Bakgrund: Många företag arbetar idag i virtuella team eftersom det ger en möjlighet att samla kompetens utspridd på flera platser utan att behöva spendera tid och pengar på resor. Virtuella team ger också möjligt att arbeta med en uppgift över hela dygnet. Genom att en arbetsuppgift flyttas mellan tidszoner under dygnets timmar. Även om virtuella team har sina fördelar så finns det problem. Dessa inkluderar sämre teamsammanhållning, arbetsglädje, tillit, samarbetsbeteende, social kontroll och engagemang i att nå teamets mål. Detta kan påverka teamets prestation negativt och det finns därför anledning att titta närmare på vad som påverkar prestationen i virtuella team. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad som påverkar prestationen i virtuella team. Metod: Kvantitativa data samlades in från individer som arbetar i virtuella team genom en webbbaserad enkät. Frågorna i enkäten hade byggts upp utifrån fem hypoteser som skulle testas. Hypoteserna byggde på fråge-ställningar kring relationsbyggande, teknisk support, möjligheten att träffas ”face to face”, kontinuitet och antalet medlemmar i teamet. Data från enkäten testades med en regressionsanalys. Resultat och slutsats: Detta arbete tyder på att relationsbyggande och kontinuitet kan ha en positiv påverkan på prestationen. Möjligheten att träffas ”face to face” verkar enligt analysen ha en negativ påverkan på prestationen medans teknisk support och antalet medlemmar i teamet inte har betydelse.

No description available.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik. För att få en fördjupad inblick i linjechefers och med- arbetares uppfattningar om tillit i ledarskap valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervju- er. Två linjechefer och fyra medarbetare i deras olika team intervjuades.  Sammanfattningsvis visar resultatet att ledning och medarbetare har en liknande syn på vad tillit är och att det är mycket betydelsefullt i en teambaserad organisation. I den här undersökningen handlar tillit om ärlighet, öppenhet och stöd. Tillit medför att kommunikation och kunskapsdelning förbättras, det underlättar utvecklingen av självstyrande team, samt ökar effektiviteten. Resultatet visar att ledningens (linjechefernas) arbete kan delas in i olika områden. Dessa är linjechefernas dubbla roller, medarbetarnas lärande och utveckling, medarbetarnas arbetsuppgifter och mål, samt linjechefernas kommunikation, information och feedback. När det gäller förutsättningarna för tillit i ledningens arbetssätt visar resultatet på flera områden som samtidigt utgör både möjligheter och hinder.   Studiens slutsats är att det finns ett teoretiskt perspektiv som innebär att det finns ideologiska utgångs- punkter och en planering av arbetets organisering som främjar tillit i de studerade teamen. Det finns även ett praktiskt perspektiv som innebär att ledningen anstränger sig i flera avseenden att arbeta på ett sätt som kan antas främja tillit mellan ledning och medarbetare, samtidigt som det också finns problem och utvecklingspotential i detta arbete. En av de tillitsskapande möjligheterna skulle kunna vara att förstärka ledningens coachande eller transformativa ledarbeteende.

Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen. Genom att göra en kvalitativ undersökning utifrån en induktiv ansats var vår avsikt att få en djupare förståelse för hälsa och friskvårdsarbete. Två arbetsgivarrepresentanter och fyra arbetstagarrepresentanter intervjuades i syfte att kunna upptäcka likheter och skillnader i deras uppfattningar. Resultaten visar att arbetsgivarens primära syfte för friskvårdssatsningar är att sänka sjukfrånvarokostnaderna, något som också arbetstagarna är medvetna om. I stället för att misstro företagets motiv ser de anställda friskvårdssatsningarna som en frivillig förmån som skapar trivsel. De anställda har också en mer djupgående syn på hälsa som involverar psykisk, fysik och social hälsa medan arbetsgivaren har en mer övergripande definition av begreppet. Anledningen är att arbetsgivaren inte vill kategorisera personalen utifrån en bestämd definition. Resultaten visar att friskvårdsarbetet tog fart på allvar när sjukskrivningskostnaderna steg i början av 2000-talet men är idag inte lika omfattande. Friskvårdsarbetet är idag mer rutinmässigt och halvhjärtat eftersom sjukfrånvaron inte längre ses som ett lika stort hot.   Nyckelord: hälsa, friskvård, sjukfrånvarokostnad, organisation, upplevelse.

