I denna studie har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma dagbarnvårdare som arbetar i en kommun i Sverige. Syftet med studien är att utforska dagbarnvårdares förhållningssätt och inställning till sin anmälningsskyldighet och om det finns faktorer som påverkar deras beslut att göra en orosanmälan. Med hjälp av en tematisk analys på intervjumaterialet framkom fyra huvudteman: Var går gränsen, Organisationens stöd, Privat och professionell och Svart på vitt. Var går gränsen handlar om att det finns en svårighet i att veta när det är dags att göra en orosanmälan till socialtjänsten och hur man upptäcker att ett barn far illa. Organisationens stöd innefattas av chefens och kollegornas stöd i anmälningsprocessen. Privat och professionell handlar om det upplevda dilemmat av att vara privat och professionell på samma gång. Svart på vitt belyser behovet av att mer kunskap och utbildning kring anmälningsplikt såväl som kring tecken på att barn bar illa. Resultatet kopplas till tidigare forskning samt handlingsteori och handlingsutrymme. / In this study ten qualitative interviews were conducted with professional home daycare providers in a Swedish municipality. The aim of the study is to explore home daycare providers approach and attitudes towards their mandatory reporting and to find out if there are any factors that affects their decision of reporting to the child protective service. With a thematic analysis four main themes were found; Where is the limit, The support from the organization, Private and professional and Black on white. Where is the limit implies that there is a difficulty of making a decision when to report child maltreatment to the child protective service and how to discover child maltreatment. The support of the organization includes support from the manager and colleagues in the process of reporting. Privat and professional includes the experienced dilemma of being private and professional at the same time. Black on white intend to discuss the need of getting more knowledge and education regarding mandatory reporting as well as signs of maltreatment. The result has been analyzed with previous research and the theory of action and discretion.

Denna studie undersöker vilka faktorer som påverkar yrkesprofessioners anmälningsbenägenhet vid misstanke om att ett barn far illa. Studien undersöker även hur statistiken ser ut gällande barnmisshandel samt i vilken utsträckning orosanmälningar leder till åtal och påföljder för förövaren. Studiens empiri sträcker sig från år 1990 till 2021 och utgår endast utifrån Brottsförebyggande rådets publicerade rapporter. En kvalitativ textanalys har använts vid bearbetningen av studiens empiriska material. Vid analysen av det empiriska materialet har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och alienation används som ett teoretiskt ramverk för att skapa en djupare förståelse och förklaring av de sociala fenomen som Brottsförebyggande rådets publikationer presenterade. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar yrkesprofessioner i valet att anmäla barnmisshandel eller inte. Med hjälp av Lipskys teori framgick det hur yrkesprofessioners anmälningsbenägenhet i vårt land påverkas av de faktorer som enligt Lipsky kännetecknar gräsrotsbyråkratens arbetssituation. Utifrån Lipskys teori går det att urskilja att valet att anmäla barnmisshandel eller inte görs utifrån flera faktorer såsom tidsbrist, kunskapsbrist och bristande vägledning från chef och verksamhet. Med hjälp av Lipskys begrepp alienation blev konsekvenserna av yrkesprofessioners alienerade arbete synliga, där bland annat åsikter och fördomar om andra myndigheter resulterade i informationshinder och en minskad anmälningsbenägenhet. / This study examines the factors that affect professionals propensity to report suspected child abuse. The study also examines what the statistics look like regarding child abuse and the extent to which reports of regarding child abuse lead to prosecution and sanctions for the perpetrator. This empirical study extends from year 1990 to 2021 and is based solely on the Swedish crime prevention council's published reports. A qualitative text analysis has been used in the processing of the study's empirical material. In the analysis of the empirical material, Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy and alienation has been used as a theoretical framework to create a deeper understanding and explanation of the social phenomena presented by the Swedish crime prevention council's publications. The purpose of the study was to shed light on the factors that affect professions in the choice to report child abuse or not. With the help of Lipsky's theory, it became clear how the propensity of professionals in our country to report is affected by the factors that, according to Lipsky, characterize the street-level bureaucrat's work situation. Based on Lipsky's theory, it is possible to distinguish that the choice to report child abuse or not is made on the basis of several factors such as lack of time, lack of knowledge and lack of guidance from the manager and operations. With the help of Lipsky's concept of alienation, the consequences of the professionals alienated work became visible, where, among other things, opinions and prejudices about other authorities resulted in information barriers and a reduced propensity to report.Keywords: alienation, barriers to information, child abuse, propensity to report, reports of unrest, street-level bureaucra

Bakgrund: Barn som far illa är ett ökande samhällsproblem som kan ge konsekvenser för barns hälsa. BHV-sjuksköterskan har möjlighet att upptäcka barn som far illa. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att anmäla, trots det visar tidigare forskning att det kan upplevas svårt och att riktlinjer kan behöva förtydligas. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio BHV-sjuksköterskor i Halland. Dataanalysen utgick från Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter kategoriserades i tre huvudkategorier; Att ta beslutet, Organisatorisk påverkan, Föräldrarnas påverkan. Konklusion: Studien belyser beslutet kring en orosanmälan som komplext och känsloladdat. Rutiner, riktlinjer, teamarbete och stöd från chefen beskrevs vara viktigt. Förbättrade rutiner skulle kunna leda till att fler barn som far illa upptäcks. Brister i samarbetet med socialtjänsten framkom som försvårande. Bemötandet av föräldrarna var viktigt för relationen och negativa reaktioner från föräldrarna kunde försvåra att göra orosanmälningar. Vidare forskning från föräldrarnas perspektiv samt djupare undersökning av samverkan med socialtjänsten skulle behövas. / Background: Children who are victims of maltreatment is an increasing society problem, which can have consequences for children’s health. Pediatric primary nurses have an opportunity to detect these children. According to the law there is an obligation to report when maltreatment is suspected. Research has shown that it can be difficult and that improved guidelines is needed. Aim: The aim of this study was to describe pediatric primary nurses’ experience of mandatory reports if children are suspected to be victims of maltreatment. Method: Semi-structured interviews have been conducted with nine pediatric primary nurses in Halland. The data analysis was based on Qualitative content analysis (Graneheim and Lundman, 2017). Results: Three main categories were identified; To make the decision, Organisational involvement, The parents’ involvement. Conclusion: The study highlights the decision regarding a mandatory report as complex and emotional. Routines, guidelines, teamwork and support from the employer are described as important. Improved routines could make it easier discovering child maltreatment. Shortcomings in the cooperation with social services emerged as obstructing. The reception of the parents was important and negative reactions could make mandatory reports difficult. Research of the parent’s perspective, and investigation into the cooperation with the social services, is needed.