fonction publique du Canada, qui a pour but de décrire le processus mis en œuvre par une équipe de travail pour construire du sens et s’organiser. L’objectif principal est de répondre à la question suivante : Au sein des organisations gouvernementales où le changement est continu, comment les équipes de travail s’organisent-elles? Le cadre théorique élaboré dans cette thèse met l’accent principalement sur la théorie du sensemaking de Karl E. Weick, ainsi que sur le modèle discursif de l’organisation introduit par James R. Taylor, et inclut les travaux plus récents de chercheurs qui défendent l’approche constitutive de la communication organisationnelle. L’auteure propose un modèle théorique de l’organizing qui intègre les travaux de Weick et ceux de Taylor afin de décrire comment l’organisation se construit dans les réunions, dans les textes et dans les interactions.

Inledande problem Det har under ett flertal år skett organisationsförändringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tävling/hoppning. Dessa förändringar har påverkat det Svenska hopplandslaget, då deras ledning kommit och gått på grund av interna konflikter som pågått mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen för att ge förslag på hur organisationen kan utvecklas, för att återigen få med sig det Svenska hopplandslaget så att det sportsligt kan hävda sig internationellt. Forskningsfrågan som varit vägledande i denna studie: Hur kan tävling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgångsrikt och hållbart landslag? Syfte Syftet med studien är att undersöka tävling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjälp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, så att den återigen får med sig landslaget och sportsligt kan hävda sig internationellt. Metod I studien har jag använt en kvalitativ metod i form av intervjuer som skett med en representant från Svenska ridsportförbundet, tävling/hopporganisationen och en landslagsryttare. Intervjuerna gav mig en bild av hur samarbetet mellan de olika parterna fungerade. Jag har även hämtat information till studiens empiri via observationer i olika miljöer. Utifrån studiens teoretiska referensram har empirin analyserats varefter jag arbetat fram förslag till hur Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen kan utvecklas organisationsmässigt. Slutsats I studien har det framkommit att Svenska ridsportförbundet och tävling/hopporganisationen saknat en stabil struktur vilket gjort att interna konflikter kunnat växa fram. Samtidigt har den kommunikativa förmågan varit undermålig och påverkat parterna på ett negativt sett, då missförstånd lett till konflikter. För framtiden behöver Svenska ridsportförbundet skapa en stabil struktur och utveckla den kommunikativa förmågan tillsammans med sina underorganisationer för att ge landslaget de nödvändiga förutsättningarna för att återigen kunna hävda sig internationellt.

På grund av den ökade konkurrensen på världsmarknaden krävs det att företag ständigt utvecklas för att hålla sin position på marknaden. Nätverksstrukturen kan vara ett av många sätt att möta den hårda konkurrensen på mellan företagen. Uppsatsen behandlar två nätverksorganisationer med olika strukturer och arbetssätt där det ena företaget är uppbyggt utifrån ett franchisekoncept och det andra utifrån en federativ organisation samt strategisk allians. Syftet är att se hur organisationerna är uppbyggda samt belysa likheter och skillnader mellan dessa två företag. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med djupgående intervjuer med två delägare i Mäkleriet AB och med VD:n i JK Försäkringar AB.

SAMMANFATTNING Pia Carlsson &amp; Carina Lindström "- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?" En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn. "- Oops, here I was given an hour, what should I do?" A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children. Antal sidor: 39 Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med åtta för-skollärare och två förskolechefer, har vi undersökt vilket syfte de ser med planeringstid samt hur de organiserar denna för att kunna uppfylla uppdraget. Resultatet visar att det gäller att ta vara på tiden på ett flexibelt sätt och tänka utanför boxen och se uppdraget i sin helhet. Vi tyck-er oss också se början till förändring av inställningen till kvalitetsarbetet som betydelsefullt för utveckling av pedagogisk medvetenhet och därmed pedagogisk kvalitet.