Among those who graduate from the various schools of Social work in Sweden are a great majority women. At the same time men are sought after in the work field.  But not just to level up the equality between the sexes, but also to fill a gender specific niche to counter up a need for male role models. But a closer look at this need and the types of functions set to cater for it shows that male role models as a concept vary between contexts. In this study we examine the concepts and the practices of male role models in three different settings: a municipal social care center offering young boys male bonding activities; a non-profit organization warding young people from drug abuse and criminal behavior; and last, a long term residential home for young boys between the ages 13 and 19. Our research shows that the concept of the male role model vary between the organizations and less so within. By the means of semi-structured interviews we examine representatives from the three organizations and their both personal and professional views on what a male role model is. By using a social-constructionistic frame work to understand and interpret our data we conclude that the concept of a male role model is used out of different ideas of manliness; either a man who transcends gender stereotypes, or a man who manifests them – a fact that per se contests the idea of gender as innate. How these come to vary is a question of the conditions of the organization when it comes to the relationship between professional and client of either being conditioned by official constraints or personal closeness. But the pivotal factor to understand the variations is the gender mix. The organizations representing a stereotypical concept of manliness are almost exclusively of one sex, while the other hold equal amounts of women and men. To transcend the barrier of gender stereotypes it is necessary to share experience of both sexes for creating awareness of sameness, instead of claiming difference. This can also help give the young male client an alternative approach to an adult male identity beyond his socially given horizon.

Cette thèse consiste en une étude ethnographique au sein d’une organisation de la fonction publique du Canada, qui a pour but de décrire le processus mis en œuvre par une équipe de travail pour construire du sens et s’organiser. L’objectif principal est de répondre à la question suivante : Au sein des organisations gouvernementales où le changement est continu, comment les équipes de travail s’organisent-elles? Le cadre théorique élaboré dans cette thèse met l’accent principalement sur la théorie du sensemaking de Karl E. Weick, ainsi que sur le modèle discursif de l’organisation introduit par James R. Taylor, et inclut les travaux plus récents de chercheurs qui défendent l’approche constitutive de la communication organisationnelle. L’auteure propose un modèle théorique de l’organizing qui intègre les travaux de Weick et ceux de Taylor afin de décrire comment l’organisation se construit dans les réunions, dans les textes et dans les interactions.

No description available.

Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap. Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter. Studien visar att särdragen hos två av de tre skolorna är fler och djupare än bara heltidsmentorskap. Genom kvalitativa intervjuer har mentorer och lärare fått ge sin bild inifrån av en multiprofessionell skolorganisation och beskriva sin egen upplevelse av denna annorlunda ansvarsfördelning. Studien ger bilden av lärare och mentorer som är tillfreds med sin arbetssituation och som vill utveckla organisationsmodellen ytterligare. En jämn fördelning av ansvarsbördan på personalen tycks vara en avgörande framgångsfaktor, liksom att personalens roller är tydligt beskrivna. Studien visar att samma organisering som ger pedagogerna en känsla av tillräcklighet också avlastar rektorerna. Även om inte utbildningskvalitén undersöks i den här studien, finns tydliga tecken på att kvalitén och inte minst rättssäkerheten gynnas med en multiprofessionell skolorganisation. Organisationsformen är ovanlig och blygsamt beforskad i svenskt skolväsende, intressant nog är den vedertagen inom bland annat vård och rättsväsende sedan länge.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2005. - Zsfassung in engl. Sprache

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2